Upplands-Bro kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Upplands-Bro kommun
Kommun
Furuhällshuset.jpg
Kommunhuset
SloganKommunen som ger plats
Kommunens vapen.
Upplands-Bro kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortKungsängen
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal325,23 kvadratkilometer ()[2]
- därav land235,3 kvadratkilometer[2]
- därav vatten89,93 kvadratkilometer[2]
Folkmängd31 636 ()[3]
Bef.täthet134,45 inv./km² (land)
Läge
Upplands-Bro Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°32′00″N 17°40′00″Ö / 59.533333333333°N 17.666666666667°Ö / 59.533333333333; 17.666666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsAttunda domkrets (–)
Sollentuna domsaga ()
Jakobsbergs domsaga ()
Sollentuna och Färentuna domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0100[4]
Anställda1 675 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0139[6]
GeoNames2666240
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Upplands-Bro kommun är en kommun i nordvästra delen av Stockholms län. Kommunens centralort är Kungsängen.

Kommunen har ett typiskt mälarlandskap, vilket betyder skogklädda, delvis kalspolade moränhöjder och stora lerslätter. Det lokala näringslivet har blivit starkt påverkat av närheten till Stockholm. Liksom i flera andra kranskommuner domineras näringslivet av handels-, tjänste- och servicenäringar.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden, med undantag för enstaka år, varit starkt positiv. Efter valen på 2010-talet har kommunen haft växlande Alliansstyre och blocköverskridande styre. Efter valet 2022 styrs kommunen av Alliansen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bro, Håbo-Tibble, Håtuna, Låssa, Stockholms-Näs och Västra Ryd, alla i Bro härad utom Håbo-Tibble och Håtuna (som ingick i Håbo härad). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock för Bro och Låssa socknar en gemensam, Bro och Låssa landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades Upplands-Bro landskommun av de fem landskommunerna Bro och Låssa, Håbo-Tibble, Håtuna, Stockholms-Näs och Västra Ryd.

Upplands-Bro kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Upplands-Bro landskommun. Samtidigt ändrades länstillhörigheten från Uppsala län till Stockholms län.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1976 i Sollentuna och Färentuna domsaga, från 1977 till 2001 i Jakobsbergs domsaga, från 2001 till 2007 i Sollentuna domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland vid sjön Mälarens östra strand. Upplands-Bro kommun gränsar i nordöst till Sigtuna kommun, i öster till Upplands Väsby kommun, i sydöst till Järfälla kommun och i söder till Ekerö kommun (maritim gräns), alla i Stockholms län. Vidare gränsar kommunen i väster till Enköpings kommun (maritim gräns) och Håbo kommun, båda i Uppsala län.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har ett typiskt mälarlandskap, vilket betyder skogklädda, delvis kalspolade moränhöjder och stora lerslätter. I Mälaren finns skogklädda halvöar och öar vilka också hör till kommunens område. Av dessa är ett flertal naturreservat. Uppsalaåsen är en rullstensås som går genom sydvästra Upplands-Bro, vid Rösaring når den 61 meter över havet.[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Upplands-Bro kommun Hela riket






Circle frame.svg
  Bebyggelse (11,2 %)
  Skog (50,3 %)
  Öppen myrmark (1,6 %)
  Jordbruksmark (23,2 %)
  Övrig mark (13,7 %)






Circle frame.svg
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns åtta naturreservat i Upplands-Bro kommun.[11] Upplands-Broleden är en 29 kilometer lång vandringsled som förbinder fyra av dessa reservat; Lejondals naturreservat, Stäketskogens naturreservat, Frölunda naturreservat och Broängarnas naturreservat.[12]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Bro församling och Kungsängen-Västra Ryds församling.

Distrikt inom Upplands-Bro kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt:[13] Bro, Håbo-Tibble, Håtuna, Kungsängen-Västra Ryd och Låssa.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

År 2020 bodde 92,6 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var högre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[14] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det sju tätorter i Upplands-Bro kommun:[15]

Tätort Befolkning
Kungsängen 12 497
Bro 9 485
Brunna 4 033
Håbo-Tibble kyrkby 664
Rättarboda 589
Jursta 474
Smidö 204

Centralorten är i fet stil

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 21 av 41 mandat i kommunfullmäktige.

Efter valet 2014 fick inget av de traditionella blocken egen majoritet. Därför bildades en mittenkoalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.[16] Efter valet 2018 tog Alliansen återigen makten. Det aviserades att "fokus kommer att läggas på att skapa trygghet i kommunen, få ordning och reda på ekonomin, ett hållbart samhällsbygge, en bättre skola, ett ännu starkare lokalt näringsliv och en ökad valfrihet".[17] Alliansen behöll makten även efter valet 2022. Kommunstyrelsens ordförande Fredrik Kjos (M) sa att "kommunen ska fortsätta utvecklas hållbart. Vi ska ha en effektiv organisation som tar vara på digitaliseringens möjligheter. De kommande fyra åren kommer vi att ha stort fokus på näringsliv och arbetstillfällen. Trygghetsfrågan är fortsatt en högt prioriterad".[18]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Upplands-Bro kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970217754
217754
3589,8
305
1973315845
315845
3591,5
269
1976218867
218867
4190,2
2912
1979319649
319649
4188,6
2516
1982221142110
2214210
4188,6
2516
1985219225110
21922510
4186,7
2318
1988217335110
21733510
4182,8
2318
19912151224213
215224213
4183,1
2714
199432023211
32023211
4184,0
2318
1998517112411
5172411
4177,72
2318
200241811548
418548
4176,52
2219
20062162123312
216223312
4178,63
2417
20102133214313
213324313
4180,86
2318
20142143424210
2143424210
4181,55
2219
20183111724310
311724310
4181,65
2516
20224121722211
412722211
4174,12
2615
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Det lokala näringslivet har blivit starkt påverkat av närheten till Stockholm. Liksom i flera andra kranskommuner domineras näringslivet av handels-, tjänste- och servicenäringar. Majoriteten av företagen i kommunen var i början av 2020-talet små eller medelstora. Bland större företag återfanns Coop Nordens lager och distribution, Ragn-Sells avfallshantering AB och byggindustrin Ramirent AB.[9]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Upplands-Bro kommun genomkorsas från sydöst mot nordväst av E18. I Bro avtar länsväg 269 norrut mot länsväg 263 som har en öst-västlig riktning genom kommunens norra del. På Dalkarlsbacken finns den väg som räknas som Sveriges första statliga vägbygge, anlagd år 1665.[19]

Kommunen trafikeras av Storstockholms Lokaltrafik med stationer i Bro och Kungsängen. Anslutningsbuss mot Brunna finns till pendeltåget i Kungsängen. Anslutningsbuss mot Råby och Finnsta finns till pendeltåget i Bro. Vissa av dessa bussar trafikerar även sträckan Bro-Kungsängen. Från Bro station går bussar mot Ådö och Smidö och från Kungsängens station går bussar mot Håbo-Tibble och Håtuna. I rusningstid går direktbuss från Bro, via Kungsängen, till Kista på morgonen och i motsatt riktning på eftermiddagen. Nattetid går nattbussar mellan Stockholm och Bro/Kungsängen.[7]

Frölunda flygfält, 2018.

Frölunda flygfält ligger mellan Bro och Kungsängen på Lennartsnäshalvön och anlades på 1950-talet. Det består av en gräsbana (längd 750 meter, bredd 30 meter) och en mindre hangar med klubbstuga. Det finns även en korsande och kortade gräsbana som dock sällan används. Frölunda flygfält nyttjas av sportflyg, främst så kallade ultralätta flygplan.[20] Frölunda är hemmafältet för Swedish Ultraflyers.[21]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Upplands-Bro är en av Stockholms läns snabbast växande kommuner.[22] Kommunen har 31 636 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 85:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Upplands-Bro kommun 1970–2020[23]
ÅrFolkmängd
1970
  
10 936
1975
  
14 792
1980
  
18 489
1985
  
19 887
1990
  
20 191
1995
  
20 025
2000
  
20 878
2005
  
21 327
2010
  
23 676
2015
  
25 789
2020
  
30 195

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 676, eller 37,13 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 756 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 002, eller 23,64 % av befolkningen (hela befolkningen: 21 162 den 31 december 2002).[24]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

På toppen av en 60 meter hög grusås med utsikt över Mälaren ligger Rösaring, med ett flertal fornlämningar. Som exempel kan nämnas gravhögar, rösen och en labyrint från bronsåldern eller möjligen vikingatiden. I området har arkeologer hittat spår efter en boplats och ett bronsgjuteri från vikingatiden, något som är mycket ovanligt.[25]

Den lokalhistoriska forskaren Börje Sandén menade att Stäketsholmen "är en otroligt betydelsefull plats, inte bara i lokalhistorien utan även för hela rikets historia. Här fanns Sveriges största medeltida borg".[26]

Lejondals slott stod klart 1892 och lät byggas av friherrinnan Louise De Geer (1856-1935). Slottet är ritat av Isak-Gustaf Clason (1856-1930) och är övervägande i Wasastil, även om influenser av andra stilar kan skönjas.[27]

Ett annat kulturarv är Kvistabergs observatorium som ursprungligen ägdes av konstnären och amatörastronomen Nils Tamm (1876–1957). Under lång tid var teleskopet Sveriges största optiska teleskop och har använts för att observera småplaneter tills forskningsanvändningen upphörde. År 1944 skänktes observatoriet till Uppsala universitet.[28]

Brogård är en slottsliknande herrgård vid Brofjärden, som uppfördes 1888 efter ritningar av Herman Holmgren.

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält en hornprda stavar, allt av guld.

Vapnet avbildar en liten figur i brons, stor som en tumnagel, som påträffades vid arkeologiska utgrävningar vid Ekhammar (RAÄ-nummer Kungsängen 4:1) i samband med utbyggnad av E18 år 1968. Figuren brukar kallas Ekhammarsgubben. Den påstås föreställa Oden med sina 2 korpar på hjälmen. Den användes först som logotyp, men registrerades som kommunvapen i PRV år 1983.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b] ”Upplands-Bro - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/upplands-bro. Läst 24 oktober 2022. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010–2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html. Läst 25 oktober 2022. 
  12. ^ ”Upplands-Broleden”. www.upplands-bro.se. https://www.upplands-bro.se/uppleva-och-gora/natur/upplands-broleden.html. Läst 25 oktober 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0139&id2=null. Läst 24 oktober 2022. 
  15. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 24 oktober 2022. 
  16. ^ ”S, MP, KD och C inleder samarbete i Upplands-BroPressmeddelande från Upplands-Bro kommun - UBRO”. www.ubro.se. http://www.ubro.se/politik/s-mp-kd-och-c-inleder-samarbete-i-upplands-bropressmeddelande-fran-upplands-bro-kommun-1. Läst 24 oktober 2022. 
  17. ^ ”Pressmeddelande från Allianspartierna i Upplands-Bro: Allianspartierna tar över styret av Upplands-Bro - Upplands-Bro”. web.archive.org. 18 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181018201751/https://www.upplands-bro.se/nyheter-2018/2018-10-18-pressmeddelande-fran-allianspartierna-i-upplands-bro-allianspartierna-tar-over-styret-av-upplands-bro.html. Läst 24 oktober 2022. 
  18. ^ Langert, Danielle (19 oktober 2022). ”Fortsatt borgerligt styre i Upplands-Bro”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/fortsatt-borgerligt-styre-i-upplands-bro. Läst 24 oktober 2022. 
  19. ^ ”Dalkarsbackens vägmuseum”. Naturkartan. https://www.naturkartan.se/sv/stockholms-lan/dalkarsbackens-vagmuseum. Läst 24 oktober 2022. 
  20. ^ Länsstyrelsen i Stockholms län: Inventering av gasverk, flygplatser, bilfragmentering, glasindustri och ackumulatorindustri i Stockholms län (2005).
  21. ^ Swedish Ultraflyer.
  22. ^ ”Befolkningen växer rekordartat - Upplands-Bro”. www.upplands-bro.se. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304051514/http://www.upplands-bro.se/kommun/nyheter-for-kommun/2014-11-18-befolkningen-vaxer-rekordartat.html#.Vs8axfnhDIU. Läst 25 februari 2016. 
  23. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  24. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  25. ^ ”Rösaring”. stockholmslansmuseum.se. https://stockholmslansmuseum.se/besoksmal/rosaring/. Läst 23 oktober 2022. 
  26. ^ ”Här låg Sveriges största borg”. www.mitti.se. 29 september 2015. https://www.mitti.se/nyheter/har-lag-sveriges-storsta-borg/lmoiC!140917/. Läst 23 oktober 2022. 
  27. ^ ”Historik”. Lejondals Slott. https://lejondalsslott.se/historik/. Läst 23 oktober 2022. 
  28. ^ ”Kvistabergs observatorium - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kvistabergs-observatorium. Läst 23 oktober 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]