Saab 21

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Saab 21
Saab J 21A-3.jpg
Saab J 21A-3
Beskrivning
Typ Jakt Attack
Besättning 1
Första flygning 30 juli 1943
I aktiv tjänst 1945-1951
Versioner J 21 A 21 Saab 21R
Tillverkare Saab
Data
Längd 10,45 m
Spännvidd 11,6 m
Höjd 3,97 m
Tomvikt 3 250 kg
Max. startvikt 4 413 kg
Motor(er) Daimler-Benz DB 605B V12
Dragkraft 1 475 hk
Prestanda
Max. hastighet 640 km/h
Räckvidd med max. bränsle 750 km
Max. flyghöjd ca 11 000 m
Beväpning
Beväpning 1x20 mm Automatkanon m/41,
4x13 mm automatkanon m/39

Saab 21 är ett stridsflygplan tillverkat av Saab AB som ingick i det Svenska flygvapnet mellan åren 1945 och 1953. Flygplanet fanns i två versioner, J 21 som var ett jaktflygplan och A 21 som var ett attackflygplan.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Saab 21 fick ovanlig formgivning med dubbla stjärtbommar och skjutande propeller och blev det första planet i Flygvapnet med noshjulställ. Planets utformning gav god sikt åt piloten, men medförde även kylproblem för motorn och propellern kunde skada piloten om han behövde lämna flygplanet i luften. Därför utvecklade Saab en krutdriven katapultstol som sköt ut piloten över det farliga propellerfältet. Man tog inga patent på denna anordning, vilket ledde till dispyter med den engelska tillverkaren Martin Baker, som senare patenterade katapultstolen.

Flygvapnet beställde tre provflygplan där det första flög 30 juli 1943 av Saabs provflygare Claes Smith. Starten skedde efter noggrann markutprovning, men Saab-fältet var lite för kort och planet lyfte först i fältkanten vilket vållade skador på landstället. Vid landningen på F 3 Malmslätt vek sig därför huvudhjulen.

Flygvapnet beställde 298 flygplan i tre varianter (1-3), vilka levererades 1945-1949.

Eftersom Saab 21 var Flygvapnets första flygplan med noshjul, modifierade man tre Sk 14 med noshjulsställ för pilotutbildning. Inofficiellt fick dessa beteckningen Sk 14N.

I och med freden 1945 fick Sverige tillgång till utländska jetmotorer. Flygvapnet beslöt att undersöka om man kunde förse Saab 21 med en jetmotor. Se Saab 21R.

J 21[redigera | redigera wikitext]

J 21 var ett propellerdrivet jaktflygplan baserat på J 21A-1 och J 21A-2. Det första serieflygplanet av J 21 flög första gången 20 december 1944. Ett tiotal flygplan placerades på Svea flygflottilj (F 8) för utprovning och utvärdering av stridstaktik 1945-1946. Utvärderingen visade att flygplanet var lämpligt för offensiva uppdrag men att placeringen av motorn förde med sig problem med kylningen. I samband med konstruktionen av J 21 var Saab tvunget att ta fram en raketstol som kunde skjuta ut piloten utan att den blev sönderhackad av den skjutande propellern.

År 1946 beväpnades Göta flygflottilj (F 9) som första flottilj med J 21. Utplaceringen följdes av Kalmar flygflottilj (F 12) som bytte ut sina B 17 mot J 21. Sista flottilj att ta J 21 i drift blev Hälsinge flygflottilj (F 15) som 1946 erhöll flygplanet som sin första huvudtyp.

Ursprungligen var tanken att tillverka flygplanet för åtta flottiljer, men eftersom planet inte fungerade bra i rollen som jaktflygplan avbröts tillverkningen av J 21. Saab fortsatte med att tillverka flygplanet för attackrollen, där planets dåliga stigförmåga och tröga manövrering inte spelade så stor roll.

Flygvapnet funderade på en omkonstruktion av J 21 eftersom flygplanet med sin stora yta i flygplanets nos där man smidigt kunde placera vapen och freden 1945 som gav tillgång till utländska jetmotorer kunde förbättra flygplanet. Flygvapnet beslöt då att undersöka om man med en mindre modifiering kunde förse sin J 21 med en jetmotor. Se J 21R

55 individer J 21 genomgick en mindre modifiering så att flygplanet även skulle klara attackuppdrag inleddes, se vidare A 21.

Flygplanet fick även en rad smeknamn bland annat "Saabs fullträff med två bommar" eller "Tvestjärten" med syftning på flygplanets två stjärtbommar.

Under flygplanet kunde en ksp-lavett hängas med sammanlagt åtta 8mm kulsprutor. Totala antalet vapen i flygplanet blev då 13. Under provskjutningar blev rekylen så våldsam att flygplanet bromsades upp i luften.
När man sköt mot telegrafstolpar skalades telegrafkabeln av ända in till koppartråden och stolparna blev i stort sett till flis.

A 21[redigera | redigera wikitext]

A 21 var ett propellerdrivet attackflygplan baserat på J 21A-3. Efter att J 21 kommit ut på Svea flygflottilj (F 8) för utprovning, insåg Flygvapnet att flygplanstypens utformning och andra karakteristiska egenskaper gjorde det lämpligt även som bombflygplan. Därför beställdes 120 individer av B 21 för att förse Västgöta flygflottilj (F 6) och Skaraborgs flygflottilj (F 7) med bombflygplan.

Redan innan flygplanen hade levererats beslöt Flygvapnet att upphöra med bombflygplan, och i stället satsa på attackflygplan. Detta var inte bara var en benämningsfråga, utan rörde också den nya typen av taktik som infördes i och med att robotar och raketer infördes i vapenarsenalen. Flygplanet hade flera benämningar; Saab 21 A-3, J 21 A-3, B 21 A-3 och A 21 A-3.

Skillnaden mellan J 21 och A 21 låg endast i beväpningsalternativen och lastpyloner under vingarna. Bomblasten kunde ersättas med två 18 cm:s raketer eller åtta 14,5 cm:s raketer eller två napalmbomber. Första leveransen av A 21 ägde rum 1947 till Skaraborgs flygflottilj, som kom att använda flygplanstypen i begränsad omfattning. A 21 blev 1948 huvudtyp vid Västgöta flygflottilj, som under en period var den enda flottiljen som opererade med A 21.

Versioner[redigera | redigera wikitext]

Totalt producerades 302 individer av Saab 21 av de olika varianterna.

  • J 21A-1: Bestyckad med en 20 mm akan typ Hispano, och två 13,2 mm ksp.
  • J 21A-1: Bestyckad med en 20 mm akan typ Bofors, och fyra stycken 13,2 mm ksp.
  • J 21A-3: Samma beväpning som J 21 A-2, även försedd med lastpyloner för bomber och raketer. Även benämnd B 21A-3 eller A 21A.
Benämning Antal Tidsperiod Typ Basering
Sverige
J 21A-1 59 1945–1953 Jaktflygplan F 9, F 12, F 15
J 21A-2 124 1946–1953 Jaktflygplan F 9, F 12, F 15
J 21A-3 119 1947–1954 Attackflygplan F 6, F 7

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Widfeldt, Bo; Hall, Åke (2005). Svenskt militärflyg: Svenska militära flygplan och helikoptrar 1911–2005. Nässjö: Air Historic Research AB. Sid. 96. ISBN 91-975467-1-2 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]