Kungsängens kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°28′57.37″N 17°44′28.93″Ö / 59.4826028°N 17.7413694°Ö / 59.4826028; 17.7413694
Kungsängens kyrka
Kyrka
Kungsängens kyrka i april 2009
Kungsängens kyrka i april 2009
Land  Sverige
Län Stockholms län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Kungsängen-Västra Ryds församling
Plats Kungsängen
 - koordinater 59°28′57.37″N 17°44′28.93″Ö / 59.4826028°N 17.7413694°Ö / 59.4826028; 17.7413694
Invigd 1200-talet
Bebyggelseregistret 21300000004855
Klockstapeln
Klockstapeln
Webbplats: Svenska kyrkan

Kungsängens kyrka (tidigare Stockholms-Näs kyrka) en kyrkobyggnad som tillhör Kungsängen-Västra Ryds församling i Uppsala stift. Kyrkan ligger i samhället Kungsängen i Upplands-Bro kommun.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kungsängens kyrka består av rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster, en sakristia i nordost och ett vapenhus i sydväst. De putsade murarna består av gråsten, med tegel i gavlar, omfattningar och valv. Samtliga yttertak utgörs av sadeltak. Ingång till kyrkorummet sker från väster samt genom vapenhuset i söder.

Tillkomst och medeltida ombyggnader[redigera | redigera wikitext]

Ursprungliga kyrkan i romansk stil uppfördes tidigt på 1200-talet. Av denna återstår långhusets västra del. Omkring år 1300 förlängdes kyrkan åt öster och blev en salkyrka. Omkring hundra år senare uppfördes sakristian med kryssvalv. Under 1400-talets senare hälft tillkom vapenhuset med kryssvalv. Samtidigt välvdes långhuset och koret med kryssvalv. Kyrkorummets väggar och tak fick aldrig några kalkmålningar, vare sig under medeltiden eller senare.

Ombyggnader efter medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Under 1600-talet och 1700-talet utfördes reparationer och ombyggnadsarbeten. En omfattande restaurering företogs 1776 då fönstren fick sin nuvarande form. Fönstren på södra långväggen förstorades och tre nya fönster togs upp på norra långväggen. Predikstolen flyttades från södra sidan till sin nuvarande plats på norra sidan. En trappa togs upp från sakristian till predikstolen. Vapenhuset omvandlades till materialbod, sydportalen murades igen och ny ingång togs upp i väster. 1881-1882 genomfördes en hårdhänt restaurering efter ritningar av arkitekt Oskar Erikson. Samtliga gavlar murades upp med trappgavelavsatser, bågfriser tillkom och ett litet torn restes på västra gavelns tak. Trappgavlar och torn murades upp av högrött tegel. Koret fick ett gjutet cementgolv.

Sentida ombyggnader[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans nuvarande utseende tillkom vid professor Martin Olssons restaurering 1920-1922, då 1880-talets tillskott togs bort och kyrkan återställdes i överensstämmelse med äldre avbildningar. Även interiören restaurerades. En del av dessa arbeten, bland annat slutna bänkar och konservering av predikstol och altaruppsats, utfördes först 1945 och 1948. 1951-1952 byggdes vapenhuset om till bisättningsrum.

1960 byggdes ett columbarium och 1972 tillkom en kapellbyggnad som ett annex till kyrkan och i anslutning till columbariet. Kapellbyggnaden uppfördes efter ritningar av arkitekterna Hans Matell och Anders Nordström och tillkom på grund av ett ökat innevånarantal i Kungsängen. I samband med kapellbyggnadens tillkomst inreddes kyrkans vapenhus till samtalsrum.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

  • Dopfunten är från slutet av 1200-talet och tillverkad av gotländsk kalksten. Den är av typen paradisfunt. Tillhörande dopfat av silver är skänkt till kyrkan 1940. Intill altaret står en ännu äldre dopfunt från början av 1200-talet. Cuppan är av kalksten och foten av grovhuggen sandsten.
  • Predikstolen tillverkades 1635 av snidaren Mikael Reckner i Strängnäs. 1776 flyttades predikstolen till sin nuvarande plats på norra sidan. 1944 togs predikstolens ursprungliga färger fram.
  • Orgeln är byggd 1832 av Per Zacharias Strand och ombyggd 1970 av Olof Hammarberg i Göteborg. Orgeln har 22 stämmor, två manualer och pedal. Gamla fasadpiporna är ljudande medan orgelhuset är nytt.
  • En skulptur av den korsfäste Jesus hänger i korbågen. Figuren är tillverkad av lind1500-talet och korset av ek är från 1200-talet. Skulpturen renoverades 1927 av Alfred Nilsson då hårt åtgångna delar som händer och fötter nytillverkades och patinerades i samma färg som övriga skulpturen.
  • Altaret är byggt av putsat tegel varpå vilar en skiva av kalksten. Troligen tillkom nuvarande altare 1776. På altarets framsida tillkom 1796 en sandstensplatta med ett inhugget bibelspråk från Job 19. Under altaret finns en medeltida källare som har använts till att förvara nattvardsvin.
  • Altartavlan är signerad G W Svedman 1796 och har motivet Kristi förklaring.
  • Ovanför orgelläktaren hänger den äldre altartavlan som antagligen är en 1700-talskopia efter en italiensk mästare.
  • Vid altaret står en halvmeterhög korsfästelsegrupp som är tillverkad i södra Tyskland1700-talet. Gruppen består av Jesus på korset och vid korsfoten står aposteln Johannes, Jungfru Maria samt Maria från Magdala.
  • En klumpigt formad ljushållare av finkornig sandsten är från medeltiden. Förmodligen har ljushållaren varit kapitäl på en kolonnett från 1200-talet.
  • En tvåarmad ljusstake i mässing, avsedd för fyra ljus, är från slutet av 1600-talet.
  • I kyrkan finns två nummertavlor. Ena tavlan är från 1781 och andra från 1832.
  • En järnbeslagen offerkista är från 1700-talet.
  • Ett kalkkläde i karmosinröd atlas med guldbroderier är daterat 1697. En mässhake av småblommig vit silverbrokad med guldbroderi är från 1728. På framsidan finns bokstäverna IHS och på baksidan finns ett kors. En mässhake i svart sammet är inköpt 1822. På framsidan finns en solsymbol med tetragrammaton och på baksidan ett kors med törnekrona och tre spikar.

Omgivning[redigera | redigera wikitext]

På en mindre höjd drygt tvåhundra meter väster om kyrkan står en klockstapel av rödmålat trä med svart spåntak. Troligen uppfördes stapeln år 1640, men fick sitt nuvarande utseende under senare delen av 1700-talet. Från början stod klockstapeln söder om kyrkan. Flyttningen till den nuvarande platsen gjordes i början av 1970-talet då den lyftes upp med domkrafter och ställdes på räls och drogs långsamt till sin nuvarande plats. Den monterades alltså inte ned utan flyttades i sin helhet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kungsängens kyrka, Bonzo Berggren, Upplands kyrkor, Stiftsrådet i Uppsala, 1982, ISBN 99-0130569-1 ; 189
  • Våra kyrkor, sidan 41, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]


Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Kungsängens kyrka.