Hoppa till innehållet

Johan Gustaf Richert

Från Wikipedia
Johan Gustaf Richert
Född16 maj 1857[1][2][3]
Jakob och Johannes[1][2] ​eller ​Jakob och Johannes[3]
Död4 februari 1934[1][2][3] (76 år)
Oscars församling[1][2][3], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[4][5][6]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidKungliga Tekniska högskolan
SysselsättningFörfattare[1], civilingenjör[1], politiker[3]
Befattning
Förstakammarledamot, Stockholms stads valkrets (1907–1909)[3]
Politiskt parti
Första kammarens moderata parti[3]
Frisinnade försvarsvänner[1]
BarnArvid Richert (f. 1887)[7][3][8]
Gösta Richert (f. 1888)[3][8]
FöräldrarJosef Richert[3][1][8]
Hedvig Magdalena Netzel[3][1]
SläktingarHedda Ekman (syskon)
Redigera Wikidata

Johan Gustaf Richert, född 16 maj 1857 i Stockholm, död 4 februari 1934 i Stockholm, var en svensk vattenbyggnadsingenjör, företagare och grundare av AB Vattenbyggnadsbyrån.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Richert var son till Josef Richert och sonson till Johan Gabriel Richert. Han var gift med Ellen af Billbergh. Bland deras barn fanns diplomaten Arvid Richert och ingenjören Gösta Richert.

Richert tog studenten 1876 och avlade avgångsexamen från Kungliga Tekniska högskolan 1880, var ingenjör vid Stockholms byggnadskontor 1880–81 och vid Göteborgs byggnadskontor 1881–97, konsulterande ingenjör i Stockholm sedan 1897, efter 1902 i egenskap som direktör i det egna företaget AB Vattenbyggnadsbyrån.

Åren 1898–99 tjänstgjorde Richert som extra lärare i vattenbyggnadskonst vid Tekniska högskolan och utnämndes 1903 till förste innehavaren av professur i detta ämne, vilket han tog avsked från 1909, men uppehöll tjänsten till 1911. Richert åtnjöt högt anseende som vattenbyggnadsingenjör och var som grundvattenstekniker känd i hela den tekniska världen, särskilt genom sina metoder för tillverkning av så kallat konstgjort grundvatten, till exempel vid Göteborgs stads vattenledningsverk.

Richert var ledamot av Stockholms stadsfullmäktige (1904–10), tillhörde drätselnämnden och gasverksstyrelsen samt var ledamot av Första kammaren 1907–09. Han var 1909 ledamot av den så kallade kanalkommittén och 1906–10 av vattenrättskommittén.

Sedan 1908 var Richert överrevisor i Järnvägsstyrelsen, och 1912 ledamot av den så kallade Malmslättskommissionen tillsatt efter järnvägsolyckan i Malmslätt.

Richert var en av Svenska pansarbåtsföreningens stiftare och ledamot av dess styrelse från 1912.

Richert är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[9]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Vattenbyggnad[redigera | redigera wikitext]

  • Om grundvattens förekomst och användning (1891)
  • Om offentliga slakthus och kreatursmarknader (1895)
  • Om Sveriges grundvattenförhållanden (1911)
  • Om vattenledningstryck och eldsläckning (1913)
  • Vattenkraftanläggningar i höga norden (1914)
  • Ett stort antal tekniska förslag och utredningar för stat, kommuner och enskilda i Sverige och utlandet.

Varia, resor och memoarer[redigera | redigera wikitext]

  • Monaco (1923), Åhlén & Åkerlund
  • Detektiven i romanen och i verkligheten (1928), Åhlén & Åkerlund
  • Minnesanteckningar (1929), Norstedt.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Richertsgatan i stadsdelen Johanneberg i Göteborg är uppkallad efter honom.[10]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] J Gustaf Richert, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, 18570516 Richert, Johan Gustaf, läst: 31 maj 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j k] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, s. 163, 1, läs online, läst: 10 augusti 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 4 juni 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Richert, JOHAN GUST., Svenskagravar.se, läs online, läst: 24 juni 2024.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sten nr 100 – Gustaf Richert, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 4 juni 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ Arvid G Richert, läs online, läst: 31 maj 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] Richert, släkt, väg- och vattenbyggaren Johan Gustaf R (R 2)., läs online, läst: 24 juni 2024.[källa från Wikidata]
  9. ^ Karl-Axel Björnberg: Kungliga och Norra begravningsplatserna (Bäckströms förlag 1998) sid.126 ISBN 91-88016-69-2
  10. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 ISBN 91-7810-577-3, s. 244.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Torsten Althin, Vattenbyggnadsbyrån 1897-1947: historik (1947)