Mjölksyra

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Laktat)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mjölksyra
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namn2-Hydroxipropansyra
Kemisk formelC3H4O(OH)2
Molmassa90,078 g/mol
UtseendeFärglös oljig vätska eller färglösa kristaller
CAS-nummer598-82-3
SMILESCC(O)C(=O)O
Egenskaper
Densitet1,21 g/cm³
Löslighet (vatten)Blandbar
Smältpunkt16,8 °C (53 °C)
Kokpunkt122 °C
Faror
Huvudfara
Irriterande Irriterande
LD503543 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Mjölksyra eller 2-hydroxipropansyra (C3H4O(OH)2) är en karboxylsyra (α-hydroxisyra) som spelar en stor roll inom biokemi. Laktat är mjölksyrans konjugata bas.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Mjölksyra raffinerades första gången av den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele 1780 ur sur mjölk. År 1806 upptäckte Jöns Jacob Berzelius att mjölksyra( i själva verket laktat) även producerades i muskler under ansträngning. Dess struktur fastställdes av den tyske kemisten Johannes Wislicenus 1873.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

DL-Mjölksyra.svg

Mjölksyra finns i två kirala isomerer: D-mjölksyra (även kallad R-mjölksyra och –mjölksyra) och L-mjölksyra (även kallad S-mjölksyra och +mjölksyra). Var för sig har ämnena liknande fysikaliska egenskaper, men blandade 1:1 sjunker smältpunkten från 53 °C till 16,8 °C.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Mjölksyrans konjugat bas laktat produceras i olika celler i kroppen, både under normal syretillförsel men mer under otillräcklig syretillförsel.

Det är en vitt förekommande myt att mjölksyra produceras i musklerna under hypoxia, och att detta orsakar muskelsmärta vid hög ansträngning.

Vid låg syretillgång används glykolysen, som ej kräver syre, mer än andra processer av cellandningen. En produkt av glykolysen är laktat då denna är en svag bas motverkar denna delvis pH minskning. Det är istället vid användningen av ATP, vid låg syretillgång som pH minskningen sker, detta kan leda till acidos. Dock är Laktat en bra indikator inom medicin för potential pH förändring men ingen kausalitet finns.[1]

Laktat användas i coricykeln för att tillverka glukos.

När bakterien Lactobacillus bryter ner mjölksocker (laktos) bildas både L- och D-mjölksyra. Det är den bakterien som gör att gammal mjölk surnar och som har gett mjölksyran dess namn.

Mjölksyra förekommer också i vin som genomgått malolaktisk jäsning.

Mjölksyrans salter kallas laktater.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Den mjölksyra som finns i många av de mjölkprodukter som säljs idag har inte bildats genom naturlig surning utan är tillsatt vid tillverkningen. Sådan mjölksyra tillverkas inte av mjölk utan av melass eller stärkelse från majs eller potatis. Därför kan även veganska produkter innehålla mjölksyra.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Mjölksyra ingår i många mjölkprodukter som till exempel yoghurt, filmjölk, kefir etc. Mjölksyran får proteinet kasein att koagulera vilket ger sura mjölkprodukter dess typiska tjockflytande konsistens.

Mjölksyra spelar en viktig roll vid många former av fermentering som används som konserveringsmetod av mat eller vid framställning av ensilage.

Som konserveringsmedel och surhetsreglerande medel i livsmedel betecknas mjölksyra med E-nummer 270.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Robergs, Robert A.; Ghiasvand, Farzenah; Parker Daryl. American Journal of Physiology. "Biochemistry of exercise-induced metabolic acidosis". https://www.physiology.org/doi/full/10.1152/ajpregu.00114.2004. 

Se även[redigera | redigera wikitext]