Kvickgräsfjäril

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kvickgräsfjäril
Butterfly November 2007-8.jpg
Den sydliga formen av kvickgräsfjäril
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
ÖverfamiljÄkta dagfjärilar
Papilionoidea
FamiljPraktfjärilar
Nymphalidae
UnderfamiljGräsfjärilar
Satyrinae
SläktePararge
ArtKvickgräsfjäril
P. aegeria
Vetenskapligt namn
§ Pararge aegeria
AuktorCarl von Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Kvickgräsfjäril, Pararge aegeria, är en fjärilsart i familjen praktfjärilar. Vingspannet varierar mellan 35 och 42 millimeter, på olika individer.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Kvickgräsfjärilen har två former som är ganska olika varandra. Den ena formen förekommer i den sydliga delen av utbredningsområdet och den andra i den nordliga delen. (Se Utbredning nedan.)

Den sydliga formen är på ovansidan brun med ett tätt mönster av orange fläckar. I framhörnet på framvingen finns en rund svart fläck med vit mittprick, en så kallad ögonfläck. Syftet med sådana är att skrämma rovdjur som vill äta upp fjärilen. Det finns flera ögonfläckar längs bakvingens ytterkant. På undersidan är den sydliga formen gul, brun och grå i olika nyanser, och det finns en ögonfläck vid framvingens framhörn.[2]

Den nordliga formen är på ovansidan mörkare brun med ljusgula och ljusbruna fläckar. Denna form har ögonfläckar på motsvarande ställen som den sydliga formen. Undersidan är beige, brun och grå i olika nyanser och med ögonfläckar som den sydliga formen. Larven är lika för både den nordliga och den sydliga formen. Den är grön med en bred mörkgrön rygglinje och flera smala, ljusare linjer på sidorna. Den blir upp till 25 millimeter lång.[2]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Värdväxter, de växter larven lever på och äter av, är olika gräs i bland annat gröesläktet, hundäxingssläktet och kvickrotssläktet.[3]

Flygtiden, den period när fjärilen är fullvuxen, imago, infaller i maj-augusti vanligen i två generationer[2] men i nordligaste delen av utbredningsområdet i endast en generation[1]. Kvickgräsfjärilens habitat, den miljö den lever i, är skogar där det finns gläntor och liknande ställen där det växer gräs.[2]

Territorialitet[redigera | redigera wikitext]

Hanar av kvickgräsfjäril är territoriella och etablerar revir i stora solfläckar som bildas när ljus tränger igenom trädskiktet i skogsmiljöer[4][5][6][7]. Hanarna sitter i dessa solfläckar och väntar på att en hona ska flyga förbi. Om en hona flyger förbi flyger hanen genast an och följer efter henne en bit. Efter ett tag landar de två fjärilarna och hanen börjar då uppvakta henne. Skulle däremot en annan hane närma sig en solfläck som redan är upptagen flyger den sittande hanen upp, och de två inlåter sig i en revirstrid i luften[4][5]. Revirstriden består av en flygduell där hanarna cirkulerar tätt runt varandra, utan egentlig kroppskontakt. Den hane som sist ger upp flygduellen är den som går vinnande ur striden och får ensam tillgång till solfläcken, medan förloraren tvingas lämna och söka vidare efter ett annat lämpligt revir[8]. Vanligtvis är revirstriden över inom ett fåtal sekunder, men kan i enstaka fall pågå i ett tiotal minuter[9][10]. Den längsta dokumenterade revirstriden mellan två hanar av kvickgräsfjäril pågick i 94 minuter[9].

Studier har visat att de hanar som besitter ett revir i en stor solfläck har en högre parningsframgång än hanar som inte har tillgång till ett revir[11]. Det är dock inte helt klarlagt varför revirägare har en högre parningsframgång, men studier indikerar att ljusmiljön gynnar hanar sittande i en stor solfläck har lättare att upptäcka förbiflygande honor[6].

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet för den sydliga formen av kvickgräsfjäril är i norra Afrika, södra Europa och Libanon. Den nordliga formen förekommer i norra och centrala Europa genom Syrien till centrala Asien.[3] I Norden finns den i Danmark, i sydligaste Norge, i Sverige upp till Ångermanland och i Finland främst i sydväst.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae - Nymphalidae. (2005) sid 321-322. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. ISBN 91-88506-51-7
  2. ^ [a b c d] Sterry, Paul; Mackay, Andrew (2006). Bonniers naturguider Fjärilar sid 143. Albert Bonniers förlag. ISBN 9789100105136
  3. ^ [a b] nic.funet.fi/pub/sci/bio/life Pararge aegeria, läst 19 september 2008
  4. ^ [a b] Davies, N.B. (1978). ”Territorial defence in the speckled wood butterfly (Pararge aegeria): The resident always wins”. Animal Behaviour 26: sid. 138–147. doi:10.1016/0003-3472(78)90013-1. https://doi.org/10.1016/0003-3472(78)90013-1. Läst 13 mars 2018. 
  5. ^ [a b] Wickman, Per-Olof; Wiklund, Christer (1983). ”Territorial defence and its seasonal decline in the speckled wood butterfly (Pararge aegeria)”. Animal Behaviour 31 (4): sid. 1206–1216. doi:10.1016/s0003-3472(83)80027-x. https://doi.org/10.1016/S0003-3472(83)80027-X. Läst 13 mars 2018. 
  6. ^ [a b] Bergman, M.; Wiklund, C. (2009). ”Visual mate detection and mate flight pursuit in relation to sunspot size in a woodland territorial butterfly”. Animal Behaviour 78 (1): sid. 17–23. doi:10.1016/j.anbehav.2009.02.005. https://doi.org/10.1016/j.anbehav.2009.02.005. Läst 13 mars 2018. 
  7. ^ Bergman, M. (2011). The evolution of territoriality in butterflies. PhD thesis. Department of Zoology, Stockholm University. ISBN 9789174471823. OCLC 941178250. https://www.worldcat.org/oclc/941178250 
  8. ^ Bergman, M.; Wiklund, C. (2009). ”Differences in mate location behaviours between residents and nonresidents in a territorial butterfly”. Animal Behaviour 78: sid. 1161–1167. doi:10.1016/j.anbehav.2009.08.003. https://doi.org/10.1016/j.anbehav.2009.08.003. Läst 13 mars 2018. 
  9. ^ [a b] Kemp, J. D. & Wiklund, C. (2004). ”Residency effects in animal contests”. Proceedings of the Royal Society of London B: Biological Sciences 271 (1549): sid. 1707–1711. doi:10.1098/rspb.2004.2775. ISSN 0962-8452. PMID 15306291. http://rspb.royalsocietypublishing.org/content/271/1549/1707. Läst 13 mars 2018. 
  10. ^ Kemp, Darrell J.; Wiklund, Christer; Van Dyck, Hans (2006). ”Contest behaviour in the speckled wood butterfly (Pararge aegeria): seasonal phenotypic plasticity and the functional significance of flight performance”. Behavioral Ecology and Sociobiology 59 (3): sid. 403–411. doi:10.1007/s00265-005-0064-1. ISSN 0340-5443. https://link.springer.com/article/10.1007/s00265-005-0064-1. Läst 13 mars 2018. 
  11. ^ Bergman, M.; Gotthard, K.; Berger, D.; Olofsson, M.; Kemp, D. J.; Wiklund, C. (2007). ”Mating success of resident versus non-resident males in a territorial butterfly”. Proceedings of the Royal Society of London B: Biological Sciences 274 (1618): sid. 1659–1665. doi:10.1098/rspb.2007.0311. ISSN 0962-8452. PMID 17472909. http://rspb.royalsocietypublishing.org/content/274/1618/1659. Läst 13 mars 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]