Kung Valdemars segelled

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kung Valdemars segelled vid Stendörren norr om Nyköping.

Kung Valdemars segelled är den moderna benämningen på en medeltida färdrutt i Östersjön från Blekinge längs den svenska ostkusten via Åland, Skärgårdshavet och Finlands sydkust till Reval i Estland. Rutten har nedtecknats på latin för kung Valdemar Sejr i en medeltidsurkund känd som det danska itinerariet. Det ingår i Kung Valdemars jordebok, en handskrift som är daterad till omkring 1300. Själva segelbeskrivningen tros ha utformats under 1230-talet.[1] Segelleden beskrivs i korthuggna satser, som räknar upp sammantaget 101 platser längs kusten och avstånden mellan dem. Segelleden gick inomskärs nära kusten – först på 1300-talet blev det vanligare att segla utomskärs.

Utgångspunkt för leden är Utlängan i Blekinge. En översättning till svenska gjordes på 1940-talet av Axel Härlin, som också kopplade de medeltida ortnamnen till dagens platser. Det visade sig att många orter bär samma namn än idag. Därför kan de flesta platser identifieras. Sträckor med större osäkerhet finns främst längs Smålands- och Roslagskusten. Avstånden anges i veckosjöar, ett gammalt nordiskt mått som anger den distans ett roddarlag klarar innan avlösning eller vila. Avståndet varierar alltså beroende på roddarna, vind, strömmar och andra faktorer, men kan sägas i detta sammanhang vara ungefär fyra sjömil.

Först på 1990-talet lanserades "Kung Valdemars segelled" i samband med att segelleden användes som inspiration för olika turistprojekt längs färdsträckan, och flera av de i itinerariet omnämnda platserna utmärktes med skyltar.

Ledens delar[redigera | redigera wikitext]

Ledens olika sträckningar genom Stockholms skärgård.
Red pog.svg Yttre leden från Bråviken till Runmarö.
Green pog.svg Inre leden via Stockholm till Arholma.
Gold pog.svg Alternativ väg från Utö till Runmarö.
Blue pog.svg Leden från Runmarö till Arholma.
Askö
Revskär
Torö
Herrhamra
Mällsten
Älvsnabben
Gålö
Runmarö
Fifång
Svärdsund
Ekholmen
Yxlösund
Vitgarnsund
Gålö
Dalarö
Baggensstäket
Sveriges holme
Tenösund
Wirasund
Stäksund
Nenningesundet
Vätö sund
Mällsten
Nåttarö
Ålö
Utö
Ornö
Nämdö
Runmarö
Berghamn
Stora Jällö
Stavsudda
Träskö-Storö
Särsö
Husarö
Östra Lagnö
Sikmarö
Blidö
Oxhalsö
Sidö
Räfsnäs
Arholma

Leden är skildrad i flera, delvis överlappande, avsnitt vilket kan tyda på att det är en sammanställning från flera källor. Avsnittens start- och slutpunkter kan ha varit lotsstationer. Följande förteckning strävar att följa den av Flink utgivna ledskildringen, se nedan.

  1. Från Utlängan till Vinö (22 veckosjöar): Utlängan, Kalmar, Skäggenäs, Vållö (och Runö), Klämnaskär eller Djurhultsnabb, Geishammer, Uthammar, Ävrö, Vinö.
  2. Från Kalmar till Bråviken (36 veckosjöar): Kalmar, Djurhultsnabb, Spårö, Halmare, Stora Askö, Kvädö, Olsösund, Rotsundet, Arkö, Bråviken som är 6 veckosjöar lång.
  3. Från Bråviken till Vindö: Bråviken, Vinterklasen, Ålö, Rågö, Ringsö, Lacka, Askö, Revskär, Torö, Herrhamra, Mällsten, Älvsnabben, Gålö, Vindö med Runmarö i sydväst.
  4. En alternativ, ostligare väg från Utö till Runmarö: Utö, Mellsten, Nåtarö, Ålö, Ornö, Nämdö, Runmarö.
  5. Från Runmarö till Arholma: Runmarö, Berghamn, St. Jällön, S. Stavsudda, Brunskär, Eknö, Harö, Lökaön, Möja, Särsö, Husarö, Ö. Lagnö, Linken, Sikmarö, Blidö, Yxlan, Oxhalsö, Sidö, Rävsnäs, Arholma.
  6. Från Bråviken inre vägen till Stockholm (19 veckosjöar): Femöresund, Örsbaken, Rågö, Stendörren, Sävsundet, Hänö, Fifång, Svärdsund, Ekholmen, Yxlösund, Vitsgarnssund, Gålö, Dalarösund, Baggenstäket, Sveriges holme, Stockholm.
  7. Från Sveriges holme till Arholma (8 veckosjöar): Sveriges holme, Tenösund, Stäksund, Nenningesundet, Vätö sund, Arholma. Att märka är att färden från Utlängan till Arholma går mer nordvart än ostvart.
  8. Från Arholma till Tallinn (47 veckosjöar): Arholma, Ålands hav, Lemböte, Kökar. Märkas bör att mellan Kökar och Lemböte ligger många öar vid namn Föglö. Kökar, Aspösund (med tre öar Aspö, Refholm, Malmö och Jurmo ytterst mot söder och närmast havet). Aspö, Kyrkosund, Hangöudd. Och märkas bör, att från Arholma till Lemböte kursen leder mitt mellan öster och norr, och att man, om vinden står gynnsam från väster, kan segla i rät linje från Arholma till Hangö. Hangö (på finska Cuminpe), Tvärminne, Hästö-Busö, Jussarö, Horinsare(på danska Hästö), Porkala. Och till denna ö går kursen från Hangöudd mot öster och dock litet åt norr. Så från Porkala till Nargö, Karlsö, Revalsburg. Märkas bör att från Porkala till Revalsburg har man att segla i sydostlig riktning.
  9. En genväg från Hangö till Odensholm (8 veckosjöar).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sörenson, Ulf (2004). Vägvisare till Stockholms skärgård: en kulturguide från Understen till Landsort. Stockholm: Prisma. sid. 72. Libris 9409149. ISBN 91-518-4003-0 

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gerhard Flink, red (1995). Kung Valdemars segelled. Riksantikvarieämbetet. Libris 7672484. ISBN 91-7886-134-9 
  • Niclas Larsson (redaktör): Kung Valdemars segelled, Länsstyrelserna i Blekinge län, Kalmar län och Östergötlands län 1997
  • Moliis-Mellberg, A: Kung Valdemars segelled med gamla och nya ögon, Skärgård 3/2012 s. 26-43, Åbo

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]