Jota Pegasi
| Jota Pegasi (ι) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Pegasus |
| Rektascension | 22t 07m 00,666s[1] |
| Deklination | 25° 20′ 42,40″[1] |
| Skenbar magnitud () | +3,84/6,68[2] |
| Stjärntyp | |
| B–V | +0,08[3] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -5,50 ± 0,70[3] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +296,53 ± 0,59[1] mas/år Dek.: +27,29 ± 0,58[1] mas/år |
| Parallax () | 85,28 ± 0,63[1] |
| Avstånd | 38,2 ± 0,3 lå (11,73 ± 0,09 pc) |
| Absolut magnitud () | 3,59/6,33[2] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,33[2] M☉ |
| Radie | 1,526 ± 0,068[4] R☉ |
| Luminositet | 3,61[3] L☉ |
| Temperatur | 6 580[2] K |
| Metallicitet | -0,38[2] dex |
| Ålder | 1,6 – 2,6[3] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| 24 Pegasi, BD+24° 4533, FK5 831, HD 210027, HIP 109176, HR 8430, SAO 90238. [5] | |
Jota Pegasi (ι Pegasi, förkortat Jota Peg, ι Peg) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Pegasus. Den har en skenbar magnitud på 3,84[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 85,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 38 ljusår (ca 12 parsek) från solen.
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Primarstjärnan Jota Pegasi A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F5 V[2]. Den har en massa som är omkring 30 procent[2] större än solens massa, en radie som är ca 1,5[4] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 4[3] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 6 600[2] K.
Jota Pegasi är en spektroskopisk dubbelstjärna.[6] Primärstjärnan och följeslagaren Jota Pegasi B kretsar kring varandra med en omloppsperiod på ca 10 dygn. Om ungefär fyra miljarder år från nu kommer huvudstjärnan att ha utvecklats bort från huvudserien till en jättestjärna. I processen kommer den att överskrida sin Rochegräns och börja överföra massa till följeslagaren. Detta kan få denna att erhålla tillräckligt med massa för att kunna bli den primära komponenten i stjärnparet. Efter att båda stjärnorna har gått igenom jättestjärnstadiet kommer slutresultatet att bli ett par samkretsande vita dvärgar om cirka åtta miljarder år.[2]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
- ^ [a b c d e f g h i j] Fuhrmann, Klaus (February 2008), "Nearby stars of the Galactic disc and halo - IV", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 384 (1): 173–224, Bibcode:2008MNRAS.384..173F, doi:10.1111/j.1365-2966.2007.12671.x
- ^ [a b c d e] https://www.universeguide.com/star/iotapegasi. Hämtad 2018-07-26.
- ^ [a b] van Belle, Gerard T.; von Braun, Kaspar (2009). "Directly Determined Linear Radii and Effective Temperatures of Exoplanet Host Stars". The Astrophysical Journal. 694 (2): 1085–1098. arXiv:0901.1206 . Bibcode:2009ApJ...694.1085V. doi:10.1088/0004-637X/694/2/1085.
- ^ "iot Peg -- Spectroscopic binary", SIMBAD Astronomical Object Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2016-06-15
- ^ Konacki, Maciej; et al. (2010). "High-precision Orbital and Physical Parameters of Double-lined Spectroscopic Binary Stars—HD78418, HD123999, HD160922, HD200077, and HD210027". The Astrophysical Journal. 719 (2): 1293–1314. arXiv:0910.4482 . Bibcode:2010ApJ...719.1293K. doi:10.1088/0004-637X/719/2/1293.
