Lennart Aspegren
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Lennart Aspegren | |
 Lennart Aspegren 2012. | |
| Född | 23 juli 1931 (92 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Domare, juridiskt biträde |
| Arbetsgivare | Förenta nationerna |
| Utmärkelser | |
| Honoris causa | |
| Redigera Wikidata | |
Lennart Lage Suleiman Ivarson Aspegren, född 23 juli 1931 i Norums församling i Göteborgs och Bohus län[1], är en svensk jurist och FN-domare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Lennart Aspegren, som är son till konsul Ivar Aspegren och Suleika Ghazala Bey, föddes på Stenungsön i Villa Solbacka och växte upp i Villa Skalet intill Kärnan i Helsingborg. Efter studier på internatskolorna Lundsberg och Solbacka studerade han språk och juridik. Efter juris kandidatexamen 1958 och tingsmeritering 1958–1961 blev han fiskal i Svea hovrätt 1961, sekreterare i Stockholms rådhusrätt 1962–1967, hovrättsassessor i Svea hovrätt 1968 och hovrättsråd i Svea hovrätt 1979. Perioden 1969–1993 tjänstgjorde han i Regeringskansliet och blev kansliråd 1978 samt 1979 rättschef i Finansdepartementet och andra departement. I egenskap av internationell förhandlingschef hade han internationella uppdrag, bland annat som emissarie för det svenska rättsbiståndet till Baltikum och som vice ordförande i OECD:s Public Management Committee (PUMA), Paris. I anslutning till departementstjänsten svarade han också för ett antal offentliga utredningar, såsom Statsförvaltningens Europakompetens, Pantbankernas kreditgivning, Myndighetsutövning vid medborgarkontor, Myndigheternas skrivregler, Regeringskansliets regelförenklingsgrupp och Svenskar i EU-tjänst. Som ledamot i Arbetsdomstolen 1980–1996 företrädde han där staten som arbetsgivare. Åren 1994–1995 var han domare i Försäkringsöverdomstolen.
Med ställning som undergeneralsekreterare i FN tjänstgjorde Aspegren 1995–2000 på heltid som ordinarie domare i Internationella brottmålstribunalen för Rwanda (ICTR). Han var en av tre domare i Akayesumålet, där dom avkunnades den 2 september 1998, den första rättegång där någon dömts för folkmord. Domen bröt också ny mark då våldtäkt ansågs utgöra del av folkmordet.[2] Under 2011 arbetade han som oberoende expert i mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt som den ena av två ledamöter i en FN-kommitté om konflikten i Gazaremsan ("Davis/Aspegren-rapporten").
2013 promoverades han till juris hedersdoktor vid Stockholms universitet.
Sedan 2018 är Aspegren krönikör på Magasinet Paragraf. [3]
Sedan januari 2022 sitter Aspegren med i styrelsen för Edelstam Foundation. [4]
Den 30 juli 1999 var Aspegren sommarvärd för Sommar i P1. Där berättade han om folkmordet i Rwanda och dess rättegångar. Därutöver har han haft statistroller i flera spelfilmer av AB Svenska Ord, exempelvis Picassos äventyr.
Han är sedan 1958 gift med Berit Soldén-Aspegren, som är dotter till Anders Soldén och Inez Saposnikoff.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
Lagkommentarer m.m.
- Lagen om offentlig anställning, Budgetdepartementet 1976;
- Public Employment in Sweden, Departementsserien 1978;
- Förenklad ställföreträdarlag, Departementsserien 1991;
- The Safeguards for Public Interests during Labour Conflicts, Departementsserien 1992;
- Statlig anställning, Publica, 1994 (medförf.);
- Offentlig arbetsrätt - en kommentar till lagreglerna om statlig och kommunal anställning, tredje upplagan, Wolters Kluwer 2015 (medförf.);
Artiklar m.m.
- Responsiveness in the Swedish Public Service, SIPU 1988;
- Brittiska synpunkter på regeringstjänstemäns lojalitet, Nordisk Administrativt Tidskrift 1992
- Från en folkmordstribunal, Iusbäraren nr 3/2010 s. 25;
- Vid vilken ålder bör barnsoldater börja räknas som vuxna och deras särskilda skydd upphöra?, Dagens juridik 26.2.2014 (medförf.);
- Det är rasism på svenska, Tidskriften Expo nr 1/2014;
- Därför är det förflutnas brott så viktiga för framtidens fred, Dagens Nyheter 29.12.2016 Kultur s. 12;
- Rasism, folkmord och främlingsfientlighet, Dagens Juridik 30.10.2018 (https://www.dagensjuridik.se/nyheter/rasism-folkmord-och-framlingsfientlighet/); publicerad även i Magasinet Paragraf 5.11.2018;
- Brottens brott: folkmord, AmnestyPress nr 4/2018 (s. 44 - 47).
Filmer
- Statistroller i AB Svenska Ords spelfilmer Släpp fångarne loss - det är vår! (1975), Sopor (1976), Picassos äventyr (1978), P&B (1983), Ronja Rövardotter (1984).
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ SCB-utdrag: Födda i Norum 1931
- ^ [1]ICTR Trial Judgement, 2 September 1998
- ^ ”Lennart Aspegren”. Magasinet Para§raf. https://www.magasinetparagraf.se/author/lennartaspegren/. Läst 29 april 2022.
- ^ ”Board | The Edelstam Foundation” (på amerikansk engelska). https://www.edelstam.org/board/. Läst 23 januari 2022.
Övriga källor[redigera | redigera wikitext]
- Aspegren, Lennart L S Ison i Vem är det, sid 74, 1993
|