Juvelvingar

Juvelvingar
Puktörneblåvinge
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Leddjur Arthropoda
Klass	Insekter Insecta
Ordning	Fjärilar Lepidoptera
Underordning	Glossata
(orankad)	Dagfjärilar Rhopalocera
Överfamilj	Äkta dagfjärilar Papilionoidea
Familj	Juvelvingar Lycaenidae
Vetenskapligt namn
§ Lycaenidae
Auktor	Leach, 1815
Underfamiljer i Norden
Äkta juvelvingar Polyommatinae (Blåvingar) Äkta juvelvingar Lycaeninae (Guldvingar) Metallmärken Riodiniae (numera en egen familj) Snabbvingar Theclinae
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Juvelvingar (Lycaenidae) är en familj dagfjärilar. Juvelvingarna är tämligen små, vanligen mellan 18-42 mm vingspann och har smala kroppar. Familjen innehåller cirka 6 750 arter. Gruppen kan också delas i Blåvingar, Guldvingar och Snabbvingar

Hanarna och honorna skiljer sig i att hanarna enbart går på två av de tre benparen; de främsta av hanarnas ben är klolösa och kortare än övriga.

Juvelvingarna har vanligen ägg som är tillplattade och larver som till formen närmast påminner om en gråsugga. Många juvelvingelarver vårdas av myror som i gengäld för den sockerhaltiga vätska som larven producerar matar dem, eller till och med tar med dem hem till stacken och föder upp dem på bland annat sina egna larver.

Levnadssätt

Juvelvingar har normalt en lugn och gärna fladdrande flykt. Ofta flyger de korta turer från blomma till blomma. Under natten och i molnigt väder vilar de. Flygtiden och antalet generationer varierar mellan arterna. Vingarna hålls sammanlagda upp och ut från kroppen, och den något spräckliga vingundersidan ger ett visst kamouflage och skydd.

Vuxna juvelvingar lever av nektar som de suger från blommorna på olika örter. Sugsnabeln, på huvudets undersida, ger fjärilen möjlighet att nå in i djupa blommor och suga till sig nektar. Sugsnabeln gör att fjärilar är beroende av flytande föda.

Fortplantning

Parningen sker genom att hane och hona sammankopplar respektive könsdelar ytterst i bakkroppen. Under parningen utsöndrar hannen ett doftämne från vingarna, detta kan vara en mekanism för att påverka honans parningsvillighet. Om ett par störs under parningen, flyger vanligtvis hannen iväg, med honan hängande efter sig. Honor som har parat sig intar ofta en speciell ställning, där vingarna hålls ganska platt och utbredda, medan bakkroppen lyftes upp. Äggen placeras ett och ett på undersidan av värdväxtens blad, vid mittnerven. Kläckningstiden varierar.

Larverna

Larverna har, med sin tjocka hud, plana undersida och välvda översida, ett gråsuggelikt utseende. Den visar inget försvarsbeteende.

Vissa arter av juvelvingar lever i symbios med myror. De utsöndrar då en sockerhaltig vätska åt myrorna som i gengäld vårdar dem. Larvens kroppstemperatur är mellan 35 och 38 grader C°. Vid lägre temperatur blir den inaktiv. Det krävs därför solig väderlek för att de ska kunna vara aktiva. Om det blir för varmt reglerar larven temperaturen genom att uppsöka skugga.

Puppan

Juvelvingar har fullständig förvandling. De är holometabola insekter som genomgår en metamorfos som ett led i utvecklingen. Mellan larvstadiet och det vuxna stadiet finns ett puppstadium, en viloperiod, där fjärilens inre och yttre organ förändras. Larvens böjliga och mjuka kropp omvandlas till en puppa med ett hårt skal. När skalet är hårt börjar omvandlingen från larv till vuxnen fjäril (imago). De inre organen bryts i varierande grad ned till en cellmassa. En omorganisering sker och djuret byggs upp igen. I Norden övervintrar de som puppor.

Arter förekommande i Norden

Nedanstående är en sorterbar lista över arter som förekommer i Norden.

Tribus	Trivialnamn	Vetenskapligt namn	Utbredning
Blåvingar	Kortsvansad blåvinge	Cupido argiades	Sverige, Finland
Blåvingar	Mindre blåvinge	Cupido minimus
Blåvingar	Klöverblåvinge	Glaucopsyche alexis
Blåvingar	Ängsblåvinge	Polyommatus semiargus
Blåvingar	Silverblåvinge	Polyommatus amandus
Blåvingar	Puktörneblåvinge	Polyommatus icarus
Blåvingar	Väpplingblåvinge	Polyommatus dorylas
Blåvingar	Svartfläckig blåvinge	Maculinea arion
Blåvingar	Alkonblåvinge	Maculinea alcon
Blåvingar	Tosteblåvinge	Celastrina argiolus
Blåvingar	Fetörtsblåvinge	Scolitantides orion
Blåvingar	Åsblåvinge	Scolitantides vicrama
Blåvingar	Ljungblåvinge	Plebejus argus
Blåvingar	Hedblåvinge	Plebejus idas
Blåvingar	Kronärtsblåvinge	Plebejus argyrognomon
Blåvingar	Violett blåvinge	Plebejus optilete
Blåvingar	Fjällvickerblåvinge	Albulina orbitulusb)
Blåvingar	Högnordisk blåvinge	Agriades aquilo
Blåvingar	Rödfläckig blåvinge	Aricia agetis
Blåvingar	Midsommarblåvinge	Aricia artaxerxes
Blåvingar	Brun blåvinge	Aricia eumedon
Blåvingar	Turkos blåvinge	Aricia nicias
Guldvingar	Mindre guldvinge	Lycaena phlaeas
Guldvingar	Vitfläckig guldvinge	Lycaena virgaureae
Guldvingar	Violett guldvinge	Lycaena helle
Guldvingar	Violettkantad guldvinge	Lycaena hippothoe
Guldvingar	Kärrguldvinge	Lycaena dispar
Guldvingar	Sotguldvinge	Lycaena tityrus
Snabbvingar	Grönsnabbvinge	Callophrys rubi
Snabbvingar	Eksnabbvinge	Favonius quercus
Snabbvingar	Almsnabbvinge	Satyrium w-album
Snabbvingar	Busksnabbvinge	Satyrium pruni
Snabbvingar	Krattsnabbvinge	Satyrium ilcis
Snabbvingar	Eldsnabbvinge	Thecla betulae
Gullvivefjärilar	Gullvivefjäril	Hamearis lucina

^a) Kallas även Plebejus orbitulus

Källor

• Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae-Nymphalidae. 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-51-7
• Artikeln är delvis en bearbetning av no:Glansvinger