Kungsgården, Sandvikens kommun
Kungsgården | |
Tätort Kyrkby | |
Land | ![]() |
---|---|
Landskap | Gästrikland |
Län | Gävleborgs län |
Kommun | Sandvikens kommun |
Distrikt | Ovansjö distrikt |
Koordinater | 60°36′20″N 16°36′20″Ö / 60.60556°N 16.60556°Ö |
Area | 168 hektar (2018)[2] |
Folkmängd | 776 (2020)[1] |
Befolkningstäthet | 4,619 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Tätortskod | T7168[3] |
Beb.områdeskod | 2181TB107 (1960–)[4] |
Geonames | 2698707 |
Ortens läge i Gävleborgs län
| |
Wikimedia Commons: Kungsgården, Sandviken Municipality | |
SCB:s tätortsavgränsning SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Kungsgården är en tätort i Sandvikens kommun och kyrkbyn i Ovansjö socken.
Kungsgården angränsar till Storsjön och där finns Kungsgårdens enda badplats, Korsikabadet.[5]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Kungsgården har anor från tidig medeltid, byn etablerades långt innan regionens centralort Gävle började byggas på 1400-talet. Ovansjö kyrka som ligger centralt i byn uppfördes redan på 1200-talet, men fick sin nuvarande form vid en större ombyggnad på 1700-talet.
Kungsgården är känd för att Gustav Vasa, under flykt från danska soldater, passerade och gjorde uppehåll i byn. Centralt i Kungsgården ligger Wasaparken, där han höll tal och samlade folk i revolt mot den danske kungen. På platsen har ett monument rests över Gustav Vasa. Fler spår av händelsen kan man finna i gatunamnen; däribland "Flyktsbackavägen".
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Kungsgården 1920–2015[6][7][8][9][10][11][12][13][14][15][16] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1920 | 400 | ## | ||
1930 | 360 | ## | ||
1935 | 350 | ## | ||
1940 | 525 | ## | ||
1945 | 692 | ## | ||
1950 | 723 | ## | ||
1960 | 1 076 | 192 | ||
1965 | 1 184 | 202 | ||
1970 | 1 142 | 211 | ||
1975 | 1 148 | 210 | ||
1980 | 1 050 | 220 | ||
1990 | 1 047 | 215 | ||
1995 | 1 046 | 216 | ||
2000 | 987 | 216 | ||
2005 | 998 | 217 | ||
2010 | 1 033 | 216 | ||
2015 | 775 | 154 | ||
Anm.: Hillsta utbruten 2015
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. |
Samhället[redigera | redigera wikitext]
I Kungsgården finns Ovansjö kyrka, en låg- och mellanstadieskola, förskola, fotbollsplan och Rosenlöfs tryckerimuseum. Dessutom finns här Berglunds Bageri, en Coop-butik, en inredningsbutik, gym, frisör, antikbutik, pizzeria, däckverkstad, Granngården AB och några andra företag samt en camping. Vid Korsikabadet finns möjlighet att lägga i och ta upp fritidsbåtar.
Kungsgårdens herrgård ligger strax öster om tätorten.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 15 mars 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Arbetarbladet - Artikel om Korsikabadet Arkiverad 20 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016 Arkiverad 30 januari 2016 på WebCite
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 133. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 26 oktober 2014 på WebCite
- ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 86. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015 Arkiverad 4 mars 2015 på WebCite
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 230. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 9 oktober 2014 på WebCite
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 221. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 25 oktober 2014 på WebCite
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 229. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 68
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 65
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 53. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 15 januari 2015 på WebCite
- ^ Statistiska centralbyrån: Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1990 - 2010 Arkiverad 11 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine. Läst 3 februari 2016