Klusterammunition

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Klusterbomb)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En amerikansk Rockwell B-1 Lancer släpper klusterbomber.
Kemiskstridsspets till MGR-1 Honest John med M134 GB sarin sub-stridsdelarna

Klusterammunition är ammunition som är konstruerad för att sprida ut eller frigöra minibomber, var och en vägande mindre än 20 kg. Klusterbomber släpps från flygplan och öppnas på vägen till eller över målet så att de mindre bomberna sprids över ett större markområde, medan markbaserade typer av klustervapen använder motsvarande teknik exempelvis i artillerigranater.[1][2]

Klusterbomber[redigera | redigera wikitext]

Klusterbomb är en bombkapsel, det vill säga en behållare som innehåller ett stort antal mindre bomber, så kallade substridsdelar. Dessa är ofta inte större än en läskedrycksburk och kan vara avsedda för att verka mot flera olika typer av mål som oskyddad trupp, fordon eller pansarfordon. Ofta är substridsdelarna gjorda för att kunna användas mot flera olika typer av mål vilket innebär att de kan ha en verkansdel som består av en RSV-laddning mot pansrade mål, ett splitterhölje mot oskyddad trupp och en brandsats (till exempel zirkoniumpulver) mot opansrade mål (till exempel den amerikanska BLU-97/B Combined Effects Bomb). Andra typer av klusterbomber används för att sprida minor, för att förstöra landningsbanor, sprida flygblad, sabotera elektronisk utrustning (framförallt i elcentraler) genom att sprida ut fiber och därmed skapa kortslutning (sådana användes av USA i Kosovo 1999), eller innehåller målsökande sub-stridsdelar mot pansarfordon (till exempel den amerikanska CBU-97 Sensor Fuzed Weapon). Förr användes även klusterbomber som spred kemiska stridsmedel men dessa är bannlysta av Konventionen om förbud mot kemiska vapen sedan 1993.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Användandet av klusterbomber är mycket kontroversiellt, bland annat på grund av att cirka tio procent av klusterbombens bomber inte detonerar, utan ligger kvar som blindgångare vilket försvårar återuppbyggnaden av ett bombat område och kan leda till stora civila förluster årtionden efter konfliktens slut. Det främsta exemplet är Vietnamkriget som efterlämnade en mängd blindgångare från amerikanska klusterbomber i Laos och Vietnam.

The New York Times rapporterade 21 oktober 2014 att den ukrainska armén har använt klusterbomber vid flera tillfällen. Detta upptäcktes efter att människorättsgruppen Human Rights Watch gjort en reportageresa till området. Ukraina har dock inte skrivit på internationella avtal som förbjuder klusterbomber. Även proryska rebeller misstänkts ha använt bomberna.[3]

Konventionen om klusterammunition[redigera | redigera wikitext]

107 länder enades i maj 2008 i Dublin om en konvention mot klusterammunition. Denna konvention var öppen för signering i början av december 2008 och blir juridiskt bindande då 20 stater ratificerat innehållet. Sverige ville ha ett undantag för bombkapsel 90 som finns på Saab 39 Gripen, men detta medges inte av konventionens innehåll vilket innebär skrotning av vapensystemet. Sverige väntade länge men ratificerade till slut konventionen den 23 april 2012.[4][5]

Användning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Klusterbomber, eller "bombkapslar" som det heter i svenska flygvapnet, har använts för ett flertal svenska stridsflygplan som till exempel ovan nämnt JAS 39 Gripen och även AJS 37 Viggen.[5] Det första planet i det svenska flygvapnet som kunde släppa bombkapslar var Saab 18 som kunde bära upp till arton stycken bombkapsel m/43. Denna bombkapslel innehöll tre stycken 12-kilos sprängbomber eller tre stycken 6-kilos brandbomber. Alltså kunde Saab 18 släppa totalt femtiofyra mindre bomber.[6][7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Konventionen om klusterammunition Dublin, 30 maj 2008, Artikel 2 Definitioner
  2. ^ Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
  3. ^ Klusterbomber använda i Ukraina - SVT.se
  4. ^ Svenska organisationer välkomnar Sveriges ratificering av klustervapenförbudet, Pressmeddelande från Svenska Freds, 25 april 2012.
  5. ^ [a b] ”Bombkapsel M90”. Arboga robotmuseum. 28 april 2015. http://www.robotmuseum.se/Mappar/Robothistorik/13_Bombk/ARM_bk.htm. 
  6. ^ Beskrivning över fpl typ B 18B, häfte 6 kap L. Beväpning
  7. ^ ”Utdrag från Beskrivning fpl 18, beväpning”. https://i.imgur.com/hQZjF8B.jpg.