Kaskamus Våkajaure
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Kiruna kommun |
| Landskap | Lappland |
| Socken | Karesuando socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 68°41′17″N 20°32′58″Ö / 68.68811°N 20.54934°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7629739, 724824 |
  Kaskamus Våkajaure
| |
| Mått | |
| Areal | 1,08 km² [1] |
| Höjd | 685 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 6,81 km [2] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Torneälvens huvudavrinningsområde (1000) |
| Utflöde | Harrejåkkå |
| VattendragsID (VDRID) | 761114-170444 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status | .svg){kind=small} Hög |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | .svg){kind=small} Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Främmande arter | Nej |
| Flödesförändringar | Nej |
| Kontinuitetsförändringar | Nej |
| Morfologiska förändringar | Nej |
| Källa | VISS (SE762863-169310) |
| Övrigt | |
| SjöID | 762863-169310 |
| ID vattenförekomst | SE762863-169310 |
| Vattenytans ID (VYID) | 762943-169236 |
| Vattendistrikt | Bottenviken (Torneälven – Sverige) (SE1TO) |
| Natura 2000 | Torne och Kalix älvsystem (SE0820430)[3] |
| Limnisk ekoregion | Fjällen över trädgränsen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 762958-169296 |
| Namn | Utloppet av Kaskamus Våkajaure |
| Areal | 7,06 km² |
| Vattenytor | 1,3 km² |
| Sjöprocent | 18,41 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 14,29 km² |
| Biflödesordning | 3 |
| Utflöde | Harrejåkkå |
| VattendragsID (VDRID) | 761114-170444 |
| Avstånd till havet | 496 km |
| Medelhöjd | 721 m ö.h. |
| Område nedströms | 762633-169314 |
| Källor | [4][5][6] |
Kaskamus Våkajaure är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,08 kvadratkilometer och ligger 685 meter över havet. Kaskamus Våkajaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Harrejåkkå.
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Kaskamus Våkajaure ingår i det delavrinningsområde (762958-169296) som SMHI kallar för Utloppet av Kaskamus Våkajaure. Medelhöjden är 721 meter över havet och ytan är 7,06 kvadratkilometer. Det finns ett avrinningsområde uppströms, och räknas det in blir den ackumulerade arean 14,29 kvadratkilometer. Harrejåkkå som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 496 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av kalfjäll (82 procent). Avrinningsområdet har 1,3 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 18,4 procent.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Kaskamus Våkajaure på VISS
 |
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |