Hoppa till innehållet

Johan Lefrén

Från Wikipedia
Johan Lefrén
Johan Lefrén i generalsuniform (Vapenrock m/1845) med Serafimerordens band över axeln, Svärdsordens kommendörskors runt halsen samt riddartecknen av Svärdsorden och Vasaorden, Karl Johansmedaljen samt kraschanerna för Serafimerorden och Dannebrogorden på bröstet. Målning av Amalia Lindegren.
Titlar
Tidsperiod 1818–1862
Utnämnd av 11 maj 1818 av Karl XIV Johan på dennes kröningsdag
Tidsperiod 1828–1862
Yrke Militär
Militärtjänst
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Infanteriet
Land Sverige
Tjänstetid ca. 1800–1862
Grad General av infanteriet
Befäl Stockholms garnison
Slag/krig Finska kriget
Fälttåget mot Norge
Utmärkelser Serafimerorden
Svärdsorden
Vasaorden
Dannebrogorden
Politik
Riksdagsledamot för Ridderskapet och adeln
Mandatperiod
1823–1860
Personfakta
Födelsenamn Johan Peter Lefrén
Född 17 februari 1784
Åbo
Nationalitet Sverige Sverige
Död 9 januari 1862 (77 år)
Stockholm
Begravd Jacobs kyrka
Släkt
Frälse- eller adelsätt Lefrén
Far Lars Olofsson Lefrén
Mor Johanna Sofia Leijonancker
Släktingar Carl Adolf af Lefrén
Familj
Gift 18 mars 1815
Åbo
Make/maka Maria Antoinetta Hedman
Barn Hedvig Johanna Maria Lefrén

Johan Peter Lefrén, född 17 februari 1784 i Åbo, död 9 januari 1862 i Stockholm, var en svensk militär, militärteoretiker och riksdagsman. Han var son till Lars Olofsson Lefrén och bror till Carl Adolf af Lefrén.

Under nästan hela 1800-talet dominerades svensk krigsvetenskap och officersutbildning av Lefrén och Johan August Hazelius. Lefrén tog officersexamen vid Karlberg 1802 och varvade sedan befattningar vid truppförband med mer administrativa sysslor. Han blev löjtnant vid Fältmätningskåren 1806 och deltog 1807 i kårens första geodetiska arbete, triangelmätningen mellan Uppsala och Stockholm, bevistade finska kriget, var generalkvartermätstare vid västra armén 1811–1814, blev major vid Ingenjörkåren 1812, bevistade norska fälttåget 1814 och utförde därunder vikta kartarbeten, väg- och magasinsanläggningar.

År 1814 blev han överstelöjtnant i armén, blev 1821 tillförordnad och från 1824 till 1839 ordinarie guvernör för Krigsakademien vid Karlberg. År 1826 blev han generalmajor, chef för Ingenjörkåren 1837, generallöjtnant i armen 1843, tillförordnad president i Krigskollegium 1844. Åren 1847–1856 var Lefrén generalbefälhavare i 4:e militärdistriktet, 1852–1857 överkommendant för Stockholms garnison och från 1860 general av infanteriet.[1]

Från 1811 undervisade Lefrén i taktik och strategi vid den då upprättade gemensamma undervisningsanstalten för Fortifikations- och Fältmätningskårerna.[2] Han var ledamot av en rad militära utredningar: från kommissionen om rikets undervisningsverk 1825–1828 till kommissionen angående försvaret av Stockholm och Mälardalen 1856–1857. Han ledde även generalmönstringar vid olika arméförband. Han var under åren 1854–1856 ordförande i Militärsällskapet i Stockholm. Han var ledamot i Götiska förbundet och stod även Manhemsförbundet nära.

Lefrén erhöll 1818 adlig värdighet och adlades på ättenummer 2275 men slöt själv sin ätt. Lefrén deltog vid riksdagarna 1823–1860 som riksdagsman för ridderskapet och adeln. Lefrén var en förespråkare för ståndsriksdagens avskaffande, men motsatte sig allmänna val. Istället lade han vid 1834 års riksdag fram ett förslag om ett tvåkammarsystem, baserat på val inom de fyra stånden, till vilket han ansåg skulle läggas ett femte, bestående av ofrälse, förut orepresenterade ståndspersoner. Realisations- och myntfrågorna intresserade Lefrén, och han var en flitig pådrivare för införandet av decimalsystemet.[2]

Hans inflytande över officersutbildningen under 1800-talets första hälft kan knappast överskattas.[3] I sitt försvarspolitiska tänkande ville han släppa fokus på centralförsvar vid Karlsborgs fästning. Istället ville han ha ångdrivna skärgårdsfartyg. Han lyfte särskilt fram Vauban, Montalembert och Carnot. Hans föreläsningar utgavs i tre band, Föredragningar i krigsvetenskap (1817–1818). Lefrén invaldes 1828 som ledamot nummer 418 av Kungliga Vetenskapsakademien och var också ledamot av Krigsvetenskapsakademien samt Örlogsmannasällskapet. Som tecknare är han representerad vid bland annat Lunds universitetsbibliotek[4] och Nationalmuseum i Stockholm.[5]

Lefrén är begravd på Solna kyrkogård.[6]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. "16". Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1131–1132 
  2. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. "16". Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1132 
  3. ^ Ericson Wolke, Lars Krigets idéer. Svenska tankar om krigföring. Stockholm 2007, s. 241
  4. ^ Lunds universitetsbibliotek
  5. ^ Nationalmuseum
  6. ^ general J.P. LefrénGravar.se
  7. ^ Adelsvapen.com, Tab 2

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]