Peter Celsing

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Peter Celsing
Peter Celsing 1967a.jpg
Peter Celsing år 1967.
Personfakta
Född 29 januari 1920
Födelseplats Oscars församling, Stockholm
Död 16 mars 1974 (54 år)
Dödsplats Lovö församling, Stockholms län, Uppland
Arbeten
Betydande projekt Olaus Petri kyrka och Sankt Tomas kyrka
KulturNav

Peter Elof Herman Torsten Folke von Celsing, född 29 januari 1920 i Oscars församling i Stockholm, död 16 mars 1974 i Lovö församling i Stockholms län,[1] var en svensk arkitekt och professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH).

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Kontoret vid Lilla Nygatan, Stockholm, 1967.

Peter Celsing studerade vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1944 och Kungliga konsthögskolan i Stockholm 1946, och var under en tid anställd hos Ivar Tengbom och Paul Hedqvist. Viktiga impulser gav honom två års arbete och resor till Mellanöstern och Medelhavsvärlden. 1948–1952 var han chef vid AB Stockholms Spårvägars arkitektkontor, där han ritade flera av förortsstationerna i Stockholms tunnelbana, till exempel Gubbängen, Åkeshov, Hökarängen och Blackeberg.

Han utnämndes till professor i arkitektur vid KTH 1960 och hade då pedagogisk erfarenhet därifrån sedan flera år under 1950-talet.

Celsing har blivit känd för sina kyrkobyggnader samt byggnader i Stockholms city. Mest kända är Kulturhuset vid Sergels torg från 1966 (invigt 1974) och intilliggande Riksbankshuset vid Brunkebergstorg, invigt 1970. Peter Celsing avled den 16 mars 1974 i sviterna av en hjärntumör.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Peter Celsing var son till bankdirektören Folke von Celsing och Margareta Norström samt bror till ambassadrådet Lars von Celsing. Celsing var från 1948 gift med Birgitta Dyrssen (1922–2004), dotter till ryttmästaren Thorsten Dyrssen och Gunhild Lipton. Deras son är arkitekten och professorn Johan Celsing.

Byggnadsverk i urval[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bedoire, Fredric (2015). Den svenska arkitekturens historia 1800–2000. Stockholm: Norstedts i samarbete med Stockholms byggnadsförening och Kungl. konsthögskolan. ISBN 978-91-1-3067056 
  • Lars Ridderstedt, Adversus populum: Peter Celsings och Sigurd Lewerentz sakralarkitektur 1945–1975 1998.
  • Svensk arkitektur, ritningar 1640–1970, Byggförlaget, Stockholm 1986
  • Wang, Wilfried (1996). The Architecture of Peter Celsing. Stockholm: Arkitektur Förlag. ISBN 91-86-050-36-2 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]