Juvelvingar

Från Wikipedia
Version från den 31 augusti 2017 kl. 02.16 av Ternarius (Diskussion | Bidrag) (Kortsvansad blåvinge har nyligen fått samma namn på finländsk svenska – ändrar tillbaka)
Juvelvingar
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
UnderordningGlossata
(orankad)Dagfjärilar
Rhopalocera
ÖverfamiljÄkta dagfjärilar
Papilionoidea
FamiljJuvelvingar
Lycaenidae
Vetenskapligt namn
§ Lycaenidae
AuktorLeach, 1815
Underfamiljer i Norden
Hitta fler artiklar om djur med

Juvelvingar (Lycaenidae) är en familj dagfjärilar. Juvelvingarna är tämligen små, vanligen mellan 18-42 mm vingspann och har smala kroppar. Familjen innehåller cirka 6 750 arter. Gruppen kan också delas i Blåvingar, Guldvingar och Snabbvingar

Hanarna och honorna skiljer sig i att hanarna enbart går på två av de tre benparen; de främsta av hanarnas ben är klolösa och kortare än övriga.

Juvelvingarna har vanligen ägg som är tillplattade och larver som till formen närmast påminner om en gråsugga. Många juvelvingelarver vårdas av myror som i gengäld för den sockerhaltiga vätska som larven producerar matar dem, eller till och med tar med dem hem till stacken och föder upp dem på bland annat sina egna larver.

Levnadssätt

Juvelvingar har normalt en lugn och gärna fladdrande flykt. Ofta flyger de korta turer från blomma till blomma. Under natten och i molnigt väder vilar de. Flygtiden och antalet generationer varierar mellan arterna. Vingarna hålls sammanlagda upp och ut från kroppen, och den något spräckliga vingundersidan ger ett visst kamouflage och skydd.

Vuxna juvelvingar lever av nektar som de suger från blommorna på olika örter. Sugsnabeln, på huvudets undersida, ger fjärilen möjlighet att nå in i djupa blommor och suga till sig nektar. Sugsnabeln gör att fjärilar är beroende av flytande föda.

Fortplantning

Parningen sker genom att hane och hona sammankopplar respektive könsdelar ytterst i bakkroppen. Under parningen utsöndrar hannen ett doftämne från vingarna, detta kan vara en mekanism för att påverka honans parningsvillighet. Om ett par störs under parningen, flyger vanligtvis hannen iväg, med honan hängande efter sig. Honor som har parat sig intar ofta en speciell ställning, där vingarna hålls ganska platt och utbredda, medan bakkroppen lyftes upp. Äggen placeras ett och ett på undersidan av värdväxtens blad, vid mittnerven. Kläckningstiden varierar.

Larverna

Larverna har, med sin tjocka hud, plana undersida och välvda översida, ett gråsuggelikt utseende. Den visar inget försvarsbeteende.

Vissa arter av juvelvingar lever i symbios med myror. De utsöndrar då en sockerhaltig vätska åt myrorna som i gengäld vårdar dem. Larvens kroppstemperatur är mellan 35 och 38 grader . Vid lägre temperatur blir den inaktiv. Det krävs därför solig väderlek för att de ska kunna vara aktiva. Om det blir för varmt reglerar larven temperaturen genom att uppsöka skugga.

Puppan

Juvelvingar har fullständig förvandling. De är holometabola insekter som genomgår en metamorfos som ett led i utvecklingen. Mellan larvstadiet och det vuxna stadiet finns ett puppstadium, en viloperiod, där fjärilens inre och yttre organ förändras. Larvens böjliga och mjuka kropp omvandlas till en puppa med ett hårt skal. När skalet är hårt börjar omvandlingen från larv till vuxnen fjäril (imago). De inre organen bryts i varierande grad ned till en cellmassa. En omorganisering sker och djuret byggs upp igen. I Norden övervintrar de som puppor.

Arter förekommande i Norden

Nedanstående är en sorterbar lista över arter som förekommer i Norden.[1]

Tribus Trivialnamn Vetenskapligt namn Utbredning
Blåvingar Kortsvansad blåvinge Cupido argiades Sverige, Finland
Blåvingar Mindre blåvinge Cupido minimus
Blåvingar Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis
Blåvingar Ängsblåvinge Polyommatus semiargus
Blåvingar Silverblåvinge Polyommatus amandus
Blåvingar Puktörneblåvinge Polyommatus icarus
Blåvingar Väpplingblåvinge Polyommatus dorylas
Blåvingar Svartfläckig blåvinge Maculinea arion
Blåvingar Alkonblåvinge Maculinea alcon
Blåvingar Tosteblåvinge Celastrina argiolus
Blåvingar Fetörtsblåvinge Scolitantides orion
Blåvingar Åsblåvinge Scolitantides vicrama
Blåvingar Ljungblåvinge Plebejus argus
Blåvingar Hedblåvinge Plebejus idas
Blåvingar Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon
Blåvingar Violett blåvinge Plebejus optilete
Blåvingar Fjällvickerblåvinge Albulina orbitulusb)
Blåvingar Högnordisk blåvinge Agriades aquilo
Blåvingar Rödfläckig blåvinge Aricia agetis
Blåvingar Midsommarblåvinge Aricia artaxerxes
Blåvingar Brun blåvinge Aricia eumedon
Blåvingar Turkos blåvinge Aricia nicias
Guldvingar Mindre guldvinge Lycaena phlaeas
Guldvingar Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae
Guldvingar Violett guldvinge Lycaena helle
Guldvingar Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe
Guldvingar Kärrguldvinge Lycaena dispar
Guldvingar Sotguldvinge Lycaena tityrus
Snabbvingar Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Snabbvingar Eksnabbvinge Favonius quercus
Snabbvingar Almsnabbvinge Satyrium w-album
Snabbvingar Busksnabbvinge Satyrium pruni
Snabbvingar Krattsnabbvinge Satyrium ilcis
Snabbvingar Eldsnabbvinge Thecla betulae
Gullvivefjärilar Gullvivefjäril Hamearis lucina

a) Kallas även Plebejus orbitulus

Källor

Fotnoter

  1. ^ Fältnyckeln Dagfjärilar. Artdatabanken, SLU 2006, ISBN 91-88506-32-0