Hoppa till innehållet

Joseph Bertrand

Från Wikipedia
Joseph Bertrand
FöddJoseph Louis François Bertrand[1]
11 mars 1822[2][3][4]
Paris gamla tolfte arrondissement[5][6][7], Frankrike
Död3 april 1900 (cirka)[2][6] (78 år)
Paris sjätte arrondissement[8][6][9]
BegravdMontparnassekyrkogården[10]
kartor
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidÉcole polytechnique, [11][9]
École nationale supérieure des mines de Paris, [9]
collège Sainte-Barbe, [12]
SysselsättningMatematiker, nationalekonom, professor[13]
Befattning
Ordförande för Franska vetenskapsakademin (1874)[14]
Stol nummer 40 i Franska akademien (1884–1900)
ArbetsgivareLycée Saint-Louis (1841–1848)[9]
École polytechnique (1844–1895)[9]
École normale supérieure (1852–1862)[9]
Collège de France (1862–1900)[13]
Noterbara verkBertrands postulat och Bertrand-modellen
BarnMarcel Bertrand (f. 1847)
Léon-Gratien Bertrand (f. 1858)
FöräldrarAlexandre Bertrand (läkare)
SläktingarAlexandre Bertrand (syskon)
Jean-Marie Duhamel
Charles Hermite[9]
Utmärkelser
Utländsk ledamot av Royal Society (1875)[15]
Storofficer av Hederslegionen (1896)
Redigera Wikidata

Joseph Louis François Bertrand, född den 11 mars 1822 i Paris, död den 3 april 1900, var en fransk matematiker. Han var bror till arkeologen Alexandre Louis Joseph Bertrand och far till geologen Marcel Bertrand.

Bertrand var professor i allmän och matematisk fysik vid Collège de France, medlem av franska vetenskapsakademien, vars ständige sekreterare han blev efter Léonce Élie de Beaumont 1874. Ledamot av Franska akademien 1884 efter Jean-Baptiste Dumas.

Bertrands mest originella arbeten var inom geometri och mekanik. Ett mycket bekant arbete är även det, som handlar "om antalet värden, som en funktion antar vid permutering av de i densamma ingående bokstäverna". Bertrand gav ut flera handböcker, bland annat om differentialkalkyl och sannolikhetskalkyl.

Bertrand uppträdde ibland som kritiker av andras arbeten, fast inte alltid med framgång. Bekanta var hans strider med Helmholtz, dels angående dennes arbeten i teorin för virvelrörelser i vätskor, dels inom elektricitetsläran. Bertrand var en stor stilist, vilket framträder särskilt i hans historiska arbeten om astronomi och i biografier över d'Alembert och Pascal.

Bertrand var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1858.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Bertrand, 2. Joseph Louis François, 1904–1926.
  1. archives de Paris.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//218/40, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. SNAC, SNAC Ark-ID: w64x8vmt, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
  6. 1 2 3 www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: joseph-louis-francois-bertrand, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  7. archives de Paris, s. 49, läs online, läst: 21 februari 2024.[källa från Wikidata]
  8. läs online, www-history.mcs.st-andrews.ac.uk .[källa från Wikidata]
  9. 1 2 3 4 5 6 7 MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  10. Find a Grave.[källa från Wikidata]
  11. Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  12. s. 13, läs online.[källa från Wikidata]
  13. 1 2 lista över professorer vid Collège de France, läs online.[källa från Wikidata]
  14. Franska vetenskapsakademin, läs online, läst: 28 maj 2022.[källa från Wikidata]
  15. List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 33, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]