Saab 18

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Saab 18
(B 18A/B, S 18A, T 18B)
SAAB B 18B, 02.jpg
B 18B bevarad i dag på Flygvapenmuseum.
Beskrivning
Typ Bomb Attack Spaning
Besättning B 18A 3st, navigatör/pilot, signalist/skytt (övre), spanare/skytt (nedre)

B 18B 2st, navigatör/pilot, signalist/skytt (övre)

T 18B 2st, navigatör/pilot, signalist/skytt (övre)
Första flygning 19 Juni 1942, B 18A

10 juli 1944, B 18B

7 juli 1945, T 18B (Nr 18164)
I aktiv tjänst 1944–1957
Versioner B 18A
B 18B
S 18A
T 18B
Tillverkare SAAB
Antal tillverkade 245
Data
Längd 13,16 m
Spännvidd 17,04 m
Höjd 4,35 m
Tomvikt 6 100 kg
Max. startvikt 9 272 kg
Motor(er) 2 × Daimler-Benz DB 605B
Motoreffekt 1 475 hk x2
Prestanda
Max. hastighet 570 km/h
Räckvidd med
max. bränsle
2 600 km
Max. flyghöjd 9 500 m
Lastförmåga
Lastförmåga 1 400 kg
Beväpning
Beväpning B 18A

1st 13.2 mm m/39 fixad i högre vingrot
2st 13.2 mm m/39 rörliga automatkanoner riktade bakåt för signalisten och spanaren
Vissa källor nämner en 20 mm automatkanon eller 8 mm m/22 kulspruta tillsammans med den fixerade 13.2 mm kanonen, troligtvis monterades dessa i den andra vingroten
Vissa källor nämner också att alla vapen i planet är 8 mm ksp m/22 som kan tyda på att prototypen hade detta eller att tidiga B-18A hade det

B 18B
1st 13.2 mm m/39 fixad i högre vingrot
1st 13.2 mm m/39 rörlig automatkanon riktad bakåt för signalisten (spanaren borttagen på variant B, signalistens kanon togs även bort när katapultstolar installerades)
Vissa källor nämner en 20 mm automatkanon eller 8 mm m/22 kulspruta tillsammans med den fixerade 13.2 mm kanonen, troligtvis monterades dessa i den andra vingroten
Andra modifikationer var 2st framåtriktade 13.2 mm kanoner i varsin vingrot och B-18B på F.17 fick en 37 mm kanon. Det fanns även planer på att montera T-18B's 57 mm i kroppen eller i en balja (kapsel) i bombrummet men detta utfördes aldrig.

S 18A
Hade oftast samma som B 18A men man monterade ofta bort den nedre 13.2 mm kanonen

T 18B
1st 13.2 mm m/39 fixad i högre vingrot
1st 13.2 mm m/39 rörlig automatkanon riktad bakåt för signalisten, signalistens kanon togs bort när katapultstolar installerades)
2st 20 mm m/45 automatkanon i nosen med 130 patroner per kanon
En dubbel 40 mm bofors lvkan testades men valdes bort under prototypstadiet på grund av spräckt nosglas under testskjutning
1st 57 mm m/47 L50 automatkanon med 40/41 patroner i ett trummagasin som monterades i bombrummet vilket gjorde att bomber, torpeder eller minor inte kunde monteras i bombrummet medan denna var monterad

Bomblaster som kunde monteras på Saab 18:
10 st 50 kg minbomb m/37 eller sprängbomb m/42
(A) 3 st (B&T) 4 st 250 kg minbomb m/37 eller sprängbomb m/40
2 st 500 kg minbomb m/41 eller sprängbomb m/4?
(T) 1 st 1000 kg minbomb m/47 monterad 9⁰ frammåt
På T 18B prototyp kunde man montera en 53 cm 950 kg torped monterad 4,5⁰ grader framåt som måste släppas på 15 meters höjd och en rökbomb m/39

Bomblaster på vingarna satt mellan kropp och motorkåpa
(A) 4 st (B&T) 5 st 50 kg minbomb m/37 eller sprängbomb m/42 per vinge
På senare B 18B & T 18B kunde man montera 4st pansarsprängraket m/49 eller 2st 180 mm halvpansarraket m/49 under nosen. Man kunde även montera 4 st ytterligare halvpansarraket m/49 under varsin yttervinge

Man hade även planer att montera en sjömålsrobot på T-18B och man kom så långt att man valde ut en T-18B som prototyp (nr18342).

Saab 18, i svenska Flygvapnet känd som B 18A/B, S 18A och T 18B är ett stridsflygplan tillverkat av Saab.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Upprinnelsen till Saab 18 daterar sig till 1938 då Flygvapnet vände sig till Saab, Götaverkens Flygavdelning och ASJA angående ett nytt enhetsflygplan, som även skulle kunna användas till störtbombning.

B 18[redigera | redigera wikitext]

Götaverkens förslag föll bort medan ASJA och Saab slog sig samman i ett nytt bolag 1939. Med från ASJA kom projektet L 11, som modifierades av det nya företaget. År 1939 beställde Flygvapnet ett provflygplan med beteckningen P 8. Chefskonstruktör blev överingenjör Anders J Andersson. Första flygningen ägde rum 19 juni 1942 av provflygaren Claes Smith, hans kommentar efter provflygningen löd "Den flög i det närmaste perfekt redan från början". Serieleveranserna inleddes år 1944. Flygvapnets benämning blev B 18A.

Flygplanet var uppbyggt helt av metall med undantag av roderytor som var klädda med spänd duk. Motoralternativen skiljde A-, och B-versionerna från varandra. A-versionen utrustades med en svensktillverkad Pratt & Whitney TWC stjärnmotor från SFA medan B-versionen utrustades med en Daimler-Benz DB605 radmotor. Detta gjorde att motorkåporna såg helt olika ut på dessa två varianter.

Först levererades B 18A till Västmanlands flygflottilj (F 1) i Västerås som ersättning för B 3 vilka inte längre ansågs klara rollen som bombflygplan.

Hallands flygflottilj (F 14) fick år 1945 som första flottilj B 18B. År 1946 ersatte Flygvapnet alla B 18A mot B 18B och samtliga 60 B 18A placerades vid Östgöta flygflottilj (F 3) och Södermanlands flygflottiljer (F 11) som spaningsflygplan med benämningen S 18A.

Under 1930-talet skapades torpedflyget och en variant av Saab 18 togs fram för att fälla torpeder mot fartyg. Dock visade det sig att det vid tidpunkten inte fanns några effektiva torpeder, eftersom planets fart var för hög för de torpeder som användes av flygvapnet. En nykonstruktion av en torped var inte aktuell eftersom både robotar och raketer var under utveckling. Planet försågs istället med en kraftig Bofors L50 57 mm kanon. Dessa flygplan placerades vid Blekinge flygflottilj (F 17) och benämndes T 18.

När T 18B inte blev ett torpedflygplan fick den en attackroll som sedan gavs till B 18B, runt 1950 fick både B 18B och T 18B raket ramper som fulländade attack rollen.

Inga flygplan sparades för utställningsändamål. Det exemplar som finns att beskåda på Flygvapenmuseum är flygplanet Röd David vilken ingick i en grupp om åtta flygplan, som havererade under en snöstorm den 10 februari 1946. Flygplanen kom från 1:a divisionen (Niklas Röd) vid Hallands flygflottilj och skulle flyga från Halmstad via Västerås och Luleå till Kalixfors. Ett av dem, 18172 ("Röd David"), tappades vid bärgningsförsök och blev liggande på botten till 1979, då det slutligen bärgades från Härnösands hamn, där det då legat i 33 år. Ett annat, 18180 ("Röd Niklas") försvann med tre mans besättning och saknas än idag.[1] Restaureringen av 18172 genomfördes av frivilliga flyghistoriker. [2]

T 18B[redigera | redigera wikitext]

År 1941 fick Saab i uppdrag av Flygvapnet att anpassa Saab 18A till torpedfällning, men på grund av tekniska komplikationer kom inte arbetet igång direkt. När det startade 1944 fanns den starkare motorn Daimler-Benz DB605B tillgänglig så valet föll på att anpassa Saab 18B istället. Prototypen av T 18B flög för första gången 7 juli 1945.

Det var tänkt att T 18B skulle kunna bära en mina, en 1 000 kg bomb eller en torped på 950 kg förutom de bombalternativ som gällde för B 18. Utöver detta skulle även två fast monterade automatkanoner monteras. Torpedfällningsförsöken gick dock dåligt eftersom flygplanets fart var för hög. En nykonstruerad torped var inte aktuell eftersom både robotar och raketer var under utveckling.

Istället utrustades T 18B med två 20 mm automatkanon m/45 och i bombrummet monterades en Bofors 57 mm automatkanon m/47. Kanonen vägde 550 kg tom och 735 kg full och var 5,3 meter lång, och magasinen rymde 40 projektiler (41 med en loppet) som kunde avfyras med en hastighet av 2-3 st patroner i sekunden. Den kunde skjuta både högexplosiv och pansarbrytande ammunition. Kanonen kunde installeras i flygplanet på två timmar.

T 18B hade en mer aerodynamisk form på nosen än tidigare versioner av Saab 18, vilket minskade bränsleförbrukningen. Efter att Saab 21 utrustas med katapultstol, som visat sig vara ett säkrare sätt att lämna flygplanet på vid nödsituationer, inleddes 1948 en modifiering av T 18B där cockpit byggdes om för att ge plats för två katapultstolar.

Leveranserna av T 18B inleddes 1947 till marinsamverkansflottiljen på Blekinge flygflottilj. Här flögs de tills det att de avfördes åren 1956–1957 och efterträddes av flygplan A 32 Lansen.

Versioner[redigera | redigera wikitext]

Totalt producerades 245 individer av Saab 18 av de olika varianterna.

  • B 18A – Bombflygplan (senare störtbombplan) försedd med två SFA Twin Wasp STWC-3 stjärnmotorer.
  • B 18B – Störtbombflygplan försedd med två Daimler-Benz DB 605 B radmotorer, runt 1950 modifierades alla B 18B med katapultstolar och fick raketramper som kunde monteras på vingar och buk.
  • S 18A – Spaningsflygplan baserad på modifierade B 18A.
  • T 18B – Attackversion av B 18B med minläggnings kapacitet, runt 1950 modifierades alla T 18B med katapultstolar och fick raketramper som kunde monteras på vingar och buk.[3]

Planerade versioner som inte byggdes[redigera | redigera wikitext]

  • T 18 – Tidig plan för T 18B. Baserad på B 18A med två SFA Twin Wasp STWC-3 stjärnmotorer. Beväpning var desamma som T 18B. Byggdes inte pga att B 18B var en bättre plattform.[4]
  • BJ 18B – Nattjaktflygplan baserad på T 18B med 100 oktans bränsle eller nya double-waspmotorer på ca 2000 hk/st. Ovanpå dem existerande kanonerna skulle den ha 4st 20 mm m/45 akan i en balja (kapsel) under nosen med 175 patroner per kanon.[5]
  • B 18 – 3st B 18A som planerades att modifieras med rea motorer under mitten av 40 talet. Ett av planen skulle få en STAL reamotor. Byggdes inte på grund av T 18B projektet.[6]
  • S 18B – B 18B var i början tänkt som spaningsplan, men detta kom aldrig att hände då man modifierade gamla B 18A.[7]

Saab 18 på förband[redigera | redigera wikitext]

Benämning Antal Tidsperiod Typ Basering
Sverige
B 18A 62 1944–1946 Bombflygplan Baserad på F 1, F 7, F 14, F 17
B 18B 120 1945–1953 Bombflygplan Baserad på F 1, F 7, F 14, F 17
T 18B 62 1947–1958 Attackflygplan Baserad på F 17
S 18A 62 1946–1959 Spaningsflygplan Baserad på F 3, F 11, F 21

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Henrik O A Barkman. ”Var störtade Röd Niklas?”. Slagfjädern (2016-1): sid. 18-19. http://www.forsvarsutbildarna.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=d23d3f8b-41d4-4037-aa44-a9978b8f1ca1&FileName=Slagfj%c3%a4dern+2016-1+webb.pdf. 
  2. ^ Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. sid. 96. ISBN 91-971584-8-8 
  3. ^ ”T 18B 1947-1958”. pennanochsvardet.se. http://www.pennanochsvardet.se/militarhistoria/svenska-flygplan/torpedflygplan/649-t-18b-1947-1958. Läst 16 september 2017. 
  4. ^ Forslund, Mikael (1998). Torpedflyget I Sverige 
  5. ^ Forslund, Mikael (1998). Torpedflyget I Sverige 
  6. ^ Forslund, Mikael (1998). Torpedflyget I Sverige 
  7. ^ ”Saab 18”. www.x-plane.org. http://www.x-plane.org/home/urf/aviation/text/18saab.htm. Läst 23 september 2017. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Widfeldt, Bo; Hall, Åke (2005). Svenskt militärflyg: Svenska militära flygplan och helikoptrar 1911–2005. Nässjö: Air Historic Research AB. sid. 71, 124, 158. ISBN 91-975467-1-2 
  • Forslund, Mikael (1998). Torpedflyget I Sverige. Stockholm: Allt om hobby AB. sid. 227, 228, 230, 231, 232, 233.
  • Widfeldt, Bo; Hall, Åka (2000). B 5-störtbombepoken. Nässjö: Air Historic Research AB. flera sidor nämner designationer på bomber.
  • Widfeldt, Bo; Hall, Åka (1997). Saab 17. Nässjö: Air Historic Research AB. flera sidor nämner designationer på bomber.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]


Videokällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]