Hoppa till innehållet

Västra Ryds kyrka, Uppland

Västra Ryds kyrka
Kyrka
Västra Ryds kyrka i april 2009
Västra Ryds kyrka i april 2009
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Kungsängen-Västra Ryds
församling
Plats Västra Ryd
 - koordinater 59°32′0.95″N 17°46′1.78″Ö / 59.5335972°N 17.7671611°Ö / 59.5335972; 17.7671611
Invigd 1200-talet
Bebyggelse‐
registret
21300000004858
Webbplats: Svenska kyrkan

Västra Ryds kyrka en kyrkobyggnad som tillhör Kungsängen-Västra Ryds församling i Uppsala stift. Kyrkan ligger i kyrkbyn Västra Ryd i Upplands-Bro kommun. I kyrkans omgivning finns prästgård, skola och några bostadshus från 1900-talet. Väster om kyrkan står runstenen U 608, ristad på 1000-talet.

Kyrkobyggnaden

[redigera | redigera wikitext]

I sin nuvarande form består kyrkan av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia och öster om koret finns ett vidbyggt gravkor för familjen RålambGranhammar. Vid långhusets västra kortsida finns ett kyrktorn med huvudingång och vid tornets norra sida finns en materialbod, som från början var en likbod. Tornet flankeras av två stigluckor från 1771-1772. Kyrkan är byggd av natursten, men tegel förekommer i fönster och dörröppningar, gavlar och valv samt i tornets övre del. Gravkoret och likboden är murade i tegel. Ytterväggarna är belagda med puts. Långhuset och gravkoret är täckta av varsitt sadeltak, medan sakristian har ett valmat tak. Tornet kröns av en karnissvängd huv med åttakantig lanternin. Exteriören präglas främst av en stor ombyggnad som genomfördes åren 1767-1768.

Tillkomst och medeltida ombyggnader

[redigera | redigera wikitext]

Ursprungliga kyrkan i romansk stil uppfördes vid första hälften av 1200-talet. Av denna har långhusets östra del bevarats. Under 1400-talet tillkom ett vapenhus i sydväst. Samma århundrade försågs långhusets och vapenhusets innertak med kryssvalv. Senare under 1400-talet förlängdes kyrkan åt öster och blev en salkyrka. Samtidigt tillkom sakristian i nordost. Långhusets utvidgade del och nya koret fick varsitt stjärnvalv. Under medeltiden försågs kyrkorummet med målningar, av vilka idag bara återstår fragment.

Ombyggnader efter medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

1673 rasade vapenhusets gavel och återuppbyggnaden dröjde till år 1733. En ombyggnad genomfördes 1767-1768 då kyrkan förlängdes åt väster med en travé och kyrktornet uppfördes. Sakristian utvidgades och försågs med golv av tegel och kryssvälvt innertak. Tre fönster togs upp i norra långväggen och fönstren i södra väggen fick sin nuvarande form. Ett fönster i koret förnyades. Nytt altare tillkom och en orgelläktare byggdes. I samband altarbygget sattes nuvarande altaruppsats och altartavla upp. Vapenhuset i söder revs och en ny ingång togs upp i tornets västra sida. Innan tornet byggdes hängde kyrkklockorna i en klockstapel på kyrkogården. Klockstapeln var byggd 1752 och ersatte en äldre stapel från 1633. Stapeln hade bara funnits i 15 år när den revs i samband med tornbygget. Gravkoret uppfördes 1868 efter ritningar av arkitekten Per Ulrik Stenhammar. Det byggdes på platsen för ett äldre gravkor, uppfört 1681 för Claude Hägerstierna.

Sentida ombyggnader

[redigera | redigera wikitext]

1896 genomfördes en restaurering under ledning av arkitekten Agi Lindegren. Bland annat rappades fasaderna och taket täcktes med skiffer. Ett nytt fönster togs upp på norra långväggen, öster om de övriga fönstren. Alla fönster fick nya karmar och bågar och det runda fönstret ovanför altaret fick färgat glas. Vid tornets norra sida uppfördes en likbod. Året därpå genomfördes en inre restaurering då valv och väggar vitlimmades, kor och gångar fick cementgolv och öppna bänkar sattes in. Ändringarna från 1896-1897 återställdes till stor del vid arkitekten Martin Westerbergs restaurering 1942. Cementgolvet ersattes då av hyvlad kalksten. Valv och väggar målades vita och det runda altarfönstret sattes igen. Ytterväggarna putsades och tornhuven justerades.

Interiör och inventarier

[redigera | redigera wikitext]

Orgeln är tillverkad 1831 av Pehr Zacharias Strand och renoverad 1866 av F. Andersson. Den restaurerades och byggdes till 1944 av J. A. Johnsson. Nu har orgel fjorton stämmor fördelade på två manualer och pedal. Fasadpiporna är delvis ljudande.[1] 1993 återställdes orgeln till sitt ursprungliga skick av Orgelbyggare Tomas Svenske AB

Musik inspelad på kyrkans orgel.

  • Margareta Lindgren och Yvonne Rosell spelar musik från olika epoker. CD. Kungsängens pastorat. Utan årtal.[2]

Väster om kyrkan står runstenen U 608, ristad på 1000-talet. Stenen restes på sin nuvarande plats år 1943 efter att tidigare ha legat som en del i en vägbro utanför prästgården. I ett ännu tidigare skede var runstenen troligen inmurad i prästgårdens ugnsmur. Inskriptionen är något skadad och inte bevarad i sin helhet:

"…Igulbjörn Kvigulv, alla dessa bröder läto uppresa stenarna, Sigrids söner ..."

  1. ^ Carlsson, Sten L (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlsson. sid. 22. Libris 7604068. ISBN 91-7114-046-8 
  2. ^ ”Kyrkomusikernas Riksförbund.”. Arkiverad från originalet den 23 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180223175812/http://www.kmr.se/media.php?view_media=39. Läst 23 februari 2018. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]