Johan Gabriel Sparfwenfeldt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Johan Gabriel Sparfwenfeldt
Johan Gabriel Sparwenfeld.jpg
Född17 juli 1655[1]
Åmål, Sverige
Död2 juni 1727[1] (71 år)
MedborgarskapSverige[2]
Utbildad vidUppsala universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningLingvist, diplomat, dagboksskrivare
Befattning
Ambassadör
Ceremonimästare (1701–1712)
MakaAntoinetta Sofia Hildebrand
(g. 1695–)[3]
BarnChristina Sparfvenfeldt (f. 1695)
Johan Henrik Sparfvenfeldt (f. 1698)
Beata Ester Sparfvenfeldt (f. 1701)[3][4]
SläktingarClaas Uggla
Redigera Wikidata

Johan Gabriel Sparfwenfeldt, född 17 juli 1655 i Åmål, död 2 juni 1727Åbylund i Romfartuna socken i Västmanland, var en svensk språkforskare, diplomat, överceremonimästare,[5] översättare och orientalist.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Johan Gabriel Sparfwenfeldt var son till översten Johan Gabrielsson Sparfv som 1651 adlats med namnet Sparfwenfeldt och därefter skrev sig till Åbylund i Romfartuna socken. Modern Christina Uggla var syster till Claas Uggla.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Sparfwenfeldt kom till Uppsala för att studera innan han fyllt åtta år, varefter han åren 1689–94 besökte bland annat Nederländerna, Frankrike och Italien med uppdrag att uppsöka bland annat svenska och "götiska" minnesmärken och gamla manuskript. Under denna färd begav han sig även till Nordafrika, men måste inom kort återvända till Europa i följd av en härjande pest. Efter fem års bortovaro hemkommen till Sverige reste han med en svensk beskickning till Moskva.[6]

Resultaten av hans efterforskningar föreligger i en värdefull samling handskrivna och tryckta verk, av vilka en del (39 st.) kom Antikvitetsarkivet till godo (en tryckt förteckning över dessa utgavs 1705), en annan del (30 handskrifter och 118 tryck), mest på spanska, tilldelades Kungliga biblioteket (tryckt katalog utgavs av Gustaf Lillieblad 1706) samt ännu en del (112 st.), mest bestående av arabiska, persiska, turkiska, grekiska och latinska författares arbeten (katalog, utarbetad av Celsius och E. Benzelius, utgavs 1706).[7]

År 1694 utnämnde Karl XI Sparfwenfeldt till ceremonimästare,[8] en befattning han innehade till 1712 då han själv tog avsked. Sparfwenfeldt åtnjöt av sina samtida stort anseende för sin lärdom, särskilt för sin ovanliga språkkunnighet. Han talade och skrev inte mindre än fjorton olika språk. Av hans arbeten kan nämnas Vocabularium germanico-turcico-arabico-persicum (utan årtal), Parentation på ryska över Karl XI (1697; fyra blad, folio; tryckta ej med ryska, utan latinska typer) och Lexicon slavonicum (handskrift i Uppsala universitetsbibliotek).

I Linköpings stiftsbibliotek förvaras Sparfwenfeldts korrespondens, bland annat nio brev från Leibniz (utgivna av Harald Wieselgren i "Antiqvarisk tidskrift för Sverige", del 7, 1883).

Donationer[redigera | redigera wikitext]

En ansenlig del av de böcker och manuskript som tillhört Johan Gabriel Sparfwenfeldt donerades av hans sonson majoren Carl Jacob Sparfwenfeldt år 1774.[9] Sparfwenfeldt har dessutom donerat av honom översatta verk till Svenska kyrkans Samlingar och studier.[10]

Persona[redigera | redigera wikitext]

Sparfwenfeldt åtnjöt respekt inom den svenska adeln och ansågs vara en lärd och välrest man. På grund av hans persona rekommenderas han av Jean Antoine de Mesmes d'Avaux att ta tjänst för kungariket Frankrike.[11]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Den 26 mars 1695 i Tyska kyrkan i Stockholm gifte sig Sparfwenfeldt med Antoinetta Sophia Hildebrand, vars far, den tyske handelsmannen Henric Joacob Hildebrand, adlats och Maria Sofia Amija.[6] Paret fick nio barn under åtta år. Sparfwenfeldt ägde och bodde en tid på Åbylunds säteri i Romfartuna socken, där ett porträtt av honom finns bevarat.[12] Bland hans barn märks Christina, Johan Henrik och Margretha Sparfwenfeldt.[13]

Eftermäle och minnen[redigera | redigera wikitext]

I september 2020 i samband med att programserien Det sitter i väggarna besökte Åbylunds säteri, där porträtterades delar av Sparfwenfeldts liv.[12]

Johan Gabriel Sparfwenfeldt.
Litografi. 1847.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Vocabularium germanico - turcico - arabico persicum.. U. o. tr. å.. 1694. Libris 2519862 
  • Lexicon Slavonicum. Acta Bibliothecae R. Universitatis Upsaliensis, 0346-7465 ; 24. Uppsala: Univ.-bibl. 1987-1992. Libris 705317. ISBN 91-554-1927-5  - Edited and commented by Ulla Birgegård.
  • J. G. Sparwenfeld's diary of a journey to Russia 1684-87. Slavica Suecana. Series A, Publications, 1102-2418 ; 1. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakad. 2002. Libris 8666957. ISBN 91-7402-324-1  - Edited, translated and with a commentary by Ulla Birgegård.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Johan Gabriel Sparwenfeld, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 20002, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Adelsvapen-Wiki.[källa från Wikidata]
  4. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Crusenstolpe, Magnus Jakob (1847). Huset Tessin, under enväldet och frihetstiden: romantiserad skildring. S. Magnus. https://books.google.se/books?id=rUs1AQAAMAAJ&pg=PA99&dq=Sparfvenfeldt&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjlqNL2mffzAhWzQfEDHVMGBzcQ6AF6BAgFEAI#v=onepage&q=Sparfvenfeldt&f=false. Läst 1 november 2021 
  6. ^ [a b] ”Johan Gabriel Sparwenfeld”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/20002. Läst 15 oktober 2020. 
  7. ^ ”Kort 26487: Rålamb. Fol. N:o 39.”. Handskriftsamlingens nominalkatalog. https://kortkataloger.kb.se/hsnominal/26487/. Läst 28 juni 2018. 
  8. ^ Celse, Magnus von (1961). Kort historia över Kungl. Norstedt. https://books.google.se/books?id=3OYaAAAAMAAJ&q=JOHAN+GABRIEL+SPARFWENFELDT&dq=JOHAN+GABRIEL+SPARFWENFELDT&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiBl9Hoy7fsAhVJtIsKHR35BFQQ6AEwAnoECAQQAg. Läst 15 oktober 2020 
  9. ^ Biblioteket (Sweden), Kungliga (1924). Kungl. bibliotekets handlingar. Kongl. boktryckeriet., P. A. Norstedt & Söner. https://books.google.se/books?id=TVHQAAAAMAAJ&q=JOHAN+GABRIEL+SPARFWENFELDT&dq=JOHAN+GABRIEL+SPARFWENFELDT&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiBl9Hoy7fsAhVJtIsKHR35BFQQ6AEwBHoECAMQAg. Läst 15 oktober 2020 
  10. ^ Samlingar och studier till Svenska Kyrkans historia. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokforlag. 1948. https://books.google.se/books?id=BAcbAAAAMAAJ&q=JOHAN+GABRIEL+SPARFWENFELDT&dq=JOHAN+GABRIEL+SPARFWENFELDT&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiBl9Hoy7fsAhVJtIsKHR35BFQQ6AEwBnoECAgQAg. Läst 15 oktober 2020 
  11. ^ Lindström, Peter (2013-01-01) (på engelska). Flattering Alliances: Scandinavia, Diplomacy and the Austrian-French Balance of Power, 1648-1740. Nordic Academic Press. ISBN 978-91-87351-07-5. https://books.google.se/books?id=DeQnARvVFGAC&pg=PA86&dq=Sparfvenfeldt&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjlqNL2mffzAhWzQfEDHVMGBzcQ6AF6BAgKEAI#v=onepage&q=Sparfvenfeldt&f=false. Läst 1 november 2021 
  12. ^ [a b] Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm. ”Det sitter i väggarna - Säteriet Åbylund, Västmanland”. https://www.svtplay.se/video/28035063/det-sitter-i-vaggarna/det-sitter-i-vaggarna-sasong-6-sateriet-abylund-vastmanland. Läst 15 oktober 2020. 
  13. ^ KIHLMAN, L. F. (1828). Beskrifning öfver Kumla Socken. tryckt hos Carl Erik Ekmarck. https://books.google.se/books?id=lwsXArkgAiEC&pg=PA115&dq=Sparfvenfeldt&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjlqNL2mffzAhWzQfEDHVMGBzcQ6AF6BAgIEAI#v=onepage&q=Sparfvenfeldt&f=false. Läst 1 november 2021 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Hederstitlar
Företräddes av
 Överceremonimästare(1)
1701–1712
Efterträddes av
Anmärkningar och referenser
1. Utnämnd 1694.