Kölcitronbi

Från Wikipedia
Kölcitronbi
Kölcitronbi, hane, på grönt blad.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljKorttungebin
Colletidae
SläkteCitronbin
Hylaeus
Vetenskapligt namn
§ Hylaeus hyalinatus
AuktorSmith, 1842[1]
Synonymer

Glascitronbi[2]

Skivcitronbi[3]
Hitta fler artiklar om djur med

Kölcitronbi (Hylaeus hyalinatus) är ett bi som är medlem av familjen korttungebin och släktet citronbin.[1][2]finlandssvenska kallas arten skivcitronbi.[3]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Kölcitronbiet är ett övervägande svart bi med nedåt avsmalnande huvud som har antenner med gul undersida. Honan har oftast blekgula sidofläckar på huvudet; fläckarna kan någon gång saknas helt. Hanen har blekgula fält på clypeus (munskölden)[a] och pannan; överläppen och käkarna är däremot svarta. Bakskenbenen har också gula fläckar hos båda könen. Mellankroppen har gula streck framtill på ovansidan hos honan; dessa saknas hos hanen, men däremot har han gles, vit behåring på huvudet och större delen av mellankroppens rygg. På undersidan av mellankroppen har båda könen en ribba i framkanten, en "köl" eller "skiva" som i de svenska trivialnamnen. På bakkroppen har sidorna av den första tergiten[b] ett framträdande, vitt hårband. Arten är liten, honan har en kroppslängd på 5,5 till 7,5 mm, hanen 5 till 6 mm.[4]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Habitatet utgörs av både öppna fält som hedar samt skog och skogsbryn. Vidare finns arten i parker, trädgårdar, fruktträdgårdar, ruderatmarker (bland annat industritomter och bangårdar), sand-, grus- och lertag, sanddyner, flodstränder och jordbrukslandskap.[4][5] I bergen kan arten gå upp till höjder på 1 800 m.[5]

Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från många olika familjer. Pollen hämtar honan främst från flockblommiga växter, korgblommiga växter, korsblommiga växter, klockväxter, fetbladsväxter, resedaväxter och rosväxter[6], medan båda könen besöker bland många andra fibblor, prästkrage och cikoria (korgblommiga växter), sandvita (korsblommiga växter) samt vildmorot, kirskål och odlad koriander (flockblommiga växter)[4]. Flygtiden varar från slutet av maj till början av september.[6]

Larvbona grävs ut i sand, fogar på stenmurar, märgen på björnbärsstänglar[5] och gamla insektshål i trä[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

I Europa förekommer kölcitronbiet från Brittiska öarna och Iberiska halvön i väster till Kaukasus i öster, och från Spanien och Grekland i söder till Sverige i norr.[5] Arten finns vidare i Iran och Azerbajdzjan, samt i Marocko i Nordafrika. Den har även införts till Nordamerika, där den upptäcktes kring år 2001 i delstaten New York.[7] I Nordamerika finns den även i Ontario, Illinois och Ohio.[6]

I Sverige finns arten från Skåne norrut till Hälsingland och mera fragmenterat i Värmland, Dalarna och längs Norrlands kustland upp till Norrbotten med undantag för Västerbotten. Arten är vanlig, och klassificerad som livskraftig ("LC").[4]

I Finland finns arten från Åland och sydkusten norrut till Egentliga Tavastland och Birkaland.[8] Även här är den klassificerad som livskraftig.[3]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
  2. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Hylaeus hyalinatus Smith, 1842” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=655732. Läst 6 juni 2023. 
  2. ^ [a b] Holmström, G. (2014). Hylaeus hyalinatus Smith, 1842 | kölcitronbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103095/details?lang=sv. Läst 6 juni 2023. 
  3. ^ [a b c] Juho Paukkunen (2019). ”skivcitronbi – Hylaeus hyalinatus. Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204413. Läst 6 juni 2023. 
  4. ^ [a b c d e] Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Larsson, A.M. & Stenmark, M. (2020). ”Kölcitronbi Hylaeus hyalinatus. Artinformation. Artdatabanken. https://artfakta.se/artinformation/taxa/103095/detaljer. Läst 6 juni 2023. 
  5. ^ [a b c d] Dathe, H. H. 2013 Hylaeus hyalinatus . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 6 juni 2023.
  6. ^ [a b c] G R Else (2018). ”'Hylaeus hyalinatus Smith,1842” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. https://www.bwars.com/bee/colletidae/hylaeus-hyalinatus. 
  7. ^ J. S. Ascheraa (2001). Hylaeus hyalinatus Smith, a European bee new to North America, with notes on other adventive bees (Hymenoptera: Apoidea)” (på engelska). Proceedings of the Entomological Society of Washington 103: sid. 184-190. ISSN 0013-8797. http://biostor.org/reference/57089. Läst 6 juni 2023. 
  8. ^ Hylaeus hyalinatus – Bläddra observationer”. Finlands Artdatacenter. 2019. https://laji.fi/sv/observation/map?target=MX.204413&countryId=ML.206&recordQuality=EXPERT_VERIFIED,COMMUNITY_VERIFIED,NEUTRAL&needsCheck=false. Läst 6 juni 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]