Visa källa för Jämtska

{{Språkbox
| namn = Jämtska
| inhemskt namn = 
| uttal = 
| stat = {{flagicon|Sverige}} [[Sverige]]
| region = [[Jämtland]]
| talare = cirka 30 000 (1999)
| status = hotat
| utdött = 
| fam1 = [[Indoeuropeiska språk]]
| fam2 = [[Germanska språk]]
| fam3 = [[Nordiska språk|Nordgermanska språk]]
| fam4 = [[Norrländska mål]]
| fam5 =
| fam6 = 
| skriftsystem = 
| land = 
| myndighet = 
| iso1 = 
| iso2 = 
| iso3 = 
| sil = 
}}

[[Fil:Fabodvagen3 Sweden.jpg|thumb|right|290px|Längs [[Fäbodvägen]] i södra Jämtland har de gamla fäbodvallarna fått skyltar med sina jämtska namn. ''Fittjebuan'' består av [[förled]]en ''fittje'' (som dialektalt också heter ''fettje'') vilket betyder "[[slåtter]][[äng]] vid [[vattendrag]]" samt [[efterled]]en ''buan'' vilket betyder "[[fäbodvall]]arna", ordagrant "bodarna".]]

'''Jämtska''', ''jämtländska'', eller ''jämtmål'' (jämtska: ''jamska''), är en [[språk]]ligt och [[geografi]]skt väldefinierad  [[dialekt]]grupp som talas i [[Jämtland]] utom [[Frostvikens socken]]. Jämtmålen räknas till det [[norrländska mål|norrländska dialektområdet]],<ref name="ref_1">Nationalencyklopedin, [http://www.ne.se/lang/norrl%C3%A4ndska-m%C3%A5l Norrländska mål]</ref> men brukar också ofta räknas som övergångsdialekter till de i väst och syd angränsande [[norska]] [[trönderska|tröndermålen]].<ref name=Dahl2010>{{Harvnb|Dahl|2010|p=28}}</ref><ref name="Wessén1967">{{Harvnb|Wessén|1967}}</ref><ref name="Rendahl2001">{{Harvnb|Rendahl|2001|p=143}}</ref><ref name=sprakradetno>{{Webbref|url=https://www.sprakradet.no/Vi-og-vart/Publikasjoner/Spraaknytt/Arkivet/2005/Spraaknytt_3_2005/Jemtsk_og_troendersk/?fbclid=IwAR1XmW0kTdaNrCtUStfiyp2yvjq_IqObDqqxL1XIqbAEnB8Lc_m8N4ok6K4|titel=Jemtsk og trøndersk – to nære slektningar|hämtdatum=2018-11-04|verk=Språkrådet|språk=no}}</ref> Jämtska betraktas traditionellt som en dialekt, men anses av många vara ett eget språk – en uppfattning som fått visst vetenskapligt stöd.<ref>[[Lars-Gunnar Andersson]]: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=411&artikel=2922879 ''Jämtska - språk eller dialekt?'', Vetenskapsradion ''Språket'' 2009-06-24]</ref> Jämtska uppskattades 1999 av Bo Oscarsson, författaren av den jämtska ordboken ''Orlboka'', att ha runt 30 000 talare, och att runt 60 000–70 000 förstår jämtska.<ref>{{tidningsref |författare= Jonas Sima |rubrik= Är jamska ett språk? |url=http://www.jamtamot.org/hederspriset/1990/1990-expressen_19991012_intervju.html |tidning=[[Expressen]] |id= |datum= 12 oktober 1999 |sid= |hämtdatum= |språk= |citat=Je skull tro att de e ront tretti tusn som tæla jamska. Seksti, sjutti tusn förstår jamska.}}</ref> Flytt och familjebildning över gränsen har gjort att i synnerhet de östjämtska dialekterna har likheter med medelpadska och ångermanländska.{{källa behövs|Spekulativ koppling.|datum=2022-07}}  

Liksom andra genuina folkmål i Sverige har jämtskan trängts tillbaka av [[rikssvenska]]n som ursprungligen förmedlades av ämbetsmän, lärare och präster, och sedermera av [[radio]] och [[television]]. Redan i slutet av 1800-talet spåddes jämtskan av [[Erik "Äcke" Olsson|Äcke Olsson]], pionjären inom skriven jämtska, en dyster framtid, något som emellertid inte besannats. Jämtskans status är för närvarande oklar men omfattande arbeten har gjorts för att stärka dess ställning och bevara den som levande dialekt. Bland annat har ett flertal ordböcker givits ut, en översättning av delar ur [[Bibeln]] gjorts och jämtska förekommer ofta i sång hos lokala artister. 

Något som ofta ansetts{{Av vem|månad=2022-07}} vara ett hinder för jämtskans status som eget språk är avsaknaden av ett gemensamt skriftspråk. Efter flera års arbete skapade ''Akademien för jamska'' (på uppdrag av [[Heimbygda]]s språkkommitté) en ''Vägledning för stavning av jamska'' 1995, som därefter ofta tillämpats för jämtska i skrift.

== Namnet på målet ==
{{källor avsnitt|datum=2021-07}}
[[Jämtar]]na använder själva namnet ''jamska'' för sitt mål, vilket kan direktöversättas till svenska som "jämtskan", det vill säga en bestämd form så typisk för nordliga dialekter. Namnet finns dessutom som verbform: ''te jaamsk'' eller ''te jamske'' vilket betyder "att tala jämtska", direktöversatt "att jämtska". Jaamsk utgör grundformen i större delen av Jämtland medan jamske utgör grundformen i [[Bergs tingslag]], fast de används sällan som sådana. Ibland används även ett stumt ''t'' i den dialektala stavningen av namnet, i likhet med den svenska.

Som en jämförelse kan nämnas att de personer som skulle kunna förväntas tala jamska, men som av olika anledningar helt eller delvis blandar upp sitt mål med svenska, betecknas som att de ''svä`änsk''/''svänske''. Speciellt brukar man i denna beskrivning inte avse sådana som har svenska som modersmål.

== Klassificering och indelning ==
Den gängse uppfattningen är att jämtskan hör till de svenska [[norrländska mål]]en,<ref name="ref_1"/><ref name= "Språken i Sverige">{{bokref |redaktör=Dahl Östen, Edlund Lars-Erik, Wastenson Leif, Elg Margareta |titel=Sveriges nationalatlas. Språken i Sverige |utgåva=1. utg. |år=2010 |utgivare=Norstedt |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |sid=9–10 |isbn=978-91-87760-57-0 (inb.) |libris=11789368}} </ref> med mer eller mindre tydlig norsk prägel. Både [[Elias Wessén]] och [[Bengt Pamp]] menar att jämtskan är mer svensk än norsk, även om den enligt den förre "[...] visserligen visar flera beröringspunkter med de angränsande norska målen [...]".<ref name="Wessén1967">{{Harvnb|Wessén|1967}}</ref><ref name"Pamp1978">{{Harvnb|Pamp|1978}}</ref>
[[Adolf Noreen]] tar mer fasta på jämtskans norska historia, och grupperar den tillsammans med [[härjedalska]]n och målen i [[Särna]] och [[Idre]] i en väst-nordsvensk grupp under en större östnorsk dito (dit även målen i [[Tröndelag]] och [[Østlandet]] hör). Enligt Noreen övergår dialekterna öster om Östersund "så småningom" i [[medelpadska]] eller [[ångermanländska]].<ref>Noreen, Adolf. 1903. Vårt språk, Band 1. Lund: Gleerup.</ref> [[Oskar Bandle]] grupperar jämtskan i en större nordskandinavisk grupp som innefattar [[Norge]] utom [[Vestlandet]], de [[egentliga dalmål]]en samt de norrländska målen.<ref name="Bandle1973">{{Harvnb|Bandle|1973}}</ref> För exempel på norska forskares beskrivning av släktskapet mellan de jämtländska och trönderska dialekterna se referens i bifogad länk.<ref name=sprakradetno/>{{förklaring behövs|datum=2021-07|Informationen i källan behöver i så fall infogas i artikeln.}}

Jämtskan kan grovt delas in i fem dialektgrupper, en [[Hammerdals tingslag|nordjämtsk]], en västjämtsk (opplänningsmålet), en centraljämtsk (framlänningsmålet), en [[Ragunda tingslag|östjämtsk]] samt en sydvästjämtsk.{{Källa behövs||datum=2021-07}} Den sistnämnda benämns ibland ''Bersmaol'' (Bergsmål) och då syftande på  [[Bergs tingslag]]. I trakterna i och kring [[Klövsjö]] har dock dialektgruppen något av ett epicentrum, varför ''Klövsjömaol'' också är ett brukat namn. Dialekterna växlar även relativt mycket [[Lista över socknar i Jämtland|bygd till bygd]] inom varje grupp, där exempelvis dialekten i [[Offerdal]], [[offerdalsmålet]], är en av flera speciella.{{Källa behövs||datum=2021-07}}

De östjämtska dialekterna i [[Ragunda tingslag]] brukar särställas, eller så inkluderas de inte alls i termen jämtska, då de uppvisar större likheter med de mellannorrländska dialekterna i [[Ångermanland]] och [[Medelpad]] än med de övriga i Jämtland<ref name="flemström1973">{{Harvnb|Flemström|1973}}</ref>{{ej i angiven källa|datum=2021-08}}. Detta görs till exempel när dialekterna klassificeras efter antal [[Diftongering|diftonger]]<ref>{{webbref | författare=Bo Oscarsson| titel=Jamska, kort om språket| url=http://www.bo-oscarsson.org/Jamska.stutt.html |  utgivare= Bo Oscarsson | hämtdatum=2008-03-27 |citat=Det är omdiskuterat om ragundamålet kan eller ska räknas till jamskan, eftersom det saknar diftonger. }}</ref> då jämtskan delas in i tre huvudgrupper, centraljämtska med tre diftonger, offerdalsmål med en diftong och bergsmål med fyra diftonger. 

Det är mycket stor skillnad mellan dialekterna hur de korta fornnordiska vokalerna ''o'' & ''u'' har utvecklats. Exempel ur olika dialekter:<ref>{{Bokref|efternamn=Bucht|förnamn=Torsten|titel=Äldre u ock o i kort stavelse i mellersta Norrland|datum=|hämtdatum=|år=1924|sid=}}</ref> 

''spor'' (spår)

spɔːɾ - Häggenås, Håsjö, Åre

spɑːɾ - Hammerdal, Marieby

spɶːɾ - Revsund, Lockne

spɞːɾ - Berg, Ragunda

''huł'' (hål

hɞːɽ - Häggenås, Merieby, Brunflo, Lockne, Revsund, Berg, Stugun, Håsjö

hɶːɽ - Hammerdal

hɞɽ - Ragunda

Någon enhetlig jämtska finns inte, varvid vissa finner termen ''jämtmål'' mer passande än ''jämtska''<ref>Reinhammar, Vidar (1986). "Jamska eller jämtmål?" i Sten Rentzhog: ''Jämten 1987'', sid. 178.</ref>. Till jämtmålen räknas då alla nordiska dialekter som talas i Jämtland, även det [[trönderska]] så kallade [[lidmålet]] som talas i [[Frostvikens socken]] och de östjämtska dialekterna. Dialektforskaren [[Vidar Reinhammar]] har liknat jämtmålen vid en syskonkull där individerna sinsemellan uppvisar likheter och olikheter, och vars föräldrar sedan länge är döda.{{Källa behövs||datum=2021-07}}
[[Fil:Frösöstenen.jpg|thumb|115px|left|Frösöstenen]]

== Status ==
Det är omdiskuterat om jämtskan är en svensk dialekt eller om den är ett eget språk. Många talare av jämtska (däribland Bo Oscarsson) hävdar att det är ett språk, och pekar då på skillnaderna mellan jämtska och svenska i fråga om bland annat ljuduppsättning, grammatik och ordförråd.<ref>[https://sverigesradio.se/avsnitt/80966 "Jämtska – språk eller dialekt?"] i ''[[Språket]]'' [[Sveriges Radio P1]] 24 juni 2009</ref>

== Historia ==
Liksom andra nordiska dialekter har jämtskan utvecklats ur [[fornnordiska]]n. När en specifik jämtska framträder i historien är dock okänt. Enligt [[runologi|runologen]] [[Henrik Williams]] är [[Frösöstenen]] från mitten av [[1000-talet]], Jämtlands enda kända runsten, ristad i en svensk snarare än en norsk tradition, och ligger språkligt nära runsvenska områden. Språket uppvisar dock regionala särdrag och Williams kallar det därför för "runjämtska".<ref>{{bokref |efternamn=Williams |förnamn=Henrik |redaktör=[[Stefan Brink]] |titel=Jämtlands kristnande |år=1996  |sid=56 |kapitel=Runjämtskan på Frösöstenen och Östmans bro }}</ref>.

I texten på runstenen förtäljs det om [[Jämtland under medeltiden#Jämtlands kristnande|Jämtlands kristnande]]. [[Kyrka]]n kom därefter att organisera bygden och befolkningen sökte sig till olika kyrkor, därav ordet [[socken]]. Runt kyrkorna formades livet och i generationer samlades byfolket på kyrkbacken och så småningom uppstod olika enhetliga sockenmål, tillsammans med sedvänjor, folkdräkter och så vidare.<ref>{{bokref |efternamn=Rentzhog |förnamn=Sten |redaktör=Sten Rentzhog |titel=Jämten 1997 |år=1996  |sid=28 |kapitel=Tidernas kyrka }}</ref> Således finns det nästan lika många olika varianter av jämtska som det har funnits socknar. Gränserna för dessa socknar har varierat beroende på bland annat hur stor befolkningen i området var. [[Lits socken]] var till exempel en av de allra största i [[Jämtland under medeltiden]] men har senare krympt i storlek när de nya socknarna [[Kyrkås socken, Jämtland|Kyrkås]], [[Häggenås socken|Häggenås]], [[Laxsjö socken|Laxsjö]], [[Föllinge socken|Föllinge]] och [[Hotagens socken|Hotagen]] bildades. På grund av den gemensamma historien i Lits socken ses dialekterna i dessa socknar som en grupp med stor inbördes släktskap, under benämningen ''litsmål''. Likheter i andra grupper beror även de vanligen på att socknarna i gruppen har en gemensam historia i en äldre socken, att de tillhört samma [[pastorat]] eller [[domsaga]]<ref>Reinhammar, Vidar (1986). "Jamska eller jämtmål?" i Sten Rentzhog: ''Jämten 1987'', sid. 177.</ref>.

== Karakteristika drag ==
[[Fil:Sverigekarta-Landskap Jämtland.svg|miniatyr|150px|Jämtlands läge i Sverige.]] 
[[Fil:Norrlandsmal.png|miniatyr|150px|De norrländska målens indelning.<ref>Norrländsk uppslagsbok: Norrland/språk"></ref><ref>Övre Norrlands bygdemål</ref> Till Jämtmålen hör dialekterna i [[Jämtland]] utom övre [[Frostvikens socken]] (det så kallade Lidmålet, vitt område). Jämtmålen kan delas upp i '''jämtska''' (dialektalt "Jamska") och Ragundamål (övergångsmål mellan jämtska, ångermanländska mål och medelpadsmål).]]
Det som i första hand karakteriserar jämtskan är att den, i likhet med till andra central- och nordskandinaviska dialekter (tröndska, finlandssvenska och flertalet norrländska dialekter), har så kallad vokalbalans, vilket innebär att gamla kortstaviga ord får en försvagad eller bortfallen ändvokal. Exempelvis har västlig centraljämtska ''lä:`vä'' 'leva', ''lå:`vå'' 'lova', ''by:`ry'' 'burit' etc. där '':'' betecknar lång uttalslängd. Gamla långstaviga ord får i allmänhet i stället en försvagning av ändelsen och i centraljämtska och Offerdalsmål tappas ändelsen helt men med bevarande av antalet stavelser hos tvåstaviga ord genom tvåtoppsaccent. Exempelvis heter svenska verbet 'lösa' i centraljämtska ''lö`öy:s'', i Offerdalsmål ''lö`ö:s'' och i sydvästjämtska ''löy:`se''. Alla  [[samiska|samiska dialekter]], särskilt [[östsamiskan]], har haft liknande form av vokalbalans långt innan det spreds inom nordiska dialekter. En teori som framförts är därför att vokalbalans i nordskandinaviska dialekter beror på skandinavisering av [[samer]] i dialektområdet.<ref>Jurij Kuzmenko, "Den nordiska vokalbalansens härkomst", [http://www.oru.se/PageFiles/5128/Svenska%20spr%C3%A5kets%20historia.pdf Svenska språkets historia] {{Wayback|url=http://www.oru.se/PageFiles/5128/Svenska%20spr%C3%A5kets%20historia.pdf |date=20141024170534 }}</ref>

=== Prosodi ===
Den ovan nämnda Kortstavigheten är bevarad i viss utsträckning i östjämtska<ref name="flemström1973"/>, men även delvis i västjämtska<ref>{{Bokref|efternamn=Geijer|förnamn=Herman|titel=Tilljämningens ock apokopens utbredningsvägar|år=1922|sid=24|url=https://www.isof.se/download/18.5850f85e15732ead0b3376/1529494956736/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1922_h1.pdf}} {{Wayback|url=https://www.isof.se/download/18.5850f85e15732ead0b3376/1529494956736/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1922_h1.pdf |date=20200728085455 }}</ref> och i [[Ovikens socken]] i sydvästra Jämtland.<ref name="kö"/> I östra Jämtland och Oviken finns bevarad kort stavelselängd i ord såsom fornnordiska ''haku'' ’haka’, ''lifa'' ’leva’, som i dialekterna blivit ''håke'' ([[Fors socken, Jämtland|Fors]], [[Ragunda socken|Ragunda]], [[Stuguns socken|Stugun]]), ''hôke'' ([[Hällesjö socken|Hällesjö]])<ref>{{Bokref|efternamn=Vestlund|förnamn=Alfred|titel=Medelpads folkmål|år=1923|sid=24|url=https://www.isof.se/download/18.5850f85e15732ead0b337d/1529494932793/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1923_h4.pdf}} {{Wayback|url=https://www.isof.se/download/18.5850f85e15732ead0b337d/1529494932793/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1923_h4.pdf |date=20210115180350 }}</ref> eller ''håku'' (Oviken)<ref>{{Bokref|efternamn=Österberg|förnamn=Karl Lorenz|titel=Ovikens bygdemål i Jämtland|år=1914|sid=92}}</ref>, respektive ''lävä'' med öppet ä.<ref name="av">{{Bokref|efternamn=Vestlund|förnamn=Alfred|titel=Medelpads folkmål|år=1923|sid=26|url=https://www.isof.se/download/18.5850f85e15732ead0b337d/1529494932793/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1923_h4.pdf}} {{Wayback|url=https://www.isof.se/download/18.5850f85e15732ead0b337d/1529494932793/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1923_h4.pdf |date=20210115180350 }}</ref><ref name="kö">{{Bokref|efternamn=Österberg|förnamn=Karl Lorenz|titel=Ovikens bygdemål i Jämtland|år=1914|sid=15}}</ref> I västra Jämtland är kortstavigheten vacklande, men främst bevarad i ord med accent 1, som fornnordiska ''svið'' som i [[Åre]] blivit ''svä'', medan vokalen förlängts till lång eller halvlång vokal i ord med accent 2, såsom ''låˑvå/lå:vå'' ’lova’, ''dåˑnå/då:nå'' ’dåna’ (av fornnordiska ''lofa'', ''duna'').<ref>{{Bokref|efternamn=Geijer|förnamn=Herman|titel=Tilljämningens ock apokopens utbredningsvägar|år=1922|sid=22|url=https://www.isof.se/download/18.5850f85e15732ead0b3376/1529494956736/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1922_h1.pdf}} {{Wayback|url=https://www.isof.se/download/18.5850f85e15732ead0b3376/1529494956736/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1922_h1.pdf |date=20200728085455 }}</ref>

===Västliga och östliga drag===

Eftersom jämtskan utgör ett övergångsområde mellan de svenska och norska språkområdena har dialekten av naturliga skäl många drag gemensamma med båda dessa områden.<ref name=Dahl2010>{{Harvnb|Dahl|2010|p=28}}</ref> Många gånger kan sådana drag karaktäriseras utifrån västlig respektive östlig karaktär - vilket ofta används för att klassificera dialekter som väst- eller östnordiska. Indelningen i väst- och östnordiska är dock inte av någon större relevans för moderna fastlandsskandinaviska dialekter, som vanligtvis kategoriseras utifrån andra kriterier.

Västliga drag i jämtskan är bland annat:

* Många [[Assimilation (lingvistik)|nasalassimilationer]] av typen /mp nt ŋk/ > /pː tː kː/. T.ex. ''sopp'' 'svamp', ''bratt'' 'brant', ''dråken/drökken'' 'drunkna'. Däremot ''vänt'' 'vante'. Nasalassimilationer förekommer även i övriga norrländska mål, [[dalmål]] samt i västliga [[götamål]].<ref name="Bandle1973">{{Harvnb|Bandle|1973}}</ref><ref name="Oscarsson2007">{{Harvnb|Oscarsson|2007}}</ref>
*Urnordisk eu-diftong blir /jö/ före dentala och alveolara konsonanter ; ''ljös'' 'ljus', ''ljö'' 'ljud', men /ju/ eller /y:/ annars.<ref>{{Bokref|efternamn=Holm|förnamn=Gösta|titel=De nordiska dialekterna i nordskandinavien och deras historiska bakgund, i Nordskandinaviens historia i tvärvetenskaplig belysning|år=1980|sid=161}}</ref>
*I-omljud i presens av starka verb; ''fara'' - ''fär'' - ''for'', ''ta'' - ''täg'' - ''tog'', ''sova'' - ''söv'' - ''sov''<ref>{{Bokref|efternamn=Holm|förnamn=Gösta|titel=De nordiska dialekterna i nordskandinavien och deras historiska bakgund, i Nordskandinaviens historia i tvärvetenskaplig belysning|år=1980|sid=158}}</ref>
*Bevarade fornnordiska diftonger.<ref name="Bandle1973">{{Harvnb|Bandle|1973}}</ref> Se nedan.

Östliga drag i jämtskan är bland annat:

* Äldre långt /lː/ är bevarat som /lː/, till skillnad från norska dialekter där det övergått till /ʎː/ eller /dl/.<ref name="Bandle1973">{{Harvnb|Bandle|1973}}</ref>

* Bruten form i ordet 'jag'. Jämtska ''je'' motsvaras i väst av det obrutna ''æ''. Brutna former förekommer också på norska Østlandet.<ref name="Bandle1973">{{Harvnb|Bandle|1973}}</ref>

* Äldre /hw/ har blivit /v/, som i ''vå, hått'' 'vad' (< fno. ''hvat'') och ''veite'' 'vete' (< fno. ''hveiti''). I väst har kombinationen i stället blivit /kv/ eller /k/, jämför [[nynorska]] ''kva'' och ''kveite''.<ref name="Bandle1973">{{Harvnb|Bandle|1973}}</ref>

* Få fall av [[omljud|u-omljud]]. Jämtska ''asp'' motsvaras av ''osp'' i bl.a. Härjedalen och Norge.<ref name="Widmark1959">{{Harvnb|Widmark|1959}}</ref>
*Få fall av a-omljud. Jämtska ''gur'' 'gorr', ''pusa'' 'påse (ackusativ)' motsvaras av fvn. ''gor'', ''posa''.<ref>{{Bokref|efternamn=Bucht|förnamn=Torsten|titel=Äldre u ock o i kort stavelse i mellersta Norrland|år=1924}}</ref>

I somliga fall intar jämtskan en mellanställning även i fråga om specifika drag. Sådant är till exempel vokalen i enstaviga ord som kan gå tillbaka på ett västligt /uː/ eller östligt /oː/. Jämtska har till exempel ''bu'' 'bod', ''ku'' 'ko' och ''bru'' 'bro' med västlig vokal, men ''bo'' 'bo', ''tro'' 'tro' och ''sno'' 'sno' med östlig.<ref name="Bandle1973">{{Harvnb|Bandle|1973}}</ref>

=== Primära och sekundära diftonger ===

Central- och sydvästjämtska har bevarat de fornnordiska primära diftongerna ''ai'', ''au'' och ''ey'', och då vanligast med uttalen /ei:/, /ôu:/ alt. /øu:/ (där ''ô'' står för ett ljud mellan ''a'', ''ö'' och ''å'') respektive /öy:/. I vissa dialekter uttalas som antytts den gamla ''au''-diftongen snarast som /øu:/, och ''ey'' som /ôy:/. Offerdalsmålet karakteriseras här av att ha monoftongerat ''ai'' som /ä:/ och ''ey'' som /ö:/, men ''au'' står sig som diftongen /ôu:/. Östjämtskan har inga diftonger, utan slutet /e:/ och /ö:/ motsvarande övriga dialekters /ei:/ och /öy:/, men öppet /å:/, /ô:/, eller /ä:/  motsvarande övriga dialekters /ôu:/ eller /öu:/<ref>{{Bokref|efternamn=Marklund|förnamn=Felix|titel=Monoftongeringen i Sverige och Danmark|år=2018|sid=49|url=http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1252450/FULLTEXT01.pdf}}</ref>.

En specialitet i sydvästjämtskan är att man inte bara har de tre fornnordiska diftongerna utan även en sekundär diftong ''ao:'' av gammalt långt ''a'' (som blivit ''å:'' i övriga dialekter av jämtska och som motsvarar rikssvenskt ''å''). Denna diftong återfinns också i framför allt [[Sogndal|Sognmålet]] i Västnorge och i isländskan. Det är omstritt om denna uttalsutveckling oberoende skett i Sogn, på Island och i Jämtland.{{Källa behövs||datum=2021-07}} Det kan anses märkligt{{vem|enligt vem|datum=2021-07}}} att denna diftong skulle uppstå på tre olika platser vid samma tidpunkt oberoende av varandra. En annan teori utgår från att uttalsutvecklingen uppstod i Sogn och att en utvandring skedde därifrån till Island och Jämtland.{{Källa behövs||datum=2021-07}} Detta styrks även av Snorre Sturlassons skrifter. Exempel på denna diftong är: Sydvästjämtska ''bLao:`mao:Le`bao:t´n'', övrig jämtska ''bLå:`må:Le`bå:t´n'', dvs 'den blåmålade båten'. (På isländska skulle det heta ''blámálaði báturinn'' där ''á'' uttalas ''ao:''. Notera att "Den blåmålade båten" var smeknamnet på den [[Storsjön|Storsjög]]ående ångaren [[S/S Thomée]] under den tid då den var just blåmålad.) Även gammalt långt ''y'' har diftongerats sporadiskt i vissa ord i vissa dialekter{{vem|vilka|datum=2021-07}}}, då med resultatet ''uy:'', ''oy:'' eller ''åy:''. Exempel: ''uy:'' 'fiskyngel'; jmf. norska verbet ''y'' 'krylla' från fornnorska ''ýja'', till exempel "''det ydde med makk inni fisken''" 'det kryllade med mask inuti fisken'.

=== Tonlöst L ===
{{källor avsnitt|datum=2021-07}}
Jämtskan har, precis som i isländskan och många andra nordskandinaviska dialekter, [[Tonlös konsonant|tonlöst]] ''l'', "''hl''", framför ''t'' som i exemplen ''ahllt'' 'allt', ''kahllt'' 'kallt' och ''sahllt'' 'salt'. Samma uttal med tonlöst ''l'' förekommer också i början av ord där svenska har ''s'' före ''l'' till exempel i ordet ''hlett'' 'slät'. Tonlöst ''l'' kan även stå efter vokal utan ett konditionerande ''t'', till exempel förledet ''lihll-'' i exempelvis ''lihllstårsa'' 'lillflickan'. I detta fall kommer det tonlösa ''l'':et från ett äldre ''sl'' (ur fornnordiska ''tl'' via ''tsl'') som assimilerats på samma sätt som i exemplet ''hlett''.<ref>{{Bokref|efternamn=Westin|förnamn=Hans|titel=Landsmålsalfabetet för Jämtland och Härjedalen|år=1897|sid=40-42}}</ref>

=== Frikativt g och d ===
Många jämtska dialekter har bevarat det frikativa uttalet av ''d'' [ð] mellan (äldre) korta vokaler, ex. ''trå:ðå'', ''trû:ðu'', ''trûðe'', (< fno. ''truða'') 'trampa i vävstol'.<ref>{{Bokref|efternamn=Westin|förnamn=Hans|titel=Landsmålsalfabetet för Jämtland och Härjedalen|år=1897|sid=24-25|url=https://www.isof.se/download/18.5850f85e15732ead0b32f3/1529495135512/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1897_b_h59.pdf}} {{Wayback|url=https://www.isof.se/download/18.5850f85e15732ead0b32f3/1529495135512/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1897_b_h59.pdf |date=20210115180911 }}</ref> Även frikativt ''g'' [ɣ] har bevarats, ex. ''byɣd'' (< fno. bygd), ''da:ɣ'' (< fno. dag),  ''sja:ɣa'' (< fno. stiga).<ref>{{Bokref|efternamn=Westin|förnamn=Hans|titel=Landsmålsalfabetet för Jämtland och Härjedalen|år=1897|sid=30-31}}</ref>

=== Norrländsk förmjukning ===
Liksom andra nordliga dialekter har jämtskan [[Norrländsk förmjukning|förmjukning]] av ''k'' till [tɕ], ''g'' till [j] och ''gg'' till [dʑ] inte bara först i ord, utan även inuti<ref>{{Bokref|efternamn=Wessén|förnamn=Elias|titel=Våra folkmål|år=1967}}</ref>. Ord som ''bänken'' och ''ryggen'' uttalas alltså ''bäntjen''<ref>{{Bokref|efternamn=Westin|förnamn=Hans|titel=Landsmålsalfabetet för Jämtland och Härjedalen|år=1897|sid=60}}</ref> respektive ''ryddjen''.<ref>{{Bokref|efternamn=Westin|förnamn=Hans|titel=Landsmålsalfabetet för Jämtland och Härjedalen|år=1897|sid=34}}</ref>

== Grammatik ==
Jämtska substantiv kan, precis som i [[norska]], [[färöiska]], [[isländska]] och de flesta svenska dialekter, men i olikhet med rikssvenska och danska, delas in i tre genus: [[maskulinum]], [[femininum]] och [[neutrum]] (Exempel: maskulinum ''sto:´rn'' 'stolen'; femininum ''so:´La'' 'solen'; neutrum ''bo:´Le'' 'bordet' - där ''L'' står för [[tjockt l|tjockt ''l'']]. (Fornsvenskt ''rd'' har blivit ett tjockt l, som är något som de norrländska målen har gemensamt med dels dalmål och norska mål, dels målen i Österbotten.<ref name="Wessén1967">{{Harvnb|Wessén|1967}}</ref>)

Dessutom böjs [[imperativ]] av [[verb]] i både [[singularis]] och [[pluralis]] (Exempel: ''Kas`tan bort: stei:´na!'' 'Kasten bort stenen!'; ''Lyk:`ön´schom nu: brö:`fåL´kom!'' 'Låtom oss nu lyckönska broderfolken!') och [[dativ]]böjningen av [[substantiv]], [[pronomen]], [[adjektiv]] och [[grundtal]] och [[ordningstal]] är levande både vid styrande [[preposition]]er och verb (Exempel: ''Hu: ga: fårs`tom vat´ne'' 'Hon gav vattnet till de första'; ''Hårst lig: a? - På gåL`van!'' 'Var ligger hon? - På golvet!'). När det gäller syntax kan satser inledas med verbet. (Exempel: ''Värd`n te häl:´er ä`ta bä`tan'' 'Han valde att hellre äta smörgåsen'.)

== Ordförråd ==
Ett ord som många associerar med jämtskan är ''stå`års'' (i centraljämtska och Offerdalsmål) eller ''stårs:`e'' (i sydvästjämtska), som betyder 'flicka'. Detta ord är antagligen unikt för jämtskan, men tycks ha en motsvarighet i isländska ''stúlka'' med samma betydelse.  Andra speciella ord som endast påträffas i jämtskan är ''fjård''/''fjärd'' (bråttom) och ''gly:'' (ljummen), som tycks ha motsvarigheter i isländska ''fjöld'' (mängd [av något]) resp. ''hlýr'' med samma betydelse. Ett ord liknande ''fjård:''/''fjärd:''/''fjard:'' har dock rapporterats från [[Shetlandsöarna]] genom [[Färöarna|färingen]] [[Jakob Jakobsen]], och ''ly:'' utan ''g-'' finns i andra skandinaviska dialekter med samma betydelse.

Ordförrådet har vid en närmare granskning många likheter med det som finns västerut, och då både dialektalt och formaliserat som i första hand [[nynorska]]. På jämtska är man ''tö:k'' om man är snabblärd och smidig på ett chosefritt sätt. Detsamma är man på nynorska.<ref name="nn">{{Webbref|titel=Bokmålsordboka {{!}} Nynorskordboka|url=https://ordbok.uib.no/perl/ordbok.cgi?OPP=t%C3%B8k&ant_bokmaal=5&ant_nynorsk=5&nynorsk=+&ordbok=nynorsk|verk=ordbok.uib.no|hämtdatum=2020-06-04}}</ref> På jämtska ''bä`äll/bälle'' man om man orkar. Detsamma gäller på nynorska (belle)<ref name="nn"/>. Om man bekymrar sig över en kindtand så heter tanden på jämtska ''äkhl'' eller ''jakhl'', och på nynorska (och bokmål) jeksel.<ref name="nn"/> I en situation där en svensktalande meteorolog förvarnar om oväder skulle en jämtsktalande i likhet med norsktalande använda något av de likvärdiga ''[https://ordbok.uib.no/perl/ordbok.cgi?OPP=styggvær&ant_bokmaal=5&ant_nynorsk=5&bokmaal=+&ordbok=begge styggvær]'' [stygg:`vä:r] eller ''[https://ordbok.uib.no/perl/ordbok.cgi?OPP=styggver&ant_bokmaal=5&ant_nynorsk=5&nynorsk=+&ordbok=bokmaal styggver]'' [styg:`ve:r].

Jämtskan delar också ordförråd med mer östliga norrländska mål, som till exempel ''he:'' för 'ställa/sätta/lägga/etc.' som motsvarar engelskans verb 'put', och ''mu:s`bränt'' för 'känslig för hetta'. Exempel på dialektala uttryck som jämtskan delar både med östliga norrländska mål och norska dialekter är ''na:gel`bit'' för 'ont i fingrarna efter kyla' (nynorsk: ''naglebit''<ref>[https://ordbok.uib.no/perl/ordbok.cgi?OPP=+naglebit&ant_bokmaal=5&ant_nynorsk=5&nynorsk=+&ordbok=begge Nynorskordboka] → naglebit</ref>).

Nedan följer några exempel på ord och meningar.<ref>[http://www.storsjoyran.se/om-yran/ordlista-jamska/ Ordlista - Jamska] {{Wayback|url=http://www.storsjoyran.se/om-yran/ordlista-jamska/ |date=20110830145748 }} från [[Storsjöyran]]</ref>

{| class="wikitable"
|-
!Svenska!!Jämtska
|-
| Kan vi övernatta här? || Kan mae leei husrom hen?
|-
| Hur mycket är klockan? || Va tar e på li?
|-
| Kan man äta här? || Går e få seg nån mat hen?
|-
| Går den här bussen till Alsen? || Ske´n henn buss´n te Ärsen?
|-
| Roligt, trevligt || Artut
|-
| Bälga i sig || Kålv ti se
|-
| Sendrag|| Sjånadrotten
|-
| Illamående|| Kvälmen
|-
|}

== Litteratur och texter ==
{{källor avsnitt|datum=2021-07}}
[[Fil:Are2o.jpg|200px|thumb|Jon Skuwar bor ''opi lännän'', det vill säga "upp i landet". Något som anspelar på Västjämtlands höga läge, vilket demonstreras av [[Åreskutan]] bakom [[Åre gamla kyrka|sockenkyrkan]] i [[Åre socken]] på den här bilden. Texten handlar om de jämtska [[forbonde]]resorna till Norge (Nåri). Ola är en forbonde (fälman) och ''båggan'' betyder norrmännen, ''stånomat'' - stundtals, ''pläckta'' - böter, ''pyny mäjom'' - under medarna, ''nyty'' - nyttja, använda, ''rek'' - driva mot, ''läss hör'' - gör som jag säger och ''gonäter'' betyder underrättelser.]]
[[Fil:Jamtli klockstapel2.jpg|200px|thumb|När [[hembygdsrörelsen]] grundade ett [[museum]] valde man att använda sig att ett jämtskt namn, ''[[Jamtli]] — "jämtars [[lid]]"''. Själva [[Jämtlands samtidshistoria#Hembygdsrörelsen|hembygdsrörelsen i Jämtland]], [[Heimbygda]] har också ett jämtskt namn, med betydelsen [[hembygd]]en. Allt i ett led för att värna om folkmålet.]]
Jämtskan var ett av de genuina folkmål som klarade [[rikssvenska]]ns framväxt i slutet av [[1800-talet]] och i början av [[1900-talet]] bäst.{{Källa behövs|Enligt vem? Vad menas med att ”klara rikssvenskans framväxt?”|datum=2021-07}}
Bortsett från Frösöstenen har det skrivits på jämtska sedan åtminstone mitten av 1700-talet, och flera så kallade "bröllopsbrev" och dikter finns bevarade.<ref>Ahlgren, Perry (2004). [https://kgaa.bokorder.se/en-US/article/2991/svenska-landsmal-och-svenskt-folkliv-2004 "Ett bröllopsbrev på jämtska från 1700-talet. Dess författare och tillkomstmiljö."] i  ''[[Svenska landsmål och svenskt folkliv]]''</ref><ref>Reinhammar, Maj (2004). [http://www.kgaa.nu/tidskrift_ar.php?id=3&year=2004 "En jämtländsk 1700-talsdikt."] {{Wayback|url=http://www.kgaa.nu/tidskrift_ar.php?id=3&year=2004 |date=20160311023008 }} i  ''Svenska landsmål och svenskt folkliv''</ref> De första riktiga texterna på jämtska för allmänheten kom efter att den första tidningen, [[Jemtlands Tidning]], grundades vid mitten av [[1800-talet]] i Östersund. 
Intresset för dialekten förstärktes genom anläggandet av [[Mellanriksbanan]] och Östersunds framväxt som stad. Flera av de inflyttare som kom till staden från övriga Sverige hade ett stort intresse för [[Jämtlands historia]], kultur och dialekter. Inom [[Jämtlands samtidshistoria|Godtemplarrörelsen]] skrevs redan på [[1880-talet]] folkmålsberättelser och sånger ned i rörelsens protokolls- och programböcker. Genom inflyttade som till exempel [[Johan Lindström Saxon]], [[Sven Johan Kardell]] och [[Ellen Widén]], och lokala krafter som bland andra [[Erik "Äcke" Olsson]], [[Rosa Arbman]] och [[Anders Backman]] påbörjades ett arbete för att främja användandet av jämtskan i skrift. [[Godtemplare]]n Lindström Saxon uppmanade tidigt sina läsare att skriva insändare på "sitt språk" till sin tidning, [[Jämtlands Tidning]], och det var mycket tack vare Lindström Saxon som Äcke Olsson började ge ut skrifter på dialekt, och han skrev den första separata skriften på jämtska, "Gott humör", [[1888]]. I förordet till skriften skrev Äcke att jämtskan skulle dö ut inom en snar framtid om inget gjordes, vilket stärkte synen att något måste göras. Hotet mot jämtskan ansågs vara uppbrytandet av det gamla by- och bondesamhället, och [[hembygdsrörelsen]] utvecklades under tidigt 1900-tal till den främsta kraften för dialektens bevarande.

===Texter===
{{citat|Min goa wän Ola Fälman!
Mång flitu hälsning frå oss, att mä lef å ha hälsa.
Som du plä wä slug stånomat, når de gäll på, ha je tänkt gå te råss mä de, för de sir så konstrut ut, om e lita sak, för je ha märkelä ärne med te Nåri som all först. Je förstår int så noga, håriless de kan ha se, män dåm låt at Båggan ha kungjort pläckta på Jamtän som kom färänes, om dom bruuk skaklän för slädonom sin, häll som Båggan lär kålle, "läus slädraga", som når pyny mäjom frammate. Här mä oss opi lännän äre jernstängje, som mä kååll för slädraga, män si Båggan ä likwis om dä dåm, för dåm mått int just wätä nå mäir än dåm behöf dåm häll, män te säti ut pläckta på de som ä orimela, de däug dåm te, som de höres.

Hårwäjt håri de kan ta mä di dänän, män för män deil skull je jussom twiil på, at Båggan ä rätt te siti hääim å dööm, at mä int ske få nyty tåcken skakeldon, som mä ha hadd häimanätt, för int ha Öfwerhäjta i Nåri wy ut å skjusse wårssen silla häll fischen ti backom, å försökt håri de gjär, når tong lass rek in på bakfåttran at hästom, för åm dåm haadd nå gräjn på se, så såt dåm int å wo läj å dentläus i onöduhäjt; å skull je råk ut för nån Båågg, som int will läss hör me, så ha je tänkt syna håre skabänna sir ut; å då wåln wisst opi undrom, s'ätt hän glööm a bå pläckta å alltihop, för de will in mykjy wä te å näärr en Båågg, häll wå mäjn du Ola? - Je kjöör som je hafwet je, män de wo artut wätä håre du gjär. - Du kan full gi me når gonäter te baker mä ä Jonke i måra qwäll.|Jon Skuwar|Jemtlands nya Tidning, nr 50 onsdagen den 10 december 1856}} 

Dikten [[Tomten (dikt)|''Tomten'']] finns översatt till jämtska av [[Lars Persa|Lars Persson]]:

{{citat|Midvinternatta mårsk å kåll<br>
stjärnan glitter å blaga<br>
folkje söv på olik håll<br>
räven smyg borta haga<br>
Månen lys, ha ahllten lyst<br>
snön ti treom, vit å tyst<br>
vit som ströken lakan<br>
tomtn e opp å vaka.<br>
Står mæ fjösan, stutt å grå<br>
grå, mot vit e fennan<br>
står å unner: ”Hårre går e då?<br>
Når de e shlut på e hennan?”<br>
kik på trea der dom stå<br>
som n mur kring heile gåln<br>
månen lys å blaga<br>
”Int tar e shlut borta haga?”<br>
Stryk mæ hann gjöning skägge sett<br>
klöy se pyne luven<br>
”De e för svårst at huvvan mett<br>
å je vål bære gruven,<br>
de löns int fånder meir på dæ<br>
ingen veit hårr e kan væ”<br>
san går n å känn på döran<br>
bå’ småaran å störan<br>
Går rånt husa, gjær e vårv<br>
kik hur hu ha’ne, geita<br>
kynnan står å glåm å dröm<br>
dröm om sommarbeita<br>
mæra ha en æn n dröm<br>
tongt e arbei vill a glöm<br>
skaklan, tauman, sælan<br>
snön som driv ti fælan.<br>
Smyg se tyst å lytt itat<br>
der folkje ligg å söv<br>
dom som ställ ut huskur fat<br>
mæ mjalk å go n gröt<br>
tripp på teom för å si<br>
ongan, der dom ligg, all tri<br>
te si dom snus å sava<br>
e artut vill je lava.<br>
Vänn tebaker oppå hjelln<br>
lägg se, tänk å glåm<br>
”Finns e någa ursprungskäll, vor kom dom all ifrå?<br>
Dom föss, vål vaxn san, å döy<br>
bære kom bort, uttan stöj.<br>
Veit vor dom ha före?<br>
Löns e grin å söre?”<br>
Borta hagan er e mårt<br>
trea sir ut frösen<br>
himlen stjärntjätt, kåll å svårt<br>
tomten står mæ fjösan<br>
står å ly ett näste år<br>
tykk se hör hur tia går<br>
tykk se hör hu spæla<br>
å sno rånt heile værla.<br>
Midvinternatta mårsk å kåll<br>
stjärnan glitter å blaga<br>
folkje söv på olik håll<br>
räven smyg borta haga<br>
Månen lys, ha ahllten lyst<br>
snön ti treom, vit å tyst<br>
vit som ströken lakan<br>
tomtn e opp å vaka.}}

=== Ortografi ===
Mycket har skett sedan arbetet påbörjades, bland annat har många mindre ordböcker på jämtska från olika delar av Jämtland givits ut. Den hittills största heltäckande ordboken är ''Orlboka - ordbok över jamskan'' ([[Jengel förlag]], 2001, 2007) av Bo Oscarsson, med över 25 000 belagda ord. På senare tid har även delar av [[Gamla testamentet|Gamla]] och [[Nya testamentet]] från [[Bibeln]] översatts till jämtska genom verket ''Nagur bibelteksta på jamska''  (Några bibeltexter på jämtska) av bland andra [[Berta Magnusson]]. Översättningen gjordes först av [[Carl-Göran Ekerwald]] från den [[grekiska]] grundtexten till "fri svenska", och därefter till jämtska. Verket har därefter införskaffats av flera olika kyrkor runt om i Jämtland. Någon liknande översättning av Bibeln har ännu inte gjorts till en annan dialekt i Sverige. Verket framstår som det främsta i ledet att skapa en [[ortografi]] till jämtskan. Stavningen som är applicerad är ''Vägledning för stavning av jamska'' ([[1995]]) som ''Akademien för jamska'', en arbetsgrupp tillsatt av  [[Heimbygda]]s språkkommitté, bestående av Berta Magnusson, Bodil Bergner och Bo Oscarsson, förespråkar. Ett utdrag från boken:<br />
'''[[Första Mosebok]] 1:26–27''':
:<sup>26</sup>''Å Gud saa: ’Lätt oss gjära når mänish, nager som e lik oss. Å dom ske rå öve fishn derri havan å över foglan pyne himmela, å öve tamdjura öve heile jola, å öve all de djur som kravl å rör se på jorn.´
:<sup>27</sup>''Å Gud skapa mänishan å gjool som n avbild ta se själv. Te kær å kviin skapa n dom.''

Det jämtska alfabet som tagits fram av ''Akademien för jamska'' utgår ifrån det [[svenska alfabetet]], med tillägg av bokstäverna ⟨æ⟩ och ⟨ô⟩. Bokstäverna ⟨c⟩, ⟨q⟩, ⟨w⟩, ⟨x⟩ och ⟨z⟩ används inte.<ref>[http://www.bo-oscarsson.org/Orlboka.html Bo Oscarsson, Jamska: om alfabetet]</ref> I ''Akademiens'' rättstavning förekommer också kombinationer såsom ⟨rl⟩ för /ɽ/ (s.k. [[tjockt l]]), t.ex. ''gårl'' 'gård'. och ⟨shl⟩ och ⟨lh⟩ för /l̥/ (tonlöst l), t.ex. ''shleip'' 'hal', ''lillhn'' 'lillen'. Man använder också ⟨gj⟩, ⟨kj⟩ och ⟨skj⟩ framför ⟨e⟩, ⟨ä⟩ och ⟨æ⟩ efter norskt mönster.<ref name="Oscarsson2007">{{Harvnb|Oscarsson|2007}}</ref>

== Inom populärkultur ==
Jämtskan används av ett flertal artister eller band i sång. Till de mest kända hör rockbandet [[Hardda Ku Hardda Geit]] (hälften ko hälften get) som redan 1981 gjorde en populär cover på [[John Denver]]s "Take me home country roads" — "Heim te Kluk", [[reggae]] och [[dancehall]]bandet [[P-Danjelsa]] (med den [[toasting|toastande]] jämten Torbjörn Persson), rocksångaren [[Christer Halvarsson]] och trubaduren [[Lars Persa]] som bland annat gjort [[Carl Michael Bellman|Bellmantolkningar]] på jämtska. 
Till dem som gör mer traditionell folkmusik på jämtska hör gruppen [[Triakel]] med [[Emma Härdelin]]. Alla som sjunger på jämtska har emellertid inte växt upp med målet, [[H.P. Burman]] är ett sådant exempel.

I [[P4 Jämtland]] sändes från 1994 dialektprogrammet ''På reine jamska'' med Bo Oscarsson, men programmet lades ner 2011.<ref>[http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=4098326 "Radioklassiker försvinner – På reine jamska läggs ner"] på P4 Jämtland 14 oktober 2010</ref> På samma radiokanal brukar musik på jämtska spelas, som till exempel Root Moose Grooves cover "Fy huun" av [[Peps Persson]]s "Oh Boy".

== Se även ==
* {{wiktionary|Kategori:Svenska/Jämtska}} (Lista över jämtska ord)
* {{wiktionary|Kategori:Svenska/Norrländska}} (Lista över norrländska ord)
* [[Nordiska dialekter]]
* [[Jämtland]]
* [[Jengel förlag]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references />
=== Tryckta källor ===
* {{de icon}} {{Citation |last=Bandle |first=Oskar |authorlink=Oskar Bandle |title=Die Gliederung des Nordgermanischen |year=1973 |publisher=Helbing & Lichtenhahn |location=Basel |ref=CITEREFBandle1973}}
* {{en icon}} {{Citation |last=Dahl|first=Östen|authorlink=Östen Dahl |title=Grammaticalization in the North: Noun Phrase Morphosyntax in Scandinavian Vernaculars |year=2010 |location=Stockholm |ref=CITEREFDahl2010}}
* {{bokref |efternamn=Flemström |förnamn=Bertil |kapitel=De östjämtska målen |redaktör=Ohlson, Ragnar |titel=En bok om jämtskan: med ordlista, grammatik och läsövningar |år=1973 |utgivare=Wisénska bokh. |utgivningsort=Östersund |url=http://www.jamtamot.org/dokument/dok.jamska/flemstrom-bertil.de-ostjamtska-malen.pdf |ref=CITEREFFlemström1973}}
* {{tidskriftsref |författare=Magnusson, Berta |författarlänk=Berta Magnusson |rubrik=Bygdemål i Jämtland |år=1998 |tidskrift=Jämtland / [redaktör: Ninni Lindvall] |utgivare=Stockholm : Svenska turistfören. (STF), 1998 |sid=76-83 : ill. |libris=3076060 }}
* Ohlson Ragnar (1973), En bok om jämtskan. AB Wisenska bokhandelns förlag. Östersund 1973.
* {{Citation |last=Oscarsson |first=Bo |title=Orlboka: Ordbok över jamskan |year=2007 |publisher=Jengel  |location=Östersund |ref=CITEREFOscarsson2007}}
* {{Citation |last=Pamp |first=Bengt |authorlink=Bengt Pamp |title=Svenska dialekter |year=1978 |publisher=Natur och kultur |location=Stockholm |ref=CITEREFPamp1978}}
* {{bokref |efternamn=Persson |förnamn=Margareta (red.)|medförfattare=Berta Magnusson, Bo Oscarsson och Nils Simonsson|år=1986 |titel=Dä glöm fell int jamska |upplaga=8:e upplagan|utgivningsort=[[Offerdal]] |utgivare=M. Persson | id={{ISBN|91-7810-650-8}}}}
* {{en icon}} {{Citation |last=Rendahl |first=Anne-Charlotte |chapter=Swedish dialects around the Baltic Sea |title=Circum-Baltic Languages |year=2001 |editor1-last=Dahl |editor1-first=Östen |editor2-last=Koptjevskaja-Tamm |editor2-first=Maria |publisher=John Benjamins |location=Philadelphia |ref=CITEREFRendahl2001}}
* {{bokref |efternamn=Rentzhog |förnamn=Sten (red.)|författarlänk=Sten Rentzhog|medförfattare=Lo Rindberg, Tage Levin, Bo Oscarsson, Berta Magnusson, Vidar Reinhammar, Tage Högmark, Elsa Wallén, Ola Gerhardt m.fl. |år=1986 |titel=Jämten 1987 |utgivningsort=Östersund |utgivare=[[Jämtlands Läns Museum]]}}
* {{bokref |efternamn=Wessén |förnamn=Elias |författarlänk=Elias Wessén|titel=Våra folkmål |utgåva=8. uppl. |år=1967 |utgivare=Fritze |utgivningsort=Stockholm |libris=459860 |ref=CITEREFWessén1967}}
* {{Citation |last=Widmark |first=Gun |authorlink=Gun Widmark |title=Det nordiska u-omljudet: en dialektgeografisk undersökning |year=1959 |series=Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, 6 |location=Uppsala |ref=CITEREFWidmark1959}}

== Externa länkar ==
* [https://web.archive.org/web/20081222072022/http://www.republikjamtland.org/ordlista.html Jamtsk ordlista ] - Ur Erich Sundberg-Anderssons ordlista från 1729. Med uttal och engelsk översättning. 
* [http://www.jamtamot.org/dokument/jubileumsskrift1985/js1985_nr07_jamska.html "Jamska - språke at jamtom"] - en introduktionstext av Bo Oscarsson
* [http://www.jamtamot.org/dokument/dok.jamska/akademien_vagledning-for-stavning-av-jamska.html Vägledning för stavning av jamska] från [[Heimbygda]]
* [http://www.sprakradet.no/Vi-og-vart/Publikasjoner/Spraaknytt/Arkivet/2005/Spraaknytt_3_2005/Jemtsk_og_troendersk/ "Jemtsk og trøndersk – to nære slektningar"] av prof. em. Arnold Dalen vid [[NTNU]]
* [http://www.bo-oscarsson.org/jamska.html Bo Oscarssons sidor om jamska] - direktlänk till [http://www.jengel.se/index.php?page=shop.product_details&flypage=flypage.tpl&product_id=80&category_id=1&keyword=Orlboka&option=com_virtuemart&Itemid=1|''Orlboka'']
* [http://www.jamtamot.org/lankar/lank.sprak.html Jamtamot i Uppsalas länksida om språk]
* [http://www.flata.net/flata/jamska/ Länksida till ljudfiler på jämtska]
* [https://web.archive.org/web/20081220214019/http://web.telia.com/~u63501054/RJ.tavling.html Tävlingsord "På reine jamska", radio Jämtland 1994-2002.]
* [https://web.archive.org/web/20160222064538/http://krangede.nu/ordlista.htm Ordlista över Ragundamål] (Birgit Amrén, fjärde utgåvan 2003)
* [http://www.bo-oscarsson.org/Orlboka.Nol.html Information] om [[Heimbygda]]s Språkkommitté
*[https://www.isof.se/download/18.317326fe179568897271f770/1622010982275/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1897_b_h59.pdf Landsmålsalfabetet för Jämtland ock Härjedalen] Jämtsk ljudlära från 1897

{{Svenska dialekter}}

[[Kategori:Jämtland]]
[[Kategori:Svenska dialekter]]
[[Kategori:Nordiska språk]]