Lennart Bernadotte

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lennart Bernadotte
Bernadotte på sin lustjakt vid Gripsholm med dottersonen Friedrich Straehl 1965.
Prins av Sverige
Hertig av Småland
Ämbetstid 1909-1932 (fråntagen titeln)
Gemål I. Karin Nissvandt (1932-1971)
II. Sonja Haunz (1972-2004)
Barn
1:a äktenskapet:
Birgitta (född 1933)
Marie-Louise (1935-88)
Jan (född 1941)
Cecilia (född 1944)
2:a äktenskapet:
Bettina (född 1974)
Björn (född 1975)
Catherina (född 1977)
Christian (född 1979)
Diana (född 1982)
Personnamn Gustaf Lennart Nicolaus Paul Bernadotte
Ätt Bernadotte
Far Prins Wilhelm
Mor Maria Pavlovna av Ryssland
Född 8 maj 1909
Stockholm, Sverige Sverige
Död 21 december 2004 (95 år)
Mainau, Baden-Württemberg, Tyskland Tyskland
Lille prins Lennart av Sverige, hertig av Småland, med sina föräldrar Wilhelm och Maria. Foto: Hofatelier Jaeger.

Gustaf Lennart Nicolaus Paul Bernadotte, född den 8 maj 1909 i Stockholm, död den 21 december 2004Mainau i Baden-Württemberg i Tyskland, var svensk filmare och fotograf, slottsherre och skapare av trädgårdslandskap i Tyskland, född svensk prins med titeln hertig av Småland. Efter att han gift sig 1932 utan kungens samtycke gick han enligt grundlagen miste om sin plats i tronföljden. Han blev även den förste svenske prinsen att helt förlora sina kungliga titlar och att kallas herr (Bernadotte). Han adlades 19 år senare i Luxemburg.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lennart Bernadotte var son till prins Wilhelm, andre son till Gustaf V, och Maria Pavlovna av Ryssland. Han föddes på Stockholms slott men växte de första åren upp på OakhillDjurgården i Stockholm, som uppförts för de nygiftas räkning. Hans föräldrar skilde sig 1914 och då modern flyttade utomlands togs Lennart Bernadotte om hand av sin farmor, drottning Victoria och installerades på Stockholms slott. Då Lennart Bernadotte var i tonåren flyttade han till sin far på Stenhammars slott i Flen. Prins Lennart var 1927-1932 kavalleriofficer.[2]

Den 11 mars 1932 gifte sig prins Lennart utan kungens tillåtelse med Karin Nissvandt (1911-1991) i vigsellokalen Princes Row Registry Office i London,[3] och hade då enligt grundlagen inte längre arvsrätt till den svenska tronen. På grund av giftermålet förklarades han i konselj förlustig sina furstliga prerogativ och kallades därefter herr Bernadotte. Han ansåg sig under årtionden mycket illa behandlad av det svenska hovet för sitt val av hustru och har i sina memoarer i ett särskilt kapitel redogjort för att han även ansåg att hennes upplevelser av hovets behandling låg till grund för de problem som så småningom ledde till deras skilsmässa.[4] Professor Gunnar Bramstång som utrett frågan om titlarna juridiskt anser att kung Carl XVI Gustaf skulle ha kunnat rätta till sådant som kan ifrågasättas om lagligheten i Gustav V:s hantering.[5]

År 1930 hade Bernadotte och hans far ärvt slottet Mainau, på en ö i Bodensjön i södra Tyskland, av sin farmor Victoria av Baden, Sveriges drottning. Bernadotte med familjen bosatte sig där 1952. Fram till sin död ägde och förvaltade Bernadotte Mainau. Slottets park är känd som ett blomsterparadis.

Från 1938 deltog han i arbetet inom Barnens dagsorganisationen och var från 1941 rikssammanslutningens ordförande.[2]

2 juli 1951 blev Bernadotte för sig själv, sin hustru och sina äktenskapliga efterkommande av storhertiginnan Charlotte adlad i Luxemburg och kallades då Gustaf Lennart Nicolas Paul Prince Bernadotte och gavs samtidigt den ärftliga titeln comte de Wisborg.[6] Han skrev sig Lennart Graf Bernadotte af Wisborg.[7].

Den 29 april 1972 gifte Bernadotte om sig med Sonja Haunz (1944-2008). Hustrun Sonja var länge verkställande direktör för Mainau.

Bernadotte var även mycket intresserad av film och foto, från 1939 var han huvudredaktör för tidskriften Foto.[2] Under särskilt 1940-talet medverkade han i många filmer som regissör, manusförfattare och skådespelare.[8] Han var en utmärkt sångare, och var bland annat under åren 1937–1951 ordförande för manskören Sångsällskapet DS i Stockholm.[9]

Han gav ut två memoarböcker: Käre prins, godnatt (1977) och Mainau min medelpunkt (1995). Från sidan 96 i den senare kan citeras:

Minns att lagom mycket motstånd utvecklar människans själskrafter allra bäst. En fana fladdrar bara i motvind.

Bernadotte led under sista tiden av sitt liv av svår lungemfysem.

Barn[redigera | redigera wikitext]

Barn med Karin Nissvandt:

  1. Birgitta (född 1933) gift Straehl
  2. Marie-Louise (1935-88) gift Kautz
  3. Jan (född 1941)
  4. Cecilia (född 1944)

Barn med Sonja Haunz:

  1. Bettina (född 1974) gift Haug
  2. Björn (född 1975)
  3. Catherina (född 1977) gift Ruffing
  4. Christian (född 1979)
  5. Diana (född 1982)

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Oscar II av Sverige-Norge
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Gustaf V av Sverige
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Sophie av Nassau
 
 
 
 
 
 
 
 
Hertig Wilhelm av Södermanland, prins av Sverige
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Storhertig Friedrich I av Baden
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Victoria av Baden
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Luise av Preussen
 
 
 
Prins Lennart av Sverige, sedan greve Bernadotte af Wisborg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kejsar Aleksandr II av Ryssland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Storfurst Pavel Aleksandrovitj av Ryssland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Maria av Hessen und bei Rhein
 
 
 
 
 
 
 
 
Storfurstinnan Maria Pavlovna av Ryssland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Giorgios I av Grekland, prins av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Alexandra av Grekland och Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Storfurstinnan Olga Konstantinovna av Ryssland
 
 
 

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teaterregi[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensson, Per; Linder PJ Anders (2010). Ja. Monarkins bästa tid är nu. Nej. Monarkin har aldrig varit farligare än nu [Elektronisk resurs]. Albert Bonniers förlag. Libris 11908976. ISBN 9789143504125 
  2. ^ [a b c] ”Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947”. Arkiverad från originalet den 12 november 2014. http://archive.is/wPjtD. 
  3. ^ Hvar 8 dag: illustrerat magasin, 34:e årgången [3 januari 1932 - 30 oktober 1932], Stockholm 1932, s. 179
  4. ^ Lennart Bernadotte i Mainau min medelpunkt ISBN 91-0-056122-3 pp. 77 & 338, gäller hela meningen
  5. ^ Gunnar Bramstång i ''Tronrätt, bördstitel och hustillhörighet ISBN 91-544-2081-4 s. 54 ff
  6. ^ Mémorial du Grand-Duché de Luxembourg No 48, Staten Luxemburg, 13 augusti 1951, artikel daterad 18 juli 1951
  7. ^ ”Lennart Bernadotte”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lennart-bernadotte. 
  8. ^ Lennart BernadotteSvensk Filmdatabas
  9. ^ ”Om DS”. Sångsällskapet DS. Arkiverad från originalet den 9 april 2014. http://archive.is/jNT4s. 
  10. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. sid. 115. Libris 8081302 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]