Jawaharlal Nehru

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jawaharlal Nehru

Jawaharlal Nehru, 1959.

Ämbetsperiod
15 augusti 1947–27 maj 1964
Monark Georg VI
(Tills den 26 januari 1950)
President Rajendra Prasad
Sarvepalli Radhakrishnan
Guvernör The Earl Mountbatten of Burma
Chakravarti Rajagopalachari
(Tills den 26 Januari 1950)
Ställföreträdare Vallabhbhai Patel
Företrädare Ämbetet inrättat
Efterträdare Gulzarilal Nanda

Försvarsminister Indien
Ämbetsperiod
31 oktober 1962–14 november 1962
Företrädare V.K. Krishna Menon
Efterträdare Yashwantrao Chavan
Ämbetsperiod
30 januari 1957–17 april 1957
Företrädare Kailash Nath Katju
Efterträdare V.K. Krishna Menon
Ämbetsperiod
10 februari 1953–10 januari 1955
Företrädare N. Gopalaswami Ayyangar
Efterträdare Kailash Nath Katju

Finansminister Indien
Ämbetsperiod
13 februari 1958–13 mars 1958
Företrädare Tiruvellore Thattai Krishnamachariar
Efterträdare Morarji Desai
Ämbetsperiod
24 juli 1956–30 augusti 1956
Företrädare Chintaman Dwarakanath Deshmukh
Efterträdare Tiruvellore Thattai Krishnamachariar

Utrikesminister Indien
Ämbetsperiod
15 augusti 1947–27 maj 1964
Företrädare Ämbetet inrättat
Efterträdare Gulzarilal Nanda

Född 14 november 1889
Allahabad, Uttar Pradesh, Brittiska Indien
Död 27 maj 1964 (74 år)
Delhi
Politiskt parti Kongresspartiet
Make Kamala Kaul
Barn Indira Gandhi
Alma mater Trinity College, Cambridge
Harrow School
City Law School
Yrke Rättegångsombud
Religion Agnosticism[1][2][3][4]
Namnteckning Jawaharlal Nehrus namnteckning
Militärtjänst
Utmärkelser Bharat Ratna (1955)
Jawaharlal Nehru och Mahatma Gandhi, 1942.

Jawaharlal Nehru, född 14 november 1889 i Allahabad, Uttar Pradesh, död 27 maj 1964 i Delhi, var en indisk självständighetsaktivist och politiker. Han var Indiens förste premiärminister, 19471964. Nehru var son till politikern Motilal Nehru, samt far till Indira Gandhi och morfar till Rajiv Gandhi, som båda kom att bli premiärministrar.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jawaharlal Nehru föddes i Allahabad i Brittiska Indien. Hans far var politikern Motilal Nehru (1861–1931) och mor var Swarup Rani Nehru (1868–1938). Han var av brahminsk släkt (kasten kashmiri pandit), men ansåg sig inte tillhöra någon religion.

Som ung utbildade Nehru sig i England, vid Harrow School och University of Cambridge, och sågs som höggradigt anglifierad, innan han som utbildad advokat återvände och anslöt sig till den indiska självständighetsrörelsen. Under åren i England hade Nehru influerats starkt av akademisk radikalism och skepticism. Han hade även tagit intryck av fabiansk socialism, irländsk nationalism och brittisk parlamentarism.

Han anslöt sig till Indian National Congress (Kongresspartiets föregångare) och efterträdde sin far som dess ordförande 1929. I frigörelsekampen anslöt sig Nehru 1919 till Mahatma Gandhis handlingsinriktade icke-våldsprogram, med vissa reservationer. Under 1930-talet deltog Nehru i bildandet av rörelsens vänsterflygel, Congress Socialist Party, men förblev ändå Gandhi trogen och verkade hela tiden för ett självständigt och enat Indien. Hans engagemang i rörelsen gjorde att han nio gånger fängslades av myndigheterna i Brittiska Indien. Under dess perioder författade en rad böcker.

Indien blev självständigt 1947, blev Nehru den nya republikens förste premiär- och utrikesminister. I inrikespolititiken verkade Nehru för ett enat, sekulariserat och demokratiskt Indien med planhushållning och satsningar på industrialisering och sociala framsteg.

Hans höga ambitioner infriades inte, men han lyckades hålla samman det olikartade Indien, genomförde en del sociala reformer samt slog vakt om demokratiska fri- och rättigheter. Utrikespolitiskt försökte han balansera mellan stormakterna och samtidigt företräda u-ländernas intressen. Han tvingades dock avsätta allt för stora summor till försvaret på grund av konflikterna med grannlandet Pakistan, och 1962 led han ett svårt utrikespolitiskt bakslag, då Kina invaderade norra Indien.

Nehru förärades hederstiteln pandit.

Nehru dog den 27 maj 1964 av en hjärnblödning, följd av en hjärtattack. Han kremerades vid stranden av floden Yamuna.

Citat om Nehru[redigera | redigera wikitext]

  • "I mod kommer han inte att överträffas. Vem kan överglänsa honom i hans kärlek för sitt land? Han är ren som kristall och ärlig bortom varje misstanke. Han är en riddare sans peur, sans reproach."
Mahatma Gandhi, 1929.[källa behövs]
  • "Denne man har övervunnit två av de största svagheterna i den mänskliga karaktären - han känner inte vare sig fruktan eller hat".
– Sir Winston Churchill, 1949.[källa behövs]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Friesen, Sten von; Bendz, Gerhard; Swahn, Jan-Öjvind, red (1978). Bra böckers lexikon. 17, Neh-Orf. Höganäs: Bra böcker. Libris 127742 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ The Spirit of the School – Julian Stern – Google Boeken. Books.google.com. 25 April 2009. http://books.google.com/books?id=zoQUqJZgjgYC&pg=PA54. Läst 10 juli 2013 
  2. ^ Mob Scenes Mar Last Nehru Rites”. The Gazette (Montreal: Google News Archive): s. 4. 9 juni 1964. http://news.google.co.in/newspapers?id=LZotAAAAIBAJ&sjid=jp4FAAAAIBAJ&pg=7168,1579610. 
  3. ^ Ramachandra Guha (23 september 2003). ”Inter-faith Harmony: Where Nehru and Gandhi Meet Times of India”. The Times of India. http://timesofindia.indiatimes.com/home/opinion/edit-page/LEADER-ARTICLEBRInter-faith-Harmony-Where-Nehru-and-Gandhi-Meet/articleshow/196028.cms. 
  4. ^ Jawaharlal Nehrus självbiografi, An Autobiography (1936)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]