Hoppa till innehållet

Kulstötning

Från Wikipedia
Kulstötning
Mats Olsson i kulstötningen i Kungsträdgården i Stockholm under Bauhausgalan 2015.
Mats Olsson i kulstötningen i Kungsträdgården i Stockholm under Bauhausgalan 2015.
Högsta förbundSvenska Friidrottsförbundet
Egenskaper
KategoriseringKastgren
UtrustningMetallkula

Kulstötning eller kula är en kastgren inom friidrott. I kulstötning ska man från en ring med 2,135 m diameter stöta en massiv metallkula så långt som möjligt. För herrar väger kulan 7,26 kg (16 engelska pund) och för damer 4,0 kg.[1]

För barn gäller:

  • Pojkar: ≤13 år: 3 kg; 14-15: 4 kg; 16-17: 5 kg; 18-19 år: 6 kg; ≥20 år: 7,26 kg
  • Flickor: ≤13 år: 2 kg, 14-17 år: 3 kg; ≥18 år: 4 kg

Teknik

[redigera | redigera wikitext]

I professionella sammanhang använder kulstötare två vitt skilda tekniker. Dessa är glidteknik och rotationsteknik. I regel är det en fördel att som nybörjare använda sig av glidtekniken. En kulstötare siktar på att få en utstöt på cirka 40 grader, eftersom nedfallsvinkeln då blir cirka 45 grader. Alla har olika utfallsvinklar eftersom alla har en unik muskelsammansättning. En stöt med låg utfallvinkel bidrar till att bröstmuskulaturen kan arbeta effektivare. Därför är det vanligt att nybörjare brukar kunna ha en utfallsvinkel på cirka 35 grader. Exempel har även kunnat bevisa motsatsen när en världskänd kulstötare fick till sina bästa stötar med en vinkel på cirka 55 grader. Hur långt kulan når beror på hastigheten när kulan lämnar handen.

Utförande glidteknik (högerhänt)

[redigera | redigera wikitext]

Glidteknik uppfanns i USA år 1876 och är tillsammans med Rotationsteknik den mest framgångsrika ”stöt-tekniken” inom kulstötning. Från början innebar stilen att man stod längst bak i ringen med kulan vilande mot den axel som var vänd bort från stötriktningen och ”gled” sedan fram med ett hopp i sidled för att vid själva stöten vrida kroppen 90 grader i stötriktningen. Den nuvarande glidtekniken introducerades av Patrick O'Brien 1951 och innebär en vändning på 180 grader i stället för 90. Man står vänd från stötriktningen och belastar höger ben medan vänster ben skjuts bak bakom brädan vänd åt höger om skjutriktningen. Höger ben följer med rörelsen och landar i centrum av ringen med foten pekande åt samma håll som vänsterfoten. Det som är viktigt att tänka på är att vinkeln mellan marken på utstötssidan av högerbenet och högerbenet själv måste vara mindre än 90 grader så att kraften blir större istället för mindre. Om man gör rätt i denna fasen ska kraften öka enormt då man samtidigt vänder midjan framåt och trycker ifrån med höger ben. Nästa fas är utstöten och då är det viktigt att inte stanna rörelsen utan fortsätta. Under stöten belastas även vänster ben mycket och för att inte trampa över överför man kraften på höger ben och låter överkroppens rörelse fortsätta mot vänster.

Bildgalleri över några av kulstötningens viktigaste faser

[redigera | redigera wikitext]

Träning

[redigera | redigera wikitext]

En professionell kulstötare tränar styrke- och spänstträning, snabbhet och teknik. Många tränar cirka 12 pass i veckan och varje pass är effektivt och består av kvalitativ träning upp till max 2 timmar/pass. Det är inte ovanligt att kulstötare i världssammanhang är närmare 2,10 m långa och 150 kg tunga. Kulstötare som använder sig av rotationstekniken är oftast kortare.

Världsrekord, män

[redigera | redigera wikitext]
Uppdaterat den 19 juni 2021 [2]
Område Resultat Tävlande Land Stad, datum
Världsrekord 23,38 meter Ryan Crouser USA USA Eugene, Oregon 18 februari 2023
Afrika 21,97 meter Janus Robberts Sydafrika Sydafrika Eugene 2 juni 2001
Asien 21,13 meter Sultan Abdulmajeed Al-Habashi Saudiarabien Saudiarabien Doha 8 maj 2009
Europa 23,06 meter Ulf Timmermann Östtyskland Östtyskland Chania 22 maj 1988
Nordamerika 23,38 meter Ryan Crouser USA USA Eugene, Oregon 18 februari 2023
Oceanien 22,90 meter Tomas Walsh Nya Zeeland Nya Zeeland Doha 5 oktober 2019
Sydamerika 22,61 meter Darlan Romani Brasilien Brasilien Palo Alto 30 juni 2019

Mästerskapsrekord

[redigera | redigera wikitext]
Tävling Resultat Tävlande Land Stad, datum
Olympiskt rekord 23,30 meter Ryan Crouser USA USA Tokyo 5 augusti 2021
VM-rekord 22,91 meter Joe Kovacs USA USA Doha 5 oktober 2019
EM-rekord 22,22 meter Werner Günthör Schweiz Schweiz Stuttgart 28 augusti 1986

10 i topp

[redigera | redigera wikitext]
RankRes.NamnNationDatumPlats
1. 23,38 meterRyan CrouserUSA USA18 februari 2023Eugene
2. 23,37 meterRyan CrouserUSA USA18 juni 2021Eugene
3. 23,30 meterRyan CrouserUSA USA5 augusti 2021Tokyo
4. 23,23 meterJoe KovacsUSA USA7 september 2022Zürich
5. 23,15 meterRyan CrouserUSA USA21 augusti 2021Eugene
6. 23,12 meterRandy BarnesUSA USA20 maj 1990Westwood
23,12 meterRyan CrouserUSA USA24 juni 2022Eugene
8. 23,10 meterRandy BarnesUSA USA26 maj 1990San Jose
9. 23,06 meterUlf TimmermannÖsttyskland Östtyskland22 maj 1988Chania
10. 23,02 meterRyan CrouserUSA USA28 maj 2022Eugene

Världsrekord, kvinnor

[redigera | redigera wikitext]
Uppdaterat den 1 oktober 2019 [3]
Område Resultat Tävlande Land Stad, datum
Världsrekord 22,63 meter Natalja Lisovskaja Sovjetunionen Sovjetunionen Moskva 7 juni 1987
Afrika 18,43 meter Vivian Peters-Chukwuemeka Nigeria Nigeria Walnut 19 april 2003
Asien 21,76 meter Meisu Li Kina Kina Shijiazhuang 23 april 1988
Europa 22,63 meter Natalja Lisovskaja Sovjetunionen Sovjetunionen Moskva 7 juni 1987
Nordamerika 20,96 meter Belsy Laza Kuba Kuba Mexico City 2 maj 1992
Oceanien 21,24 meter Valerie Adams Nya Zeeland Nya Zeeland Daegu 29 augusti 2011
Sydamerika 19,30 meter Elisângela Adriano Brasilien Brasilien Tunja 14 juli 2001

Mästerskapsrekord

[redigera | redigera wikitext]
Tävling Resultat Tävlande Land Stad, datum
Olympiskt rekord 22,41 meter Ilona Briesenick Östtyskland Östtyskland Moskva 24 juli 1980
VM-rekord 21,24 meter Natalja Lisovskaja Sovjetunionen Sovjetunionen Rom 5 september 1987
EM-rekord 21,69 meter Vita Pavlysj Ukraina Ukraina Budapest 20 augusti 1998

10 i topp

[redigera | redigera wikitext]
RankRes.NamnNationDatumPlats
1. 22,63 meterNatalja LisovskajaSovjetunionen Sovjetunionen7 juni 1987Moskva
2. 22,45 meterIlona SlupianekÖsttyskland Östtyskland11 maj 1980Potsdam
3. 22,32 meterHelena FibingerováTjeckien Tjeckien20 augusti 1977Nitra
4. 22,19 meterClaudia LoschÖsterrike Österrike23 augusti 1987Hainfeld
5. 21,89 meterIvanka ChristovaBulgarien Bulgarien4 juli 1976Belmeken
6. 21,86 meterMarianne AdamÖsttyskland Östtyskland23 juni 1979Leipzig
7. 21,76 meterLi MeisuKina Kina 23 april 1988Shijiazhuang
8. 21,73 meterNatalja AchrimenkoRyssland Ryssland25 maj 1988Leselidze
9. 21,69 meterVita PavlysjUkraina Ukraina20 augusti 1998Budapest
10. 21,66 meterSui XinmeiKina Kina 9 juni 1990Peking

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ ”Leichtathletik” (på tyska). Schlag nach!: 100000 Tatsachen aus allen Wissensgebieten. Fachrekationen des Bibliographischen Instituts & Springer-Verlag. 2012. sid. 551
  2. ↑ ”Shot Put - men - senior - outdoor | iaaf.org”. www.iaaf.org. https://www.worldathletics.org/records/all-time-toplists/throws/shot-put/outdoor/men/senior?regionType=world&page=1&bestResultsOnly=false&firstDay=1900-01-01&lastDay=2021-06-19. Läst 19 juni 2021.
  3. ↑ ”IAAF”. www.iaaf.org. https://www.iaaf.org/records/by-discipline/throws/shot-put/outdoor/women. Läst 1 oktober 2019.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kulstötning&oldid=59682572”