Visa källa för Karl XIII

{{Regent
 |             namn = Karl XIII
 |             bild = Charles XIII of Sweden.jpg
 |         bildtext = Samtida porträtt av Karl XIII av [[Carl Fredric von Breda]]
 |       succession = [[Lista över Sveriges regenter|Sveriges riksföreståndare]]
 |      företrädare = [[Gustav III]] (kung av Sverige)
 |     regeringstid = 29 mars 1792–31 oktober 1796<br />({{Ålder i år och dagar|1792|3|29|1796|10|31}})
 |     efterträdare = [[Gustav IV Adolf]] (kung av Sverige)
 |       succession2 = [[Lista över Sveriges regenter|Sveriges riksföreståndare]]
 |      företrädare2 = [[Gustav IV Adolf]] (kung av Sverige)
 |     regeringstid2 = 13 mars 1809–6 juni 1809<br />({{Ålder i dagar|1809|3|13|1809|6|6}} dagar)
 |     efterträdare2 = Sig själv (kung av Sverige)
 |      succession3 = [[Lista över Sveriges regenter|Kung av Sverige]]
 |     företrädare3 = Sig själv (riksföreståndare)
 |    regeringstid3 = 6 juni 1809–5 februari 1818<br />({{Ålder i år och dagar|1809|6|6|1818|2|5}})
 |    efterträdare3 = [[Karl XIV Johan]]
 |         kröning3 = 29 juni 1809 i Stockholm
 |        valspråk3 = Folkets väl min högsta lag
 |      succession4 = [[Lista över Norges regenter|Kung av Norge]]
 |     företrädare4 = [[Kristian VIII av Danmark|Kristian Fredrik]]
 |    regeringstid4 = 4 november 1814–5 februari 1818<br />({{Ålder i år och dagar|1814|11|4|1818|2|4}})
 |    efterträdare4 = [[Karl XIV Johan]]
 |              ätt = [[Holstein-Gottorpska ätten]]
 |              far = [[Adolf Fredrik]]
 |              mor = [[Lovisa Ulrika av Preussen]]
 |            gemål = [[Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp]]
 |             barn = [[Karl Adolf]]
 |     födelsedatum = 26 september ([[Gamla stilen|g.s.]])/7 oktober ([[Nya stilen|n.s.]]) 1748
 |     födelseplats = [[Kungshuset, Riddarholmen]], Stockholm
 |        dödsdatum = 5 februari 1818<br />({{Ålder i år och dagar|1748|10|07|1818|02|05}})<!-- Födelsedatumet satt enligt nya stilen, för att mallen ska räkna rätt. -->
 |        dödsplats = [[Stockholms slott]]
 |     begravddatum = 20 mars 1818
 | begravningsplats = [[Riddarholmskyrkan]] i Stockholm
|namnteckning=Signature of Charles XIII of Sweden.svg}}

'''Karl XIII''', innan trontillträdet känd som '''Hertig Karl''', född [[26 september]] ([[Gamla stilen och nya stilen|g.s.]]) [[7 oktober]] ([[Gamla stilen och nya stilen|n.s.]]) [[1748]] i [[Wrangelska palatset|Kungshuset, Riddarholmen]] i [[Stockholm]], död [[5 februari]] [[1818]] på [[Stockholms slott]], var [[konung]] av Sverige från 1809 och [[Norge]] från 1814 till sin död. Han var även [[hertig av Södermanland]]. I Norge kallades han ''Karl XIII'' under sin levnad men har därefter ibland kallats för '''Karl II'''.<ref>''[http://snl.no/Karl%2FNorge_og_Sverige Store norske leksikon'']</ref>

Karl XIII var son till kung [[Adolf Fredrik]] och drottning [[Lovisa Ulrika av Preussen|Lovisa Ulrika]], bror till [[Gustav III]] och [[kusin]] till [[Katarina II av Ryssland]]. Han gifte sig 7 juli 1774 i [[Slottskyrkan]] på Stockholms slott med sin kusin [[Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp]], vars far var yngre bror till Adolf Fredrik.

==Kunglig titel==
{{Huvudartikel|Lista över Svenska regenters titlar}}
Karl XIII:s fullständiga titel på svenska löd:

''Carl [[Kungadömet av Guds nåde|med Guds Nåde]], Sveriges, Norges, [[Götes konung|Götes]] och [[Vendes konung|Vendes]] Konung, etc.etc.etc. [[Hertig]] till [[Schleswig Holstein]], [[Hertig av Stormarn|Stormarn]] och [[Dithmarschen]], Greve till [[Oldenburg (land)|Oldenburg]] och [[Delmenhorst]], etc.etc.<ref>http://eurulers.angelfire.com/sweden.html</ref>

Furstars titulatur avslutades ofta med "etc." för att markera att de även hade mindre väsentliga titlar. Antalet avslutande "etc." kunde vara upp till tre stycken. De skrevs ofta på formen "&c." det vill säga med [[ligatur]]en [[&]], "et", från latinets "och".

==Biografi==
[[Fil:Karl XIII som storamiral i svenska flottan.jpg|mini|vänster|Karl, hertig av Södermanland som storamiral]]
Karl utnämndes vid sitt dop till [[storamiral|Sveriges storamiral]].<ref>[https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/stockholms-lan/statyer/karl-xiii-s-staty-kungstradgarden/ "Karl XIII:s staty, Kungsträdgården".] {{Wayback|url=https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/stockholms-lan/statyer/karl-xiii-s-staty-kungstradgarden/ |date=20210526191533 }} sfv.se. Läst 27 maj 2015.</ref>

Karl var under uppväxten det av Gustaf III:s syskon som stod honom närmast; han tog sin brors parti i konflikterna med modern, och hjälpte Gustaf III vid [[statskuppen 1772]], varefter han utnämndes till hertig av Södermanland.<ref name="Ugglan">{{runeberg.org|nfbm|0521.html Karl XIII}}</ref>
 	
Karl tjänade som [[amiral]] under [[Gustav III:s ryska krig]], och under hans kommando nådde flottan en del framgångar.<ref name="Ugglan" /> Han blev också utsedd att ta kommandot över landarmén när Gustav III återvände till den västra rikshalvan för att ta itu med den danska invasionen, och lyckades hantera [[anjalaförbundet]].<ref>{{bokref|efternamn=Lönnroth|förnamn=Erik|författarlänk=Erik Lönnroth|titel=Den stora rollen: kung Gustaf III spelad av honom själv|serie=Minnesbiblioteket|år=2008|utgivare=Atlantis |utgivningsort=Stockholm |isbn=978-91-7353-266-2 |libris=11129835|sid=306}}</ref> Han stod sedan lojalt på kungens sida när denne vid riksdagen 1789 genomdrev [[Förenings- och säkerhetsakten]].<ref name="Ugglan" />  Han var föremål för [[1789 års sammansvärjning]], som hade syfte att uppsätta honom på tronen, men den tilltänkta kuppen blev inställd sedan han nekat att delta i den.<ref>My Hellsing (2013). Hovpolitik. Hedvig Elisabeth Charlotte som politisk aktör vid det gustavianska hovet. Örebro: Örebro universitet. {{ISBN|978-91-7668-964-6}} sid. artikel I</ref>   Han stod senare i nära förbindelse med ledande personer inom oppositionen men det är omtvistat om han kände till och stödde planerna på att mörda brodern Gustav III.<ref name="NE2jan2007">''Nationalencyklopedin'' på internet den 2 januari 2007, uppslagsord ''Karl XIII''</ref>

Karl blev till namnet [[förmyndarregent]] för sin brorson [[Gustav IV Adolf]] år 1792, men lämnade i praktiken över makten till sin gunstling [[Gustaf Adolf Reuterholm]].  Under förmyndarregeringen avslöjades 1793 en komplott mot att avsätta Karl i form av den [[Armfeltska konspirationen]]. Han frånträdde regeringen när brorsonen blev myndig 1796. 

Karls ende son inom äktenskapet, [[Karl Adolf]], levde bara i en vecka. Detta kom att ha betydelse för ätten [[Huset Holstein-Gottorp|Holstein-Gottorp]]s fortsatta historia på den svenska tronen. När Karl så småningom uppsteg på tronen, sedan brodern mördats 1792 och brorsonen Gustav IV Adolf hade avsatts och landsförvisats med fru och barn 1809, saknade han tronarvingar. Den barnlöse kungen adopterade därför först släktingen prins [[Karl August]], också av huset Oldenburg, men efter en kort tids vistelse i Sverige avled denne plötsligt. Kungen adopterade därefter den franske marskalken [[Bernadotte]] som utan någon egen kunglig börd blev stamfar för den nuvarande kungaätten.

Gustav III:s son Gustav Adolf blev alltså först ny regent och under dennes regeringstid förlorades [[Finland]], och [[Svenska Pommern|Pommern]] blev tidvis ockuperat av Napoleon. Detta ledde till att Gustav IV Adolf avsattes. Därefter fick Karl XIII agera marionettkung och tvingades adoptera den danske prinsen [[Prins Karl August|Kristian August]], som emellertid avled av [[slaganfall]] redan 1810, vilket orsakade stor uppståndelse och starka rykten om förgiftning. I samband med begravningståget för Kristian August genom [[Gamla stan]] i Stockholm den 20 juni 1810 mördades [[riksmarskalk]]en [[Axel von Fersen d.y.|Axel von Fersen]] på [[Riddarhustorget]], anklagad av folkhopen för att ha förgiftat den danske prinsen. 

Man var tvungen att utse ny kronprins. [[Carl Otto Mörner]] sändes till Frankrike för att inhämta kejsar [[Napoleon I]]:s åsikt i tronföljdsfrågan, men agerade där på eget initiativ och sålde svenska kungakronan till den franska [[fältmarskalk]]en [[Karl XIV Johan|Jean Baptiste Bernadotte]]. Det påstås att Karl XIII förfasade sig över att behöva adoptera en advokatson från [[Pau]]. Men han blev ganska snart nöjd med sin nye adoptivson, som fick namnet Karl Johan, och sonson.

År 1812 tog Karl Johan över regentskapet i praktiken, efter att kungen blivit allt äldre och tröttare. Karl XIII hade i slutet av 1809 drabbats av ett slaganfall och han kunde bland annat mitt under regeringssammanträden somna och förbli sovande under resten av mötet och var inte alltid medveten om vad han godkände eller avslog utan lät sig lätt påverkas av andra regeringsmedlemmar.

Karl XIII önskade, liksom många andra, att Karl Johan skulle återerövra Finland från Ryssland. Denne vände sig dock västerut. År 1814 tvingades Norge i union med Sverige, och Karl XIII utsågs till Norges kung (där han kallats Karl II, men inget tyder på att han kallades så av samtiden).<ref>{{runeberg.org|salmonsen|2|13|0590.html Karl, sv. Konger}}</ref>

Kung Karl avled klockan 22.14<ref>''Ny svensk historia, [[Karl XIV Johan|Carl XIV Johan]] – [[Karl XV|Carl XV]] och deras tid 1810–1872'', E. Lindorm/B.Lindorm/O.Hilding 1979  {{ISBN|91-46-13374-7}} s. 72</ref> den 5 februari 1818 och efterträddes av Karl XIV Johan, som i praktiken styrt landet ända sedan kungörelsen den 27 mars 1811. Officiellt kungjordes att Karl XIII den 17 mars detta år insjuknat i bröstfeber och att han "...pröfvat nödigt att uppdraga vården om Sig och Riket åt H. K. Kron-Prinsen".<ref>''Ny svensk historia, Carl XIV Johan - Carl XV och deras tid 1810-1872'', E. Lindorm/B.Lindorm/O.Hilding 1979  {{ISBN|91-46-13374-7}} s. 27</ref>

Efter att den 23–27 februari legat på ''[[lit de parade]]'' i Riddarsalen gravsattes stoftet vid en akt i Riddarholmskyrkan den 20 mars.<ref>''Ny svensk historia, Carl XIV Johan - Carl XV och deras tid 1810-1872'', E. Lindorm/B.Lindorm/O.Hilding 1979  {{ISBN|91-46-13374-7}} s. 73</ref>

==Bilder==
<gallery>
File:Hertig Carl.jpg|Målning av hertig Carl som barn, iklädd harnesk samt blå rock. Över högra axel en [[Svenska furstliga mantlar|furstlig mantel]] i blått, samt även [[Serafimerorden]]s band över bröstet och dess kraschan på vänster bröst. I högra handen en [[kommandostav]], och i bakgrunden syns ett svenskt örlogsfartyg, detta då Carl blev utnämnd till Storamiral vid sin födsel. Målning av [[Jakob Björck]].
File:Karl XIII, 1748-1818, konung av Sverige och Norge - Nationalmuseum - 15317.tif|Hertig Karl vid sin bror [[Gustav III:s kröning]] 1772, iklädd [[svensk furstlig dräkt]].
File:Medalj präglad till Karl XIIIs och Hedvig Elisabeth Charlottas kröning 29 juni 1809 - Skoklosters slott - 99576.tif|Medalj präglad till Karl XIII:s och Hedvig Elisabeth Charlottas kröning 29 juni 1809.
File:Silvermedalj, 1818. Åtsida, Karl XIII och Karl XIV Johan - Skoklosters slott - 109344.tif|Silvermedalj med Karl XIII och Karl XIV Johan från 1818.
File:Karl XIII, 1748-1818, kung av Sverige och Norge (Per Krafft d.y.) - Nationalmuseum - 39704.tif|Karl XIII, målning 1813 av [[Per Krafft den yngre]]. Kungen är iklädd [[svensk furstlig dräkt]] med [[Svenska kröningsmantlar|kungliga manteln]] i [[purpur]] över axeln och håller i handen [[adoption]]shandlingen avseende prins [[Karl XIV|Karl Johan]].
Fil:Karl XIII staty 2012b.jpg|[[Karl XIII:s staty]] i [[Kungsträdgården]], detalj.
</gallery>

==Barn==
'''Barn med blivande drottning [[Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp|Charlotta]]:'''
*dödfödd dotter [[2 juli]] [[1797]]
*[[Karl Adolf]], hertig av Värmland, född 3 juli 1798, död 10 juli 1798, namngiven efter fadern och farfadern

'''Förmodat barn med [[Augusta Fersen]]:'''
*[[Carl Axel Löwenhielm]]

'''Adoptivsöner:'''
*[[Prins Karl August|Kristian August]] (1768–1810), nytt namn Karl August
*[[Karl XIV Johan|Jean Baptist Jules Bernadotte]] (1763–1844), nytt namn Karl (XIV) Johan

==Frimureri==
Kungen var mycket engagerad i [[Svenska Frimurare Orden]]. Den 7 juni 1774 valdes han, som hertig Karl, till ny ordensmästare efter [[Carl Friedrich Eckleff]] och den 30 november samma år ersatte han [[Carl Fredrik Scheffer]] som ordens [[Stormästare (orden)|stormästare]]<ref>Berg/Åsén: ''Det svenska frimureriet under 275 år, period C 1774-1718, Hertig Carls/Karl XIII:s tid''</ref>. Han blev snart drivande i arbetet med att revidera och utveckla det så kallade [[svenska systemet]] som är i bruk än idag. Tillsammans med bland andra [[Jacob Wilhelm Tornérhielm]] arbetade han 1797–1800 med nya ritualer för de så kallade johannes- och andreasgraderna. Parallellt med detta tog man fram ordensstadgarna, de så kallade ''Ordens Allmänna Lagar''. År 1811 instiftade kungen [[Carl XIII:s orden]].

==Offentliga platser och minnesmärken==
[[Fil:Carl XIII s bro.jpg|miniatyr|[[Carl XIII:s bro]] i Älvkarleby omkring 1900.]]
*Karl XIII:s staty i [[Hoglands park]] i [[Karlskrona]]
*[[Karl XIII:s staty]] i [[Kungsträdgården]] i [[Stockholm]].
*[[Carl XIII:s bro]] som är uppkallad efter honom i [[Älvkarleby]].

==Karl XIII:s hemgiftskapital==
Ända fram till 2004 var räntan på Karl XIII:s [[hemgift]]skapital en särskild post i den svenska statsbudgeten. Bakgrunden är att ständerna vid [[riksdagen 1778–1779|1778–79 års riksdag]] beslöt att bevilja den dåvarande hertig Karl en hemgift i form av ett insatt kapital på 100 000 riksdaler specie, och att den årliga räntan på beloppet skulle överlämnas till hertigen. Detta fullföljdes genom ett beslut av kung Gustav III i december 1780 om att [[Statskontoret]] skulle sätta in hemgiften i bank för Riksgäldsdirektionens räkning och att Statskontoret skulle betala fem procent årlig ränta på kapitalet till hertig Karl eller hans ombud. Efter att [[Riksgäldskontoret]] inrättades 1789 överflyttades både kapitalet och skyldigheten att betala räntan till kontoret.

Efter Karl XIII:s död begärde Karl XIV Johan att ständerna fortsättningsvis skulle betala räntan till honom. Bland ständerna fanns olika åsikter om huruvida rätten till ränta var knuten till Karl XIII personligen eller om den kunde ärvas av Karl XIV Johan. Dock beslöts det vid [[urtima riksdagen 1817–1818|1817–18 års riksdag]] att Karl XIV Johan skulle anses ha arvsrätt till räntan, och att den i fortsättningen skulle betalas till den nye kungen. En årlig utbetalning av räntan på hemgiftskapitalet gjordes därefter till den regerande kungen ända fram till 2004, då regeringen efter samråd med hovförvaltningen föreslog att den särskilda räntebetalningen skulle avskaffas och det ordinarie anslaget till Kungliga hov- och slottsstaten skulle räknas upp i motsvarande mån. Detta godkändes av riksdagen i samband med beslutet om tilläggsbudget våren 2004. Räntan på Karl XIII:s hemgiftskapital utbetalades alltså årligen under totalt 224 år.

Efter införande av krona som myntslag år 1873 uppgick hemgiftskapitalet till 150&nbsp;000 kronor, och den årliga utbetalningen av ränta till konungen var alltså på 7&nbsp;500 kronor.<ref>Regeringens proposition 2003/04:100, s. 157 f.</ref>

==Se även==
*[[Upproret i Gryt 1811]].

== Släktträd==
{{släktträd/start}}
{{släktträd|ff|~|y|~|fm|| | |mf|~|y|~|mm| ff=[[Kristian August av Holstein-Gottorp|Furstbiskop Kristian August av Lübeck]] |fm=[[Albertina Fredrika av Baden-Durlach|Markgrevinnan Albertina Fredrika av Baden Durlach]] |mf=[[Fredrik Vilhelm I av Preussen|Kung Fredrik Vilhelm I av Preussen]]|mm=[[Sofia Dorotea av Hannover|Prinsessan Sofia Dorotea av Storbritannien-Irland och Hannover]] }}
{{släktträd| | | | |!| | | | | | | | | | | |!| }}
{{släktträd| | | |far|~|~|~|~|y|~|~|~|~|mor| far=[[Adolf Fredrik|Kung Adolf Fredrik av Sverige]]|mor=[[Lovisa Ulrika av Preussen|Prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen]] }}
{{släktträd| | | | | | |,|-|-|-|^|-|-|-|.| }}
{{släktträd| | | | | |G3| | | | | |K13|G3=[[Gustav III|Kung Gustaf III]] |K13='''Karl XIII''' }}
{{släktträd| | | | | | |!| | | | | | | |:|}}
{{släktträd| | | | | |GA| | | | | |KJ|GA=[[Gustav IV Adolf|Kung Gustaf IV Adolf]]|KJ=[[Karl XIV Johan|Kung Karl XIV Johan]] (adopterad)}}
{{släktträd/slut}}

==Källor==
<references/>

== Vidare läsning ==

*Dan Eklund, Sten Svensson och Hans Berg (red): ''Hertig Carl och det svenska frimureriet'', {{ISBN|9789197833608}} ([[Litteraturåret 2010|2010]])
*Lars-Otto Berg och Ulf Åsén: ''Det svenska frimureriet under 275 år'' ([[Litteraturåret 2010|2010]])
*Gustaf Ivérus, ''Hertig Karl av Södermanland. Gustav III:s broder'', diss. [[Uppsala universitet]], Uppsala 1925.
*{{Tidskriftsref 
|författare= Thorsten Sandberg
|redaktör= 
|rubrik=[http://popularhistoria.se/artiklar/karl-xiii-en-doldis-pa-tronen Doldis på tronen] (artikel om Karl XIII)
|år= 2008
|tidskrift= Populär historia
|volym= 
|utgivningsort= 
|utgivare= 
|nummer= nr. 6
|sid= 32–35
|hämtdatum= 
|id= 
}}

==Externa länkar==
*{{commonscat|Charles XIII of Sweden|Karl XIII}}
* {{BLF|6132|namn=Karl XIII}}

{{Norges regenter}}
{{Sveriges regenter}}

{{Auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Karl 13}}
[[Kategori:Födda 1748]]
[[Kategori:Avlidna 1818]]
[[Kategori:Norges regenter|Karl 02]]
[[Kategori:Huset Holstein-Gottorp]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Sveriges regenter]]
[[Kategori:Universitetskanslerer i Sverige]]
[[Kategori:Ledamöter av Kungliga Musikaliska Akademien]]
[[Kategori:Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden]]
[[Kategori:Personer under gustavianska tiden]]
[[Kategori:Mottagare av Serafimerorden]]
[[Kategori:Gravsatta i Riddarholmskyrkan]]
[[Kategori:Riddare med stora korset av Svärdsorden]]
[[Kategori:Medlemmar av Utile Dulci]]
[[Kategori:Deltagare i slaget vid Hogland]]
[[Kategori:Karl XIII| ]]