Upplands-Bro kommun

	Upplands-Bro kommun; Kommun
	Kommunhuset
Slogan	Kommunen som ger plats
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Centralort	Kungsängen
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	325,23 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	235,3 kvadratkilometer
- därav vatten	89,93 kvadratkilometer
Folkmängd	30 195 (2020-12-31)
Bef.täthet	128,33 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°32′00″N 17°40′00″Ö / 59.533333333333°N 17.666666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Storstad	Storstockholm
Domkretstillhörighet
Domkrets	Attunda domkrets (2007-04-01–); Sollentuna domsaga (2000-07-01–2007-04-01); Jakobsbergs domsaga (1977-01-01–2000-07-01); Sollentuna och Färentuna domsaga (–1977-01-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0100
Anställda	1 675 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0139
GeoNames	2666240
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Upplands-Bro kommun är en kommun i nordvästra delen av Stockholms län. Kommunens centralort är Kungsängen.

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland vid sjön Mälarens östra strand. Upplands-Bro kommun gränsar i nordöst till Sigtuna kommun, i öster till Upplands Väsby kommun, i sydöst till Järfälla kommun och i söder till Ekerö kommun (maritim gräns), alla i Stockholms län. Vidare gränsar kommunen i väster till Enköpings kommun (maritim gräns) och Håbo kommun, båda i Uppsala län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bro, Håbo-Tibble, Håtuna, Låssa, Stockholms-Näs och Västra Ryd, alla i Bro härad utom Håbo-Tibble och Håtuna (som ingick i Håbo härad). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock för Bro och Låssa socknar en gemensam, Bro och Låssa landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades Upplands-Bro landskommun av de fem landskommunerna Bro och Låssa, Håbo-Tibble, Håtuna, Stockholms-Näs och Västra Ryd.

Upplands-Bro kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Upplands-Bro landskommun. Samtidigt ändrades länstillhörigheten från Uppsala län till Stockholms län.^[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1976 i Sollentuna och Färentuna domsaga, från 1977 till 2001 i Jakobsbergs domsaga, från 2001 till 2007 i Sollentuna domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.^[8]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält en hornprydd man hållande med höger hand ett svärd om skidan och med vänster hand två korslagda stavar, allt av guld.

Vapnet avbildar en liten figur i brons, stor som en tumnagel, som påträffades vid arkeologiska utgrävningar vid Ekhammar (RAÄ-nummer Kungsängen 4:1) i samband med utbyggnad av E18 år 1968. Figuren brukar kallas Ekhammarsgubben. Den påstås föreställa Oden med sina 2 korpar på hjälmen. Den användes först som logotyp, men registrerades som kommunvapen i PRV år 1983.

Stockholms-Näs landskommun
(1946–1951)

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Upplands-Bro är en av Stockholms läns snabbast växande kommuner.^[9] 2015 ökade befolkningen med 502 personer.^[10]

Befolkningsutvecklingen i Upplands-Bro kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			10 936
1975			14 792
1980			18 489
1985			19 887
1990			20 191
1995			20 025
2000			20 878
2005			21 327
2010			23 676
2015			25 789
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 676, eller 37,13 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 756 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 002, eller 23,64 % av befolkningen (hela befolkningen: 21 162 den 31 december 2002).^[11]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Upplands-Bro kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[12]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Nr	Tätort	Folkmängd 2015
1	Kungsängen	10 151
2	Bro	8 266
3	Brunna	3 948
4	Håbo-Tibble kyrkby	657
5	Rättarboda	313

Centralorten är i fet stil

Frölunda flygfält[redigera | redigera wikitext]

Frölunda flygfält, 2018.

Frölunda flygfält, även kallat Stockholm-Frölunda flygfält, ligger mellan Bro och Kungsängen på Lennartsnäshalvön och anlades på 1950-talet. Det består av en gräsbana (längd 750 meter, bredd 30 meter) och en mindre hangar med klubbstuga. Det finns även en korsande och kortade gräsbana som dock sällan används. Frölunda flygfält nyttjas av sportflyg, främst så kallade ultralätta flygplan.^[13] Frölunda är hemmafältet för Swedish Ultraflyers.^[14]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Upplands-Bro kommun genomkorsas från sydöst mot nordväst av E18. I Bro avtar länsväg 269 norrut mot länsväg 263 som har en öst-västlig riktning genom kommunens norra del.

Kommunen trafikeras av Storstockholms Lokaltrafik SL. Pendeltågsstation finns både i Bro och Kungsängen. Mellan Stockholm och Kungsängen är det kvartstrafik större delen av dygnet och mellan Stockholm och Bro går det pendeltåg varje halvtimme. Pendeltågsresan från Stockholms central tar cirka 25 minuter till Kungsängen och ytterligare cirka 5 minuter till Bro. Anslutningsbuss mot Brunna finns till pendeltåget i Kungsängen. Anslutningsbuss mot Råby och Finnsta finns till pendeltåget i Bro. Vissa av dessa bussar trafikerar även sträckan Bro-Kungsängen. Från Bro station går bussar mot Ådö och Smidö och från Kungsängens station går bussar mot Håbo-Tibble och Håtuna. I rusningstid går direktbuss från Bro, via Kungsängen, till Kista på morgonen och i motsatt riktning på eftermiddagen. Nattetid går nattbussar mellan Stockholm och Bro/Kungsängen.^[7]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Upplands-Bro kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

17

7

5

4

2

17

7

5

4

35

89,8

30

5

1973

3

15

8

4

5

3

15

8

4

5

35

91,5

26

9

1976

2

18

8

6

7

2

18

8

6

7

41

90,2

29

12

1979

3

19

6

4

9

3

19

6

4

9

41

88,6

25

16

1982

2

21

1

4

2

1

10

2

21

4

2

10

41

88,6

25

16

1985

2

19

2

5

1

10

2

19

2

5

10

41

86,7

23

18

1988

2

17

3

5

1

10

2

17

3

5

10

41

82,8

23

18

1991

2

15

1

2

4

2

13

2

15

2

4

2

13

41

83,1

27

14

1994

3

20

2

3

2

11

3

20

2

3

2

11

41

84,0

23

18

1998

5

17

1

2

4

11

5

17

2

4

11

41

77,72

23

18

2002

4

18

1

5

4

8

4

18

5

4

8

41

76,52

22

19

2006

2

16

2

1

2

3

12

2

16

2

3

12

41

78,63

24

17

2010

2

13

3

2

1

4

3

13

2

13

3

2

4

3

13

41

80,86

23

18

2014

2

14

3

4

2

4

2

10

2

14

3

4

2

4

2

10

41

81,55

22

19

2018

3

11

1

7

2

4

3

10

3

11

7

2

4

3

10

41

81,65

25

16

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7, (Källa från Wikidata)
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Befolkningen växer rekordartat - Upplands-Bro”. www.upplands-bro.se. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304051514/http://www.upplands-bro.se/kommun/nyheter-for-kommun/2014-11-18-befolkningen-vaxer-rekordartat.html#.Vs8axfnhDIU. Läst 25 februari 2016.
^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2015 och befolkningsförändringar 2015”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/399347/. Läst 25 februari 2016.
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Länsstyrelsen i Stockholms län: Inventering av gasverk, flygplatser, bilfragmentering, glasindustri och ackumulatorindustri i Stockholms län (2005).
^ Swedish Ultraflyer.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

kommunens webbplats

[b2589a8c77953393abf3cf51ede6160462ae3a52-1] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7, (Källa från Wikidata)

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)

[0659ce8b7e95aea8b374aac9226fa3b408cd09c7-3] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-6] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online, (Källa från Wikidata)

[:1-7] [a b] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[:0-8] Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[9] ”Befolkningen växer rekordartat - Upplands-Bro”. www.upplands-bro.se. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304051514/http://www.upplands-bro.se/kommun/nyheter-for-kommun/2014-11-18-befolkningen-vaxer-rekordartat.html#.Vs8axfnhDIU. Läst 25 februari 2016.

[10] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2015 och befolkningsförändringar 2015”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/399347/. Läst 25 februari 2016.

[11] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)

[12] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[13] Länsstyrelsen i Stockholms län: Inventering av gasverk, flygplatser, bilfragmentering, glasindustri och ackumulatorindustri i Stockholms län (2005).

[14] Swedish Ultraflyer.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]