Karesuando landskommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Karesuando landskommun
Enontekis landskommun
fd kommun
LandSverige
LandskapLappland
LänNorrbottens län
Kommun, nuKiruna kommun
CentralortKaresuando
Inrättad1 januari 1874
 urKaresuando socken
Upphörd31 december 1970
Uppgått iKiruna kommun
Areal, befolkning
Areal6 532 kvadratkilometer ()
Läge
BD1952 Karesuando.png
Kommunen i länet.
Koordinater68°26′27″N 22°28′50″E / 68.4407°N 22.480471944444°Ö / 68.4407; 22.480471944444
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagJukkasjärvi och Karesuando tingslag (–)
Karesuando tingslag (–)
Koder
Kommunkod2524
Redigera Wikidata

Karesuando landskommun var en tidigare kommun i Norrbottens län. Centralort var Karesuando och kommunkod 1952–1970 var 2524. Kommunen omfattade ett område motsvarande den nuvarande Karesuando församling/Karesuando distrikt och var Sveriges nordligaste.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Karesuando landskommun (från början också kallad Enontekis landskommun, därefter Karesuando landskommun från 1907 och framåt) inrättades den 1 januari 1874 i Karesuando socken (även kallad Enontekis socken) i Karesuando tingslag i Lappland när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft i Lapplandssocknarna[1].

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[2]

1 januari 1971 slogs Karesuando samman med Kiruna stad och bildade den nya Kiruna kommun.[3]

Kyrklig tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

I kyrkligt hänseende tillhörde landskommunen Karesuando församling.

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Karesuando landskommun förde inte något vapen.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Treriksröset, punkten där gränserna mellan Sverige, Norge och Finland sammanfaller, är Sveriges nordligaste punkt och även finländska fastlandets västligaste punkt.

Karesuando landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 6 531,80 km², varav 6 265,90 km² land.[2]

Tätorter i kommunen 1960[redigera | redigera wikitext]

I Karesuando landskommun fanns tätorten Karesuando, som hade 337a invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 23,3 %.[4]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var kommunens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt:[5]

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 60,0 % med jordbruk och boskapsskötsel och 7,7 % med skogsbruk. Endast 6 av förvärvsarbetarna (1,2 %) hade sin arbetsplats utanför kommunen.[5]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1950-1966[redigera | redigera wikitext]

ValårVSÖVRCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
193815
15
15
15
1942294
294
15
14
19464443
4443
15
14
19501941
1941
1553,4
15
19545811
5811
1562,2
14
1958654
654
1546,1
14
1962663
663
1558,8
15
1966101112
101112
1562,4
15
  • Övriga 1950 var De förenade partierna (3), samt 1 gemensamt för De förenade partierna och Socialdemokraterna
  • Övriga 1954 var Kommunens väl (3), Samernas väl (2), För kommunens välfärd (2), För kommunens bästa (1)
  • Övriga 1958 var Kommunens väl (3), Samernas väl (2)
  • Övriga 1962 var Kommunens väl (4), Samernas väl (1), Kommunens sämsta (1)
  • Övriga 1966 var Samernas väl
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

^a Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 405. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen.[6]

  1. ^ SCB: Femårsberättelse för Västerbottens län 1871-1875
  2. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 6* & 122. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  3. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 99
  4. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 33. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015 
  5. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 190-191. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015 
  6. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, II. Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967. sid. 128. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_2.pdf. Läst 19 augusti 2015