Kolloidalt silver

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
92-årig man (till höger) med argyria. Han har under många år använt näsdroppar som innehöll silver.

Kolloidalt silver är silver i kolloidal, det vill säga mycket finfördelad, form. Generellt kan dock sägas att "kolloidalt silver" inkluderar alla produkter med silver i någon koncentration, upplöst i destillerat vatten. Silverpartiklarna i kolloidalt silver kan vara små, mindre än 1000 nanometer. Silverpartiklar i denna storlek kan frigöra stora mängder silverjoner.[1] Silverjoner är den giftigaste formen av silver, och är bland de mest toxiska tungmetallerna.[2] Silver i fast, metallisk form, är däremot ett tillåtet färgämne med E-nummer E174.[3]

Alternativmedicin[redigera | redigera wikitext]

Kolloidalt silver har blivit populärt i hälsokostbranschen och inom alternativmedicin. Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att silver skulle vara ett livsnödvändigt ämne för människor, eller att kolloidalt silver skulle kunna förebygga infektioner.[3] Det finns heller inga bevis för att kolloidalt silver skulle vara antingen säkert att använda för behandling eller verksamt som behandling mot några som helst sjukdomar eller åkommor. Däremot finns dokumenterade skadeverkningar av peroralt intag av medel innehållande silverpartiklar.[4]

Det är sedan 2010 förbjudet att inom Europeiska unionen sälja kolloidalt silver som kosttillskott, det får dock säljas men måste marknadsföras som en vattenreningsprodukt och betraktas då som desinfektionsmedel.[5] Olaglig försäljning av kolloidalt silver utgör en fara för folkhälsan.[6] Silver är en tungmetall (och samtidigt en ädelmetall) som kan ge svåra konsekvenser för miljön och forskare undersöker för närvarande om det kan medverka till antibiotikaresistens.[7] Om man tar silver för invärtes bruk, finns det en risk för sjukdomen argyria.[8]

Vanliga rykten om kolloidalt silver är att det botar cancer och ebola. Det finns dock inga som helst vetenskapliga bevis för detta.[9]

Antibiotikaresistens[redigera | redigera wikitext]

Susanne Sütterlin vid Uppsala universitet visade i en avhandling år 2015 att användning av silver som bakteriedödare framkallar antibiotikaresistens. I avhandlingen påvisas att silver saknar effekt mot viktiga sårbakterier och att vår stora användning av silvertillsatser leder till att bakterier blir resistenta mot antibiotika.[10]

Nanotoxicitet[redigera | redigera wikitext]

Beredningar med kolloidalt silver kan innehålla partiklar som kvalificerar såsom nanopartiklar.[3] En svensk studie som granskade silver i nanostorlek i förhållande till lungceller, visar att nanosilver medför högre toxicitet än många andra nanopartiklar. Speciellt silver i storlekar omkring 10 nanometer (nm) ökar risken för reaktiva syreföreningar, en välstuderad process som är känd för att orsaka cancer.[11] Studier visar även på att nanopartiklar av silver är skadligt för ögats näthinna[12] och kan tänkas leda till nervskador.[13][14] Även hjärnan kan skadas av silvernanopartiklar.[15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tjus 2014, s. 136
  2. ^ Tjus 2014, s. 138
  3. ^ [a b c] ”Kolloidalt silver”. Livsmedelsverket. 2011-11-23. http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Kosttillskott/Kolloidalt-silver/. 
  4. ^ ”Colloidal Silver” (på engelska). National Center for Complementary and Alternative Medicine. http://nccam.nih.gov/health/silver. Läst 13 november 2014. 
  5. ^ Nygård, Sofia (29 november 2014). ”Silvervatten populärt i Österbotten”. Vasabladet. http://online.vasabladet.fi/Artikel/Visa/46349/197765. Läst 4 december 2014. 
  6. ^ ”Colloidal silver & related products” (på engelska). Therapeutic Goods Administration. 28 oktober 2014. https://www.tga.gov.au/colloidal-silver-related-products. Läst 6 december 2014. 
  7. ^ ”Silver - sjukvårdens nya miljöfara”. Miljölänk Skåne. 2011-09-01. http://www.miljo.skane.se/sv/d/pd101.htm. 
  8. ^ ”Angående eventuella risker med kolloidalt silver i kosttillskott”. Livsmedelsverket. 2007-11-27. http://www.slv.se/sv/grupp3/Nyheter-och-press/Bilagor-till-nyheter/Angaende-eventuella-risker-med-kolloidalt-silver-i-kosttillskott/. 
  9. ^ ”Nej, kolloidalt silver skyddar INTE mot cancer, hiv eller ebola”. Viralt. Aftonbladet. 28 oktober 2014. http://viralt.aftonbladet.se/nej-kolloidalt-silver-skyddar-inte-mot-cancer-hiv-eller-ebola/. Läst 5 januari 2015. 
  10. ^ ”Användning av silver som bakteriedödare framkallar antibiotikaresistens - Uppsala universitet”. www.uu.se. http://www.uu.se/press/nyheter/artikel/?id=4590&area=2%2C4%2C10%2C16&typ=artikel&lang=sv. Läst 2015-05-05. 
  11. ^ Anda R Gliga, Sara Skoglund, Inger Odnevall Wallinder, Bengt Fadeel och Hanna L Karlsson. ”Size-dependent cytotoxicity of silver nanoparticles in human lung cells: the role of cellular uptake, agglomeration and Ag release”. http://www.particleandfibretoxicology.com/content/11/1/11. Läst 2014-11-14. 
  12. ^ Erika Söderstjerna et al (2014). ”Silver and Gold Nanoparticles Exposure to In Vitro Cultured Retina – Studies on Nanoparticle Internalization, Apoptosis, Oxidative Stress, Glial- and Microglial Activity”. PLoS One "9" (8). doi:10.1371/journal.pone.0105359. http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0105359#s5. Läst 16 december 2014. 
  13. ^ ”Partikel mot bakterie kan skada nerv”. SvD. 2014-12-15. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/partikel-mot-bakterie-kan-skada-nerv_4189363.svd. 
  14. ^ Erika Söderstjerna et al (2013). ”Gold- and Silver Nanoparticles Affect the Growth Characteristics of Human Embryonic Neural Precursor Cells”. PLoS One "8" (3). doi:10.1371/journal.pone.0058211. http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0058211. Läst 16 december 2014. 
  15. ^ Björck, Joakim (15 december 2014). ”Forskare: stora risker med silver”. Helsingborgs Dagblad. http://hd.se/inrikes/2014/12/15/forskare-stora-risker-med-silver/. Läst 5 januari 2015. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]