Köpingsvik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Köpingsvik
fd tätort
del av tätorten Borgholm
Köpings kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Öland
Län Kalmar län
Kommun Borgholms kommun
Koordinater 56°52′40″N 16°43′18″Ö / 56.87778°N 16.72167°Ö / 56.87778; 16.72167
Area 118 ha (2010)[2]
Folkmängd 599 (2010)[1]
Befolkningstäthet 5,076 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T2296[3]
GeoNames 8131720
Köpingsviks läge i Kalmar län
Red pog.svg
Köpingsviks läge i Kalmar län
Wikimedia Commons: Köpingsvik
Redigera Wikidata

Köpingsvik är en ort i Borgholms kommun i Kalmar län och kyrkby i Köpings sockenÖland belägen cirka 4 kilometer öster om Borgholm. Vid 2015 års tätortsavgränsning hade bebyggelsen vuxit samman med Borgholms tätort.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under stenåldern fanns det bosättningar vid Köpingsvik, bland annat har man funnit en av Sveriges äldsta boplatser för säljägare, vilken var bebodd för 4 500 år sedan. Tack vare det fyndet har man lyckats lista ut hur man levde på Öland på den tiden. Man har bland annat hittat ben, horn och tänder från djur, men även stenredskap och en större mängd krukskärvor. Vid en grav hittade man tre skelett och en flintyxa, en kniv, två mejslar av en bergart samt två harpuner och ett antal pilspetsar av ben.

Fynd från bronsåldern påvisar att Öland var ett stort handelscentrum, och en knutpunkt där alla havsvägar möttes. Blå rör beläget mellan Köpingsvik och Borgholm är ett välkänt röse från bronsåldern.

Skedemosse, som ligger strax söder om Köpingsvik, är en större offerplats från järnåldern. I mossen har hittats ett flertal vapen som kastats i vatten som offergåvor. Ungefär från samma tid har man funnit sammanlagt 1,3 kilo smycken.

Köping (senare Köpingsvik) har en långgrund och väl skyddad hamn som vetter mot norr, platsen var idealisk för en handelsplats. En tätort har funnits där från 700-talet och den nådde sin kulmen under 900- till 1200-talet.

I Köpingsvik låg också Slättbo härads tingsplats och där finns en runsten från 1000-talet som kallas Tingsflisan. På den står bland annat "Gud hjälpe hans själ", vilket bevisar att kristendomen då hade kommit till Öland.

Från 1100-talet till 1805 fanns en medeltida stenkyrka i Köpingsvik. 1805 byggdes en ny Köpingsviks kyrka, vilken blev den största kyrkan på Öland. Den blev man dock tvungen att riva 1953 på grund av rasrisk, man rev allt utom tornet.

Carl von Linné besökte Köpingsvik 1741 och beskriver en del av omgivningen i sin bok om sin Ölandsresa.

Under 1900-talet började Borgholm etablera sig som turistort, och området kring Köpingsviken vid Kalmarsund började marknadsföras som "Köpingsvik". Det första pensionatet byggdes i Köpingsvik under 1920-talet. Under 1930-talet var badstranden avskärmad med ett staket, det revs senare. Senare, när husvagnar och husbilar etablerades, blev Köpingsvik en riktig turistort. År 1947 ändrades postadressen från det tidigare Tingsdal till Köpingsvik. Man beräknar att drygt 300 000 personer besöker Köpingsvik varje sommar.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Köpingsvik 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
205
1965
  
255
1970
  
284
1975
  
345
1980
  
412
1990
  
560 103
1995
  
685 110
2000
  
605 110
2005
  
609 110
2010
  
599 118
Anm.: Sammanvuxen med Borgholm 2015.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera olika campingplatser och ett stort antal stugor i området kring Köpingsvik. I tätorten finns dessutom flera minigolfbanor och restauranger.

I Köpingsvik finns en skola, som heter Köpingsskola med förskola och skolår 1-6. Det går ungefär 170 barn på skolan, och det finns lite drygt 40 anställda.

Panorama över Köpingsviks badplats
Panorama över Köpingsviks badplats


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tätorter 2010, Statistiska centralbyrån, 16 juni 2010, s. 29, läs online
  2. ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 1 november 2016
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 28 oktober 2013
  4. ^ [ Förändringar i antalet tätorter 2010-2015]. Statistiska Centralbyrån. Läst 3 januari 2017.
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]