John Botvid
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| John Botvid | |
 Botvid ca 1940-1950-tal | |
| Född | John Botvid Börjesson 12 september 1889 Göteborgs Domkyrkoförsamling, Göteborg, Sverige |
|---|---|
| Död | 20 februari 1964 (74 år) Rådmansgatan 25, Stockholm, Sverige |
| Andra namn | Filibunken, Botte |
| Aktiva år | 1917–1955 |
| Maka | Gunborg Maria Johnson (1915-1956) May Botvid (1957-1964) |
| IMDb SFDb | |
John Botvid Börjesson, född 12 september 1889 i Göteborgs Domkyrkoförsamling, död 20 februari 1964 i Stockholm, var en svensk skådespelare, revyförfattare och komiker.
Biografi
John Botvid blev känd i Göteborg redan på 1910-talet då han gjorde småroller hos Axel Engdahl. Han skrev och uppförde sin första revy Tröttkörda Johansson 1912. Han kom 1916 till Lorensbergsteatern som scenarbetare men fick då och då rycka in i småroller.
I början av 1920-talet skrev han revyer i Göteborg, dels tillsammans med Karl Gerhard på Folkteatern, dels egna sommarrevyer på Nya teatern. Arbetade därefter på Folkets hus-teatern, Casino och Södran i Stockholm, där han medverkade både som författare och som skådespelare.
Botvid medverkade i över 60 revyer och över 100 filmer. Under slutet av 1930-talet och en bit in på 1940-talet medverkade John Botvid i ett flertal komedier i den så kallade pilsnerfilmsgenren. Debuterade på film skedde i Förstadsprästen (1917).
John Botvid var gift med Gunborg Maria Johnson (1891-1979) och hade barnen Rolf (skådespelare och manusförfattare), född 1915 och Gerd, född 1918. Paret skilde sig den 3 maj 1956, varefter Botvid gifte om sig 1957 med Gunvor Maria "May" Botvid (1914-1978), med vilken han förblev gift till sin död.
Botvid bodde i många år i Tulemarken i Sundbyberg. Han utkom 1953 med självbiografin Beatas pojke.
John Botvid är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[1]
Filmografi (urval)
- 1955 – Den underbara lögnen
- 1955 – Älskling på vågen
- 1954 – Två sköna juveler
- 1954 – Skattefria Andersson
- 1953 – Åsa-Nisse på semester
- 1953 – Bror min och jag
- 1953 – Folket i fält
- 1952 – 69:an, sergeanten och jag
- 1952 – En fästman i taget
- 1952 – Flottare med färg
- 1952 – Flyg-Bom
- 1952 – Klasskamrater
- 1952 – Oppåt med Gröna Hissen
- 1952 – Snurren direkt
- 1951 – Sköna Helena
- 1951 – Sommarlek
- 1951 – Puck heter jag
- 1950 – När Bengt och Anders bytte hustrur
- 1950 – Anderssonskans Kalle
- 1950 – Frökens första barn
- 1950 – Ung och kär
- 1949 – Greven från gränden
- 1949 – Hur tokigt som helst
- 1948 – Hammarforsens brus
- 1948 – Livet på Forsbyholm
- 1947 – Bröllopsnatten
- 1947 – Lata Lena och blåögda Per
- 1946 – Djurgårdskvällar
- 1946 – Hotell Kåkbrinken
- 1946 – Ballongen
- 1946 – Kärlek och störtlopp
- 1946 – Bröder emellan
- 1945 – Rattens musketörer
- 1945 – En förtjusande fröken
- 1945 – Biljett till äventyret
- 1945 – Blåjackor
- 1945 – Bröderna Östermans huskors
- 1945 – Maria på Kvarngården
- 1945 – I Roslagens famn
- 1945 – Pettersson & Bendels nya affärer
- 1945 – Sextetten Karlsson
- 1944 – Tre musketöser
- 1944 – Lilla helgonet
- 1944 – Prins Gustaf
- 1944 – Fattiga riddare
- 1944 – Den heliga lögnen
- 1944 – Dolly tar chansen
- 1944 – Gröna hissen
- 1944 – Släkten är bäst
- 1944 – Som folk är mest
- 1943 – Kajan går till sjöss
- 1943 – Aktören
- 1943 – Flickan är ett fynd
- 1943 – Jag dräpte
- 1943 – Lille Napoleon
- 1943 – Professor Poppes prilliga prillerier
- 1943 – Det spökar - det spökar ...
- 1943 – I mörkaste Småland
- 1942 – I gult och blått
- 1942 – Rospiggar
- 1942 – Tre skojiga skojare
- 1942 – Tre glada tokar
- 1942 – Vi hemslavinnor
- 1942 – Vårat gäng
- 1942 – Olycksfågeln nr 13
- 1941 – Fransson den förskräcklige
- 1941 – Landstormens lilla argbigga
- 1941 – Fröken Vildkatt
- 1941 – Den ljusnande framtid
- 1941 – Ung dam med tur
- 1941 – Magistrarna på sommarlov
- 1941 – Spökreportern
- 1941 – Söderpojkar
- 1941 – Tåget går klockan 9
- 1940 – Gentleman att hyra
- 1940 – Hans Nåds testamente
- 1940 – Hjältar i gult och blått
- 1940 – Karl för sin hatt
- 1940 – Kyss henne!
- 1940 – Juninatten
- 1940 – Lillebror och jag
- 1940 – Med dej i mina armar
- 1940 – ... som en tjuv om natten
- 1940 – Swing it, magistern!
- 1940 – Vi Masthuggspojkar
- 1940 – Åh, en så'n advokat
- 1939 – Filmen om Emelie Högqvist
- 1939 – Landstormens lilla Lotta
- 1938 – Goda vänner och trogna grannar
- 1937 – Pensionat Paradiset
- 1937 – Häxnatten
- 1937 – Skicka hem nr. 7
- 1936 – Familjens hemlighet
- 1936 – Kvartetten som sprängdes
- 1934 – Hon eller ingen
- 1925 – Karl XII del II
- 1918 – Nattliga toner
- 1917 – Förstadsprästen
- 1917 – Löjtnant Galenpanna
- 1917 – Revelj
Filmmanus
Teater
Roller
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1927 | Medverkande | Ta trapporna, revy Björn Hodell och John Botvid |
Folkets hus teater[2] | |
| 1928 | Jim, kusk | Yon Yonson Algot Sandberg |
Ernst Fastbom | Folkets hus teater[3] |
| 1928 | Reportern på Göteborgsbladet | Knock out Åbergsson |
Sigurd Wallén | Folkets hus teater[4] |
| 1936 | Medverkande | Klart söderut, revy Kar de Mumma och Åke Söderblom |
Björn Hodell | Södra Teatern[5][6] |
| Åkaren | Känsliga Svensson Ernst Berge |
Thor Modéen | Vanadislundens friluftsteater[7] |
Regi
| År | Produktion | Teater |
|---|---|---|
| 1925 | Kvickt å lätt, revy John Botvid |
Södermalmsteatern[8] |
Självbiografi
Externa länkar
- John Botvid på Internet Movie Database (engelska)
- John Botvid på Svensk Filmdatabas
Referenser
- ^ Hitta graven
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 19. 1 september 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-09-01/236/19. Läst 30 december 2015.
- ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 7 september 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-09-07/244/9. Läst 1 januari 2016.
- ^ ”Scen och Film: 'Knock out' jubilerar”. Dagens Nyheter: s. 11. 3 december 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-12-03/331/11. Läst 1 januari 2016.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 18. 8 december 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-08/335/18.
- ^ Oscar Rydqvist (2 januari 1936). ”'Klart Söderut' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/18. Läst 28 december 2015.
- ^ Oscar Rydqvist (12 juni 1936). ”'Känsliga Svensson' i Vanadislunden”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-06-12/157/9. Läst 28 december 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 januari 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-01-05/4/11. Läst 29 december 2015.