Karin Björquist

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kobolt från 1958
Nobelservisen från 1991

Karin Björquist, född 2 januari 1927 i Säffle, är en svensk keramiker och formgivare som verkade i över 40 år på Gustavsbergs porslinsfabrik. Hon räknas vid sidan av Wilhelm Kåge och Stig Lindberg till en av Gustavsbergs mest betydande formgivare och keramiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter studier vid Konstfack 1945-50 under huvudläraren i keramik Edgar Böckman anställdes Karin Björquist 1950 som formgivare och konstnär på Gustavsbergs porslinsfabrik och var verksam fram till 1994. Hon var konstnärlig ledare 1981–1986. Det är främst genom de många serviserna hon har nått den stora publiken.

Hon formgav cirka 20 serviser som Svart Ruter (1953), Vardag (1953), Kobolt (1958) , Röd kant (1968), Stockholm (1986) och 1900-talets svenska festservis Nobelservisen i benporslin som togs fram år 1991 till Nobelstiftelsens 90-årsfirande (tillverkas idag av Rörstrand). Hon formgav även en plastservis i klar orange färg med namnet Zoom från 1968. Karin Björquist har utfört en rad keramiska arbeten till offentlig miljö som i tunnelbanestationen Mariatorget (tillsammans med Kjell Abramson) i Stockholm och i arkitekt Peter Celsings nya Riksbankshuset från 1976 vid Brunkebergstorg. Björquist var även med vid restaureringen av Sturebadet 1988.

Karin Björquist kombinerade bruksvaran med det estetiskt sköna, helt enligt Svenska Slöjdföreningens valspråk "vackrare vardagsvara". Genom åren har hon mottagit många utmärkelser, bland annat guldmedalj vid Triennalen i Milano 1954, Lunningpriset 1963, Prins Eugens medalj för "framstående konstnärlig gärning" 1982. Hon är representerad på flera museer runt om i världen. Nobelservisen belönades 1992 med Utmärkt Svensk Form av föreningen Svensk Form.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]