Saab 21

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Saab 21
Saab J 21A-3.jpg
Saab A 21A-3 med ving tankar
Beskrivning
TypJakt- och attackflygplan
Besättning1
Första flygning30 juli 1943
I aktiv tjänst1945-1951
VersionerJ 21 A 21 Saab 21R
TillverkareSaab
Data
Längd10,22 m utan 20 mm, 10,44 m med 20 mm
SpännviddL 21 11.3 m
J 21A-1 & J 21A-2 & A 21A-3 11,6 m
Höjd3,97 m
VingytaL 21 21,82 m²
J 21A-1 & J 21A-2 & A 21A-3 22,2 m²
TomviktL 21 obeväpnad 2 535 kg
J 21A-1 3 330 kg
J 21A-2 3 250 kg
A 21A-3 3 346 kg
Max. startviktL 21 obeväpnad 3 525 kg normalvikt, 5 000 kg maxvikt
J 21A-1 4 493 kg normalvikt, 5 200 kg maxvikt
J 21A-2 4 413 kg normalvikt, 5 200 kg maxvikt
A 21A-3 4 446 kg normalvikt, 5 200 kg maxvikt
Motor(er)SFA DB 605B
Motoreffekt1 475 hk normal, 1700 hk med 100 oktan bränsle
Prestanda
Max. hastighetL 21 460 km/h marchfart, 620 km/h max
J 21A-1 480 km/h marchfart, 640 km/h max
J 21A-2 490 km/h marchfart, 650 km/h max
A 21A-3 425 km/h marchfart, 560 km/h max
J 21B 600 km/h marchfart, 700+ km/h max
Räckvidd med
max. bränsle
J 21A-2 1190 km
A 21A-3 1650 km
Max. flyghöjdJ 21A-1 & J 21A-2 10200 m
A 21A-3 7500 m
Stigförmåga15 m/s
Lastförmåga
Lastförmåga990 kg
Beväpning
BeväpningL 13
4st 13.2 mm akan m/39A
J 21A-1
1st 20 mm akan m/41
4st 13.2 mm akan m/39A
J 21A-2 & A 21A-3
1st 20 mm akan m/45
4st 13.2 mm akan m/39A
J 21B
3st 20 mm akan m/45
BomberBomber som kunde bäras mellan bommarna
1st 250 kg minbomb m/37
1st 250 kg sprängbomb m/40
1st 500 kg minbomb m/41
1st 500 kg sprängbomb m/50
1st 600 kg sprängbomb m/50
Bomber som kunde bäras under vingarna
2-4st 50 kg minbomb m/37
2-4st 50 kg sprängbomb m/47
Extra bränsle tankar som fästes på vingtipparna kunde även armeras till brandbomber
J 21A-1 & 2: 160 liters vingtankar
A 21A-3: 400 liters vingtankar
RaketerRaketer som kunde monterades mellan bommarna
2st 180 mm halvpansarraket m/49
Raketer som kunde monterades under vingarna
8st 80 mm raketer
8st 145 mm pansarsprängraket m/49
2st 180 mm halvpansarraket m/49

Saab 21 är ett stridsflygplan tillverkat av Saab AB som ingick i svenska flygvapnet 1945-53. Flygplanet fanns i två versioner, J 21 som var ett jaktflygplan och A 21 som var ett attackflygplan.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Saab 21 fick ovanlig formgivning med dubbla stjärtbommar och skjutande propeller och blev det första planet i Flygvapnet med noshjulställ. Planets utformning gav god sikt åt piloten, men medförde även kylproblem för motorn och propellern kunde skada piloten om han behövde lämna flygplanet i luften. Därför utvecklade Saab en krutdriven katapultstol som sköt ut piloten över det farliga propellerfältet. Man tog inga patent på denna anordning, vilket ledde till dispyter med den engelska tillverkaren Martin Baker, som senare patenterade katapultstolen.

Flygvapnet beställde tre provflygplan där det första flög 30 juli 1943 av Saabs provflygare Claes Smith. Starten skedde efter noggrann markutprovning, men Saab-fältet var lite för kort och planet lyfte först i fältkanten vilket vållade skador på landstället. Vid landningen på F 3 Malmslätt vek sig därför huvudhjulen.

Flygvapnet beställde 298 flygplan i tre varianter (1-3), vilka levererades 1945-1949.

Eftersom Saab 21 var Flygvapnets första flygplan med noshjul, modifierade man tre Sk 14 med noshjulsställ för pilotutbildning. Inofficiellt fick dessa beteckningen Sk 14N.

I och med freden 1945 fick Sverige tillgång till utländska jetmotorer. Flygvapnet beslöt att undersöka om man kunde förse Saab 21 med en jetmotor. Se Saab 21R.

J 21[redigera | redigera wikitext]

J 21 var ett propellerdrivet jaktflygplan baserat på J 21A-1 och J 21A-2. Det första serieflygplanet av J 21 flög första gången 20 december 1944. Ett tiotal flygplan placerades på Svea flygflottilj (F 8) för utprovning och utvärdering av stridstaktik 1945-1946. Utvärderingen visade att flygplanet var lämpligt för offensiva uppdrag men att placeringen av motorn förde med sig problem med kylningen. I samband med konstruktionen av J 21 var Saab tvunget att ta fram en raketstol som kunde skjuta ut piloten utan att den blev sönderhackad av den skjutande propellern.

År 1946 beväpnades Göta flygflottilj (F 9) som första flottilj med J 21. Utplaceringen följdes av Kalmar flygflottilj (F 12) som bytte ut sina B 17 mot J 21. Sista flottilj att ta J 21 i drift blev Hälsinge flygflottilj (F 15) som 1946 erhöll flygplanet som sin första huvudtyp.

Ursprungligen var det tänkt att flygplanet skulle tillföras åtta flottiljer, men eftersom det inte fungerade bra som jaktplan avbröts tillverkningen av J 21. Saab fortsatte med att tillverka flygplanet för attackrollen, där dess dåliga stigförmåga och tröga manövrering inte spelade så stor roll.

Flygvapnet övervägde därpå en omkonstruktion av J 21, eftersom flygplanets stora yta i nosen rymde många många vapen och freden 1945 medförde tillgång till utländska jetmotorer. Flygvapnet beslöt då att undersöka om det skulle gå att förse J 21 med en jetmotor. Se J 21R

55 individer J 21 genomgick en mindre modifiering så att flygplanet även skulle klara attackuppdrag inleddes, se vidare A 21.

Flygplanet fick även en rad smeknamn bland annat "Saabs fullträff med två bommar" eller "Tvestjärten" med syftning på flygplanets två stjärtbommar.

Under flygplanet kunde en ksp-lavett hängas med åtta 8mm kulsprutor, dvs en bestyckning på totalt tretton pipor. Under provskjutningar blev rekylen så våldsam att flygplanet tappade fart. Vid beskjutning av telegrafstolpar skalades telegrafkabeln av ända in till koppartråden och stolparna blev till flis.

A 21[redigera | redigera wikitext]

A 21 var ett propellerdrivet attackflygplan baserat på J 21A-3. Efter att J 21 kommit ut på Svea flygflottilj (F 8) för utprovning, insåg Flygvapnet att flygplanstypens utformning och andra karakteristiska egenskaper gjorde det lämpligt även som bombflygplan. Därför beställdes 120 individer av B 21 för att förse Västgöta flygflottilj (F 6) och Skaraborgs flygflottilj (F 7) med bombflygplan.

Redan innan flygplanen hade levererats beslöt Flygvapnet att upphöra med bombflygplan, och i stället satsa på attackflygplan. Detta var inte bara var en benämningsfråga, utan rörde också den nya typen av taktik som infördes i och med att robotar och raketer infördes i vapenarsenalen. Flygplanet hade flera benämningar; Saab 21 A-3, J 21 A-3, B 21 A-3 och A 21 A-3.

Skillnaden mellan J 21 och A 21 låg endast i beväpningsalternativen och lastpyloner under vingarna. Bomblasten kunde ersättas med två 18 cm raketer eller åtta 14,5 cm raketer eller två napalmbomber. Första leveransen av A 21 ägde rum 1947 till Skaraborgs flygflottilj, som kom att använda flygplanstypen i begränsad omfattning. A 21 blev 1948 huvudtyp vid Västgöta flygflottilj, som under en period var den enda flottiljen som opererade med A 21.

J 21B[redigera | redigera wikitext]

J 21B skulle vara Sveriges sista propellerdrivna jaktflygplan innan man gick över till jetflygplan. Den tävlade mot Saabs Spitfire-liknande L 27. J 21B skulle haft en bubbelformad cockpithuv liknande den på P-51 och en mycket kraftfullare motor.

Först försökte man köpa DB 605E från Tyskland, men på grund av kriget gick affären om intet. Man försökta även köpa Griffon-motorer från Storbritannien men motorn var inte klar innan krigsslutet. Man bestämde sig i slutändan för att använda den Svenska DB 605B-motorn med 100 oktans bränsle för att få upp effekten till 1700 hästkrafter. Man hade även föreslagit SFA:s 2300 hk H-motor men eftersom motorn inte hade byggts ännu på grund av SFA:s arbete på STWC-3 och DB 605B, så låg förslaget inte uppe länge.

När jetmotorer blev tillgängliga bestämde man sig istället för att försöka utveckla ett nya jaktflgyplan med reamotordrift, samt konvertera gamla J 21 med reamotorer och J 21B-projektet lades ner.

J 21B profil

Versioner[redigera | redigera wikitext]

Totalt producerades 302 individer av Saab 21 av de olika varianterna.

  • Frid Wänströms koncept – Första konceptet av J 21 ritades av Frid Wänström i januari 1941. Denna variant var projekterad med en luftkyld stjärnmotor.
  • Saab L 13 – Andra konceptet av J 21. Ritad av Frid Wänström i mars 1941. Denna variant hade en knäckt vinge och planerades med en radmotor av model DB 601 eller DB 603.
  • Saab L 21 – Prototyperna 21001-21003. Dem skiljde sig från A-1 genom att ha runda roder. Dem syns ofta på bilder eller film utan beväpning.
  • Saab J 21A-1 – Första varianten. Bestyckad med en 20 mm akan m/41 (Hispano mk I), och fyra 13,2 mm akan m/39. Två m/39 satt i nosen och en i varsin bom.
  • Saab J 21A-2 – Andra varianten. Bestyckad med en 20 mm akan m/45 Bofors, och fyra 13,2 mm akan m/39. A-2 skiljde sig från A-1 genom att ha två separata klaffar i stället för en mellan bommarna. Hela kroppen var även mer strömlinjeformad.
  • Saab A 21A-3 – Attackvarianten. Baserad på A-2 med samma beväpning. A 21 fick ett bombsikte och lastpyloner för bomber och raketer. I första serien hette den J 21A-3 men det ändrades sedan till A 21A. Under vissa sammanhang är den även benämnd B 21A-3.
  • Saab J 21B – Allvädersjaktplan. Bestyckad med tre 20 mm akan m/45 Bofors i nosen och en i högra bommen för nattjakt. Endast en fullskaleattrapp byggdes.
Benämning Antal Tidsperiod Typ Basering
Sverige
Saab 21 3
J 21A-1 59 1945–1953 Jaktflygplan F 9, F 12, F 15
J 21A-2 124 1946–1953 Jaktflygplan F 9, F 12, F 15
J 21A-3 119 1947–1954 Attackflygplan F 6, F 7
A 21A-3

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Widfeldt, Bo; Hall, Åke (2005). Svenskt militärflyg: Svenska militära flygplan och helikoptrar 1911–2005. Nässjö: Air Historic Research AB. sid. 96. ISBN 91-975467-1-2 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]