Lancia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För ett släkte av fjärilar, se Lancia (djur).
Lancia Thema.

Lancia är ett italienskt bilmärke från Turin, som ingår i Fiat-koncernen sedan 1969. Lancia har haft stora framgångar i rally-VM och är känt för sina innovationer (bland annat den första självbärande karossen) samt som en av Europas mest traditionsrika biltillverkare. Fram till 1972 tillverkade Lancia även lastbilar, en division som gick in i Iveco 1975. Det har som en del av Fiat-koncernen tidigare haft samarbete med Saab.

Efter att Fiat köpte upp Chrysler säljs vissa av det märkets modeller i Europa som Lancia.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Lancia Lambda Torpedo 1925
Lancia Aurelia GT 1951

Lancia grundades 1906 som Lancia & C. Fabbrica Automobili av Vincenzo Lancia och Claudio Fogolin. Vincenzo Lancia arbetade på Fiat som testförare och blev sedan racerförare för bolaget. 1907 följde den första egna bilmodellen i 12 hp Alfa och sedan följde modellerna Lambda och Aprilia. Precis som andra biltillverkare (bl.a. Alfa Romeo) tillverkade bolaget annat; Lancia tillverkade lastbilar, bussar och trådbussar. Den första lastbilen var Lancia Jota som presenterades 1915.

Lancia använde länge modellnamn med grekiska bokstäver. 1913 kom Lancia Theta som var en milstolpe med sina elektriska utrustning. Vincenzo Lancias tanke bakom Lancia Lambda som tillverkades 1923–1931 var att bygga en liten och lätt bil, som inte behövde så stor motor för att uppnå goda prestanda. För att nå målen fick han ta till flera nya idéer och Lambdan anses vara en viktig milstolpe i bilutvecklingen. För att hålla nere vikten var chassit ovanligt klent dimensionerat. Som förstärkning svetsades plåtar runt passagerarutrymmet som sedan kläddes med karossplåtar. Resultatet blev världens första självbärande kaross.

1937 avled Vincezo Lancia av en hjärtattack och ledningen av bolaget togs över av hans fru Adele Miglietti-Lancia och sonen Gianni Lancia. Nu värvades Vittorio Jano över från Alfa Romeo. Jano arbetade bland annat med Lancia Aurelia som var Lancias första efterkrigskonstruktion. Sedan den gammalmodiga Dilambdan försvunnit 1935 övertog Asturan rollen som märkets flaggskepp.

Bolagets bilar fick en hög status för sin kombinerade sportighet och lyx med exempel på kända ägare i Benito Mussolini som hade en vinröd Lancia Astura.[1] Senare har Fancia Thesis använts av Vatikanen och Italiens president.

Familjen Lancia lämnar[redigera | redigera wikitext]

Lancia kunde efter Andra världskriget inte stegra sin produktion i tuff konkurrens med Fiat men kanske framförallt Alfa Romeo, som hade liknande modeller. Familjen Lancia förlorade kontrollen över företaget 1955, då familjen tvingades sälja till finansgruppen Pesenti. Ekonomin hade varit skral alltsedan andra världskriget och utvecklingen av de nya Aurelia- och Appia-modellerna hade varit kostsam. Men den utlösande faktorn blev den misslyckade satsningen på Formel 1 säsongen 19541955, som kostade ytterligare stora summor. 1954 debuterade Lancias formel 1-vagn D50, konstruerad av Jano, men satsningen blev alltför dyrbar för Lancia och 1955 överlät man hela projektet till Ferrari. Sedan Jano lämnat Lancia 1955 fick Antonio Fessia ansvaret att ta fram företagets nya mellanklassbil som blev Lancia Flavia som presenterades 1960.

Fiat tar över[redigera | redigera wikitext]

Lancia Fulvia
Lancia Thema i.e. 16V

Efter förlusttyngda år på sextiotalet sålde Pesenti det anrika företaget till Fiat 1969. Lancia gick med stora förluster. På 1970-talet följde modeller som Stratos, Gamma och Beta. Lancia Beta var den första modell som togs fram sedan Fiat tagit över företaget 1969. Den nya bilen ritades och konstruerades av Lancias egen stab och den enda komponent som hämtades från moderföretaget var motorn. Den nya stora modellen Lancia Gamma presenterades på Genèvesalongen 1976. Företrädaren Flaminia hade försvunnit redan 1970, men Gamma ersatte även den mindre Flavia.

Under 1970-talet kom Autobianchis lilla modell att föras över till Lancia och utvecklades efterhand till att bli Lancia Y10. Dagens Ypsilon är en direkt efterträdare. 1979 utnämndes Lancia Delta till Årets bil av europeiska motorjournalister. Under 1980-talet firade Lancias Delta-modell stora framgångar inom rally.

Ett samarbete inleddes med Saab vilket gjorde att Saab började sälja Lancia i Sverige på 1980-talet. Modellen Lancia Delta såldes i Sverige, Finland och Norge under namnet Saab-Lancia 600. Saab-Lancia 600 hade ett av Saab modifierat värme- och kylsystem, men var för övrigt bara en Lancia Delta med Saabmärke på. De svenska Saabåterförsäljarna sålde även Lancias modeller A112 och Prisma, men under Lancias märke. Ett problem var att Saab-verkstäderna inte hade någon erfarenhet av att serva Lancia. Det fanns också rost- och kvalitetsproblem. Vid årsskiftet 1987/1988 tog den Svenske Fiatimportören över från Saab-Ana, och sålde till en början enbart Y10 (man slutade erbjuda Prisman).[2] Lancia slutade sedermera att säljas i Sverige. 1977-1984 såldes Lancia i USA men man lämnade USA-marknaden samtidigt som Fiat. Lancia missade därmed en stor exportmarknad.

Ett lyckat samarbete skedde med Alfa Romeo, Fiat och Saab ("de fyras klubb") som gav Lancia Thema som under många år var företagets flaggskepp. Lancia lämnade den brittiska marknaden 1994. I Storbritannien säljs Lancias modeller under märket Chrysler.

Ypsilon enda modellen[redigera | redigera wikitext]

Lancia förberedde 2008 en omfattande relansering av märket på ett flertal europeiska marknader där man inte fanns representerade, till exempel Storbritannien och även Sverige. Lancia återlanserades i Sverige på hösten 2011 med fyra modeller (Ypsilon, Delta, Voyager och Thema). Lancia säljs hos Fiat/Alfa Romeo/Jeep-återförsäljare. Lancia är fortfarande ett litet bilmärke i Sverige. Antal nyregistreringar uppgick till 102 år 2011 och 467 år 2012.[3]

Idag är den enda kvarvarande modellen småbilen Ypsilon.

Nyttofordon[redigera | redigera wikitext]

Lancia grundade 1912 Lancia Veicoli Industriali för tillverkning av nyttofordon. Lancia kom att tillverka en rad lastbilar, bussar och militärfordon. Lancia lämnade tillverkning av nyttofordon i början av 1970-talet.

Modeller[redigera | redigera wikitext]

Aktuella modeller[redigera | redigera wikitext]

Historiska modeller[redigera | redigera wikitext]

Motorsport[redigera | redigera wikitext]

Sportvagnsracing[redigera | redigera wikitext]

Trots att Vincenzo Lancia själv varit racerförare var han inte intresserad av att tävla med sina egna bilar. Först sedan sonen Gianni tagit över ledningen för företaget engagerade sig Lancia på allvar i motorsport. Vittorio Jano tog fram en sportvagn, D20/D23/D24-serien som tog flera segrar i sportvagns-VM under 1953 och 1954, däribland Carrera Panamericana, Mille Miglia och Targa Florio.

Lancia kom tillbaka till sportvagnsracingen i mitten av 1970-talet med Stratos- och Montecarlo-modellerna. Grupp C-bilen Lancia LC2 tävlade i VM i början av 1980-talet men efter 1986 satsades alla resurser på rally-teamet.

Formel 1[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Scuderia Lancia

Lancia debuterade i formel 1 med Janos F1-bil, Lancia D50 i slutet av säsongen 1954. Tävlandet fortsatte i början av 1955 men satsningen på bilsport kostade mer än den smakade och en bit in på säsongen var pengarna slut. Familjen Lancia var tvungna att sälja företaget och D50-bilarna skänktes till Scuderia Ferrari som hade stora problem med Squalo-modellen. D50:n tävlade vidare under Ferrari-namnet och förde Juan Manuel Fangio till VM-titeln 1956.

Rally[redigera | redigera wikitext]

Lancia Delta HF Integrale

Lancias bilar hade använts i rally av olika privata förare. Bland annat vanns Monte Carlo-rallyt 1954 av en Aurelia. Från 1965 gjorde Lancia en fabrikssatsning med Fulvia-modellen och tog Harry Källström till EM-titeln 1969. Lancia Stratos var den första bilmodell som byggts speciellt för rally och framgångarna fortsatte med 037:an. Med Delta HF Integrale tog Lancia sex raka VM-titlar mellan 1987 och 1992. Lancia drog sig ur VM-serien 1993 men är ännu 2011 det märke som vunnit flest VM-titlar.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Diktatorernas bilar, Motormännens Riksförbund, 2013
  2. ^ Svallner, Björn. ”Saab slutar med Lancia - Fiat tar över”. Teknikens Värld (Stockholm, Sweden: Specialtidningsförlaget AB) 39 (18): sid. 17. 
  3. ^ ”Generalagentlista PB Månad 12 2012”. BIL Sweden. 6 januari 2013. http://www.bilsweden.se/BinaryLoader.axd?OwnerID=d2a0618c-4f12-4b42-8697-e410bb2a784f&OwnerType=0&PropertyName=Files&FileName=GA+Listadec12def.xls&Attachment=True. Läst 7 oktober 2013.