Lidingöloppet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lidingöloppet
Lidingöloppet_27_september_2008_startgrupp_3mil.jpg
Lidingöloppet lördagen den 27 september 2008. Första startgrupp 30 kilometer, strax efter start klockan 12:30 från Koltorps gärde. Vy från Stockby.
Sport(er)löpning
PlatsLidingö, Sverige
TidpunktSista helgen i september
År1965–
Geografisk omfattninghela världen
ArrangörIFK Lidingö Friidrott
IFK Lidingö SOK
Lidingöloppet 2012, målområdet Grönsta gärde, sett från helikopter

Lidingöloppet är ett terränglopp som arrangeras på Lidingö varje år sedan 1965. Lidingöloppet är idag världens största terränglopp och ingår i En svensk klassiker. Arrangörer är IFK Lidingö Friidrott och IFK Lidingö Skid & Orienteringsklubb.

Lidingöloppet genomförs numera sista helgen i september varje år. 1965–1972 gick tävlingen andra söndagen i oktober, 1973–2001 första helgen i oktober med undantag för 1988 då tävlingen gick andra helgen i oktober med anledning av OS i Seoul.

Tävlingen består av ett antal lopp för olika åldersgrupper och banlängd med början på fredagen och de sista loppen på söndagen. Herrarnas huvudlopp, där även damer får delta, kallas MK30 (där MK står för män och kvinnor) och utgår från Koltorps gärde.

MK30 har banlängden 30 250 meter för löpare i startgrupperna 1C och högre. För eliten i startgrupperna 1A och 1B, som startar något längre fram än de övriga, gäller banlängderna 30 144 meter och 30 176 meter. MK30 hålls på lördagen under tävlingshelgen med första start från Koltorps gärde kl. 12:30.

Elitlöparnas tider ligger på cirka 1 timme och 40 minuter medan normaltränade motionslöpare brukar ligga på tider omkring 2,5–3 timmar.

I MK30 springer män och kvinnor gemensamt och deltagarna är, oavsett kön, indelade i grupper med olika starttider beroende på tidigare kvalifikationer.

Tider från olika år är inte direkt jämförbara eftersom förutsättningarna kan variera kraftigt, beroende på skiftande underlag och om banorna har varit utsatta för regn en längre tid.

Numera lägger man mer eller mindre regelmässigt på grus på sträckor som har en tendens att bli leriga vid regnväder.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Initiativtagarna till Lidingöloppet är Karl Axel Karlberg och Sven Gärderud, far till Anders Gärderud.[1] Den ursprungliga idén att arrangera ett stort terränglopp för den vanlige motionslöparen, motsvarande Vasaloppet för den skidåkande motionären, kom dock från journalisten Sven Lindhagen på tidningen Idrottsbladet som publicerade en idéartikel om ett långlopp den 15 maj 1965. Till den första tävlingen 1965 anmälde sig 644 deltagare varav 538 kom till start och 512 fullföljde loppet. Antalet deltagare ökade snabbt för varje år. Så småningom ökade också antalet elitlöpare i takt med att prissumman ökade, vilket också höjde tävlingens status i betydande grad. Under de senaste åren har det totala antalet deltagare i Lidingloppshelgen stabiliserats till omkring 35 000. 2009 var antalet anmälda 38 047. Huvudklassen män (M30) och kvinnor (K30), 30 km har cirka 15 000 deltagare varav 20% kvinnor. Långdistanslöpare som studerar på Bosöns idrottshögskola brukar av tradition delta i Lidingöloppet. Sedan 1982 är Lidingöloppet noterat i Guinness Rekordbok som världens största terränglopp. Lidingöloppet 30 km är fysiskt krävande och anses även bland elitlöpare som jobbigt där huvudtaktiken ofta är att spara på krafterna i uppförsbackarna.

För de flesta normalmotionärer är Lidingöloppets 30-kilometersbana med många backar alltför påfrestande med stor risk för skador om man inte är mycket vältränad eller väljer att gå uppför alla brantare backar. År 1967 tillkom ett 15-kilometerslopp för kvinnor med start vid Fågelöudde, distansen var 15 800 m och angavs till 16 km för att 1981, när fler ändringar skedde av lidingöloppsbanan, komma att anges som 15 km, eftersom banlängden nu var 15 300 m. Från 1998 när startplatsen för 15 km flyttats till Hustegaholm fick även motionärer under 50 år lov att starta på 15 km, mot att tidigare varit hänvisade till MK30, och 15-kilometersloppet kallas numera MK15. För åldersgrupperna män över 60 år och kvinnor över 50 år infördes 1973 distanserna 10 km. Ingen övre åldersgräns finns för deltagande i MK30, medan lägsta ålder är satt till 17 år. Sedan ett antal år är starten för MK15 flyttad till Koltorp (där MK30 startar), och MK15 är öppet för alla ålderskategorier. MK15 är numera 14 950 m långt. Det finns också tiokilometerslopp för äldre personer, juniorer och kvinnor. Kvinnornas tiokilometerslopp kallas Lidingö tjejlopp, förkortat LT10, och anses vara kvinnornas huvudlopp. LT10 avgörs på söndagen med start 13:30 (2012). Tiokilometersbanan startar under loppen på ett gärde i Grönsta parallellt med Grönstavägen, och mäter 9 840 m.

Minnessten[redigera | redigera wikitext]

En sten med en infälld platta av järn till minne av Lidingöloppets tillkomst finns uppförd på startområdet för loppen vid Koltorps gärde. Stenen restes till 35-årsjubileet den 3 oktober 1999. Järnplattan har följande text ingjuten; "Lidingöloppet/Världens största terränglopp/Start 30km/Startplats sedan 1966."

Kranskullor/Kransmasar[redigera | redigera wikitext]

År 1968 föreslog Göcke Kåremo att stora Lidingöloppet, 30 kilometer, borde ha en kranskulla. Hans dotter Elisabeth blev den första kranskullan. En krans delas ut till respektive segrare i klassen M30 och K30. Kranskullan koras traditionsenligt på fredagskvällen aktuell Lidingöloppshelg i Lidingö kyrka.

  • 1968 Elisabeth Kåremo, IFK Lidingö
  • 1969
  • 1970 Inga-Britt Norgren, Dagens Nyheter ?
  • 1971 Birgitta Thunell, IFK Lidingö Skid/O
  • 1971 Lars-Eric Dahlstedt, IFK Lidingö Skid/O, kransmas
  • 1972 Ann-Marie Nenzell, IFK Lidingö Friidrott
  • 1972 Sten Jonsson, IFK Lidingö Friidrott, kransmas
  • 1973 Anita Jonsson, IFK Lidingö Friidrott
  • 1974
  • 1975 Marika Gullberg, IFK Lidingö Friidrott
  • 1976 Eva Englund (nu Tarandi), IFK Lidingö Skid/O
  • 1977 Sophie Fahlbäck, IFK Lidingö Friidrott
  • 1978 Ulrika Scharp, IFK Lidingö Skid/O
  • 1979
  • 1980 Kickan Megasanik (nu Österblom), Lidingö
  • 1981 Susanne Embe, IFK Lidingö Friidrott
  • 1982 Karin Bergström, IFK Lidingö Skid/O
  • 1983
  • 1984 Anna Gyllenstierna, IFK Lidingö Skid/O
  • 1985 Annika Ericson, IFK Lidingö Friidrott
  • 1986 Annika Dahlman, IFK Lidingö Skid/O
  • 1987 Ann Bäckström, IFK Lidingö Friidrott
  • 1988 Eva Lilja, IFK Lidingö Skid/O
  • 1989 Katarina Hållberg, IFK Lidingö Friidrott
  • 1990 Tina Olm, IFK Lidingö Skid/O
  • 1991 Jessica Lindén, IFK Lidingö Friidrott
  • 1992 Sussie Tistad, IFK Lidingö Skid/O
  • 1993 Annica Sandström, IFK Lidingö Friidrott
  • 1994 Christina Näsman, IFK Lidingö Skid/O
  • 1995 Ylva Mattiasson, IFK Lidingö Friidrott
  • 1996 Åsa Gahne (nu Spik), IFK Lidingö Skid/O
  • 1997 Agneta Rosenblad, IFK Lidingö Friidrott
  • 1998 Magdalena Danielsson, IFK Lidingö Skid/O
  • 1999 Ida Sjöling, IFK Lidingö Friidrott
  • 2000 Lina Karlberg, IFK Lidingö Skid/O
  • 2001 Pia Wehlin (nu Isaksson), IFK Lidingö Friidrott
  • 2002 Elin Dahlstedt, IFK Lidingö Skid/O
  • 2003 Louise Gundert, IFK Lidingö Friidrott
  • 2004 Emma Dahlstedt, IFK Lidingö Skid/O
  • 2005 Charlotte Schönbeck, IFK Lidingö Friidrott
  • 2006 Emma Tarandi, IFK Lidingö Skid/O
  • 2007 Charlotte Brishammar, IFK Lidingö Friidrott
  • 2008 Anna Tarandi (nu Furuheim), IFK Lidingö SOK
  • 2009 Nadja Casadei, IFK Lidingö Friidrott
  • 2010 Elisabeth Hansson, IFK Lidingö SOK
  • 2011 Klara Bodinson, IFK Lidingö Friidrott
  • 2012 Annica Gustafsson, IFK Lidingö SOK
  • 2013 Sofia Öberg, IFK Lidingö Friidrott
  • 2014 Hanna Adriansson, IFK Lidingö Friidrott[2]
  • 2015 Emma Bjessmo, IFK Lidingö SOK
  • 2016 Anna Silvander, IFK Lidingö Friidrott
  • 2017 Jutta Jussila, IFK Lidingö SOK
  • 2018 Malin Olsson, IFK Lidingö Friidrott, kranskulla och Øystein Kvaal Østerbø, IFK Lidingö SOK, kransmas
  • 2019 Helena Karlsson, IFK Lidingö SOK,kranskulla och Andreas Otterling, IFK Lidingö Friidrott, kransmas
  • 2020 Sara Melcherson, IFK Lidingö SOK, Ingen officiell kranskulla p.g.a Covid-19 dock Sara fick dela ut kransar till elitloppet
  • 2021 Rebecka Öberg, IFK Lidingö Friidrott,kranskulla och Rasmus Palmqvist Aslaksen, IFK Lidingö SOK, kransmas
  • 2022 Anna Bachman, IFK Lidingö SOK,kranskulla och Fredrick Ekholm, IFK Lidingö Friidrott, kransmas

Plakett-, medalj- och diplomhistorik[3][redigera | redigera wikitext]

Under Lidingöloppets elva första år erhöll de löpare som klarade plakettiden på 30 km samma bronsplakett som IFK Lidingös sektioner klubbmästare erhöll. En 37x48 mm stor plakett med idrottsguden Hermes huvud med vingar på huvudet och en mantelknut runt halsen. Texten runt huvudet var: I.F. LIDINGÖKAMRATERNA i relief, likaså LIDINGÖLOPPET längst ner.

Här skall också sägas att för att klara plaketten skulle man klara segrarens tid plus 30 %. Det innebar att plakettiderna de fem första åren var: 2.26.03, 2.17.04, 2.23.57, 2.18.22 och 2.12.33. Från och med 1973 bestämdes att plakettiden skulle vara fast på 2.15. Övriga klasser hade från början fasta plakettider.

Från 1976 när motivet på plaketterna byttes fick övriga deltagare en rund medalj med namnet Lidingöloppet och Lidingö i relief samt årtal, medaljen hade en diameter på 30 mm.

Underlaget till Lidingön i relief var ett vandringspris ”Silverön” som Anders Gärderud erövrade som bästa orienterare i klubben i början av 1960-talet, det priset var helt i silver och vägde mer än ett kilo

1981 när Lidingöloppet för första gången införde en egen logotype, logotypen med de tre L:n i både Lidingö och i Loppet ändrades också typsnittet på tävlingens namn på både plakett och medalj. Detta motiv kom att bestå fram till och med 1988. Därefter kom samarbetet med Millesstiftelsen.

Från 1989 har Lidingöloppsmedaljerna haft motiv av skulpturer eller detaljer ur skulpturer

På frånsidan fanns ” 1989 Lidingöloppet samt Lidingökartan med spåret samt namnet på sju platser som banan passerar Medaljerna fick från det året också en storlek av 65 mm i diameter och nu fick de som klarade plakettiden 2.15 (M30 km) medaljen i silver övriga i brons, segrarna erhåller förgylld medaljer. Från 1989 har medaljerna försetts med blåvita band. Lilla Lidingöloppets deltagare erhöll lika dana medaljer som lidingöloppsdeltagarna med en diameter på 50mm.

Samtliga medaljmotiv från 1989 är av Carl Milles statyer. Statyerna finns att beskåda på Millesgården på Lidingö.1989 Till en annan värd, skulpturen finns även i rondellen S:a Kungsvägen/Lejonvägen

  • 1990 Till en annan värd från 1944
  • 1991 Till en annan värd
  • 1992 Vingarna (tidigare vandringspris M 30 km)
  • 1993 Faun med korpar ( tidigare vandringspris K 15 km), där det sattes upp 1982
  • 1994 Bågskytten
  • 1995 Vindarnas gudinna ( tidigare vandringspris i M 30 km, Enhörna IF erövrade det 1991, från 1951
  • 1996 Aganippe-fontänen, från 1954
  • 1997 Europa och tjuren från 1926
  • 1998 Genius från 1932-40
  • 1999 Danserskorna från 1914
  • 2000 Bror och syster
  • 2001 Solglitter från 1917-18
  • 2002 Den flygande hästen, ett monument över Karl XII från 1932
  • 2003 Diana från 1927-28
  • 2004 ”Skogsnymf” ur Människan och naturen från 1940
  • 2005 Kenttaur med fåglar från 1950
  • 2006 Guds hand från1952-54
  • 2007 Lek med fiskar från1948
  • 2008 Engelbrekt från 1926
  • 2009 Skridskoprinsessan från 1949
  • 2010 Jona och Valfisken från 1932
  • 2011 Detalj av Poseidon från 1930
  • 2012 Systrarna, detalj ur Uppståndelsefontänen från1932
  • 2013 Lilla Najaden (detalj) från1916
  • 2014 Människan & Pegasus från 1949
  • 2015 Heraldiskt lejon från 1923
  • 2016 "Målaren", detalj ur Aganippefontänen från 1952-55
  • 2017 Hylas från 1899
  • 2018 Eurydike
  • 2019 Springande rådjur 1927
  • 2020 Noshörning från 1950
  • 2021 Svala c:a 1950
  • 2022 Skogsgud med tre kropar

Generalsekreterare[redigera | redigera wikitext]

Tävlingsledare och generalsekreterare för Lidingöloppet:

När Sven Gärderud efter 10 år lämnade Lidingöloppet som tävlingsledare efterträddes han 1975 av Lars-Eric Dahlstedt som från 1978 var både generalsekreterare och tävlingsledare till sommaren 1999. Det året tog Erik Toll vid som kanslichef och Per Spik tjänstgjorde som tävlingsledare till 2003.

Lidingöloppets olika avdelningar[redigera | redigera wikitext]

Lidingöloppet har flera olika evenemang, indelade efter sträcka och målgrupp.

Lidingöruset[redigera | redigera wikitext]

Lidingöruset är ett terränglopp för barn och vuxna med intellektuella funktionshinder. Loppet går på fredagen, och sträckorna är 1,7 kilometer respektive 4 kilometer. Sedan 2013 inkluderar klassen även ett Rullstolslopp på 1,5 kilometer.

Lidingöstafetten[redigera | redigera wikitext]

Lidingöstafetten är en stafett på fredagen, som framför allt samlar företagslag. Stafetten startade 1988 med sträcklängderna 10+4+4+4. Under åren 1997–2000 byttes 10 km:s sträckan ut mot 7,5 km. 2001–2002 blev det på nytt ändring på sträcklängderna då var sträckorna: 4-2,3-4-4. Åren 2003–2013 var sträckorna: 4+4+2+2, för att från 2014 vara 4+4+4+4. Från början fanns det nio olika branchklasser, vilka 2001 reducerades till sex. 2004 försvann branchklasserna helt för att i stället bli, herr-, dam- och mixedklass. Stafetten nådde sin topp 1992 med 1 104 fullföljande lag.

Lidingö På Gång (Lidingö Stavgångslopp)[redigera | redigera wikitext]

Stavgångsloppet går på fredagen, på sträckorna 4 och 10 kilometer. Fram till 2008 fanns det en 7,5-kilometerssträcka. 2013 byttes namnet från Lidingö Stavgångslopp till Lidingö På Gång.

Lidingöloppet mtb[redigera | redigera wikitext]

Cykellopp på Lidingö. Kördes för första gången 2013 och sista gången 2021.

Lidingöloppet[redigera | redigera wikitext]

  • Lördag: Start Grönsta Gärde:
    • Olika åldersklasser, 4 kilometer respektive 10 kilometer (9 840 m).
  • Lördag: Start Koltorps gärde:
    • Lidingloppet 15 kilometer (MK15, 14 950 m), målgång på Grönsta gärde.
    • Stora Lidingöloppet 30 kilometer (MK30, startgrupp 1A: 30 144 m, startgrupp 1B: 30176 m, övriga startgrupper: 30 250 m), målgång på Grönsta gärde.

Lilla Lidingöloppet och Knatteloppet[redigera | redigera wikitext]

  • Söndag: Start Grönsta gärde:
    • Lilla Lidingöloppet, 1,7 kilometer, 3 kilometer respektive 6 kilometer
    • Knatteloppet 1,7 kilometer

Rosa Bandet-loppet (Lidingö Tjejlopp)[redigera | redigera wikitext]

Söndag: Start Grönsta Gärde[redigera | redigera wikitext]

Rosa Bandet-loppet (Lidingö Tjejlopp) (LT10, 9 840 m), målgång på Grönsta gärde. Tidigare gick detta lopp helgen innan Lidingöloppet. Lidingö Tjejlopp startade 1993 som ett delmoment i Tjejklassikern. Från att kvinnornas 15 kilometerslopp tidigare varit kvinnornas huvudlopp blev Lidingö Tjejlopp från 2002 kvinnornas huvudlopp.

Bansträckningar[redigera | redigera wikitext]

Lidingöloppets bansträckningar, 30 km (röd) och 15 km (blå).
En av de jobbigaste backarna i Lidingöloppet är Grönstabacken. Den passeras av samtliga sträckor. Här är det flickor 9 år som kämpar uppför backen.

30-kilometersloppet[redigera | redigera wikitext]

30 km-loppet går mestadels på breda grusförstärkta stigar och endast kortare sträckor är på grusvägar eller asfaltsbelagda cykel- och bilvägar. Loppet löps motsols. Start vid Koltorps gärde-Stockby/Trasthagen-Kottlasjön-Breviksbadet-Långängen -Killingebergets topp-Ekholmsnäs-Lidingövallen-Hustegaholm-Yttringe-Elfvik-Fågelöudde-Södergarn-Bosön-Grönsta gärde-Trolldalen-Norra Sticklinge-Abborrbacken-Södra Sticklinge-Lidingö golfbana-Målgång vid Grönsta gärde. Bansträckningen är markerad året runt med blå löpmarkeringar samt kilometerskyltar med banprofil och information från Lidingöloppet och Lidingö hembygdsförening.

Startproceduren med startfållor gör att senare grupper får längre sträcka. Sträckan från startfållorna till 30 km-kvarskylten är för startgrupp 1C och senare 250 meter lång. Stigningen efter 25 km upp på Abborrberget i Sticklinge, den så kallade Abborrbacken, är välkänd som banans högsta backe med stigning från nästan havsnivå upp till 48 meter över havet på en sträcka av 550 meter. Partiet mellan 16,5 och 21,5 km har många korta upp- och nedförsbackar och tillhör banans jobbigaste partier. På en skylt uppsatt 2009 kallas detta parti Södergarnsbackarna, men begreppet Bosötvättbrädan förekommer också[4]. Även backen efter 28 km vid Lidingö golfbana, kallad Karins backe, brukar upplevas som jobbig.

15-kilometersloppet[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2004 startar även 15-kilometersloppet, MK15 (sedan 2018 är längden 15 240 m, tidigare 14 950 m) på Koltorps gärde. Jämfört med MK30 genar MK15 vid Ekholmsnäs, Yttringe och strax efter Trolldalen. MK15 innehåller således inte den beryktade Abborrbacken.

År 1967 startade det första 15-kilometersloppet från Fågelöudde. Banlängden var 15,8 km och angavs till 16 km för att 1981 benämnas som 15 km (15 300 m), flera ändringar gjordes av lidingöloppsspåren detta år. 1998 fick 15-kilometersloppet en ny startplats vid Hustegaholm, norr om Elfviksvägen och 100 m väster Lidingöloppets 20 km-markering. År 2004 flyttades 15-kilometersstarten ännu en gång, nu till Koltorps gärde.

10-kilometersloppen[redigera | redigera wikitext]

10-kilometersloppen (9 840 meter) har start och mål vid Grönsta gärde och går nästan helt längs MK30:s sista 10 km, populärt kallad "sista milen", och som inkluderar den beryktade Abborrbacken. Värt att notera: om man vill avverka sista milen som en full mil måste man starta vid den skylt som markerar 10 km-kvar, då gällande startplatsen för tiokilometersloppen gör banan till endast 9 840 m.

Övriga lopp[redigera | redigera wikitext]

Övriga lopp har start och mål vid Grönsta gärde och går olika slingor väster om Grönsta.

Vinnare genom tiderna[redigera | redigera wikitext]

Herrar 30 kilometer[redigera | redigera wikitext]

År Vinnare Nation Tid
1965 Berndt Ekström Sverige Sverige 1:52:21
1966 Tim Johnston Storbritannien Storbritannien 1:45:26
1967 Karl-Åke Asp Sverige Sverige 1:50:44
1968 Rolf Hesselwall Sverige Sverige 1:46:26
1969 Christopher Wade Sverige Sverige 1:41:58
1970 Ingvald Midelf Sverige Sverige 1:45:00
1971 Tapio Kantanen Finland Finland 1:41:45
1972 Reino Paukkonen Finland Finland 1:40:51
1973 Reino Paukkonen Finland Finland 1:38:21
1974 Rolf Hesselvall Sverige Sverige 1:42:00
1975 Jukka Toivola Finland Finland 1:40:10
1976 Max Holmnäs Sverige Sverige 1:42:54
1977 Jouni Kortelainen Finland Finland 1:42:18
1978 Lars Enqvist Sverige Sverige 1:41:03
1979 Öivind Dahl Norge Norge 1:38:05
1980 Knut Kvalheim Norge Norge 1:37:51
1981 John Graham Storbritannien Storbritannien 1:40:56
1982 Jarl Gaute Aase Norge Norge 1:38:23
1983 Öivind Dahl Norge Norge 1:39:34
1984 Knut Kvalheim Norge Norge 1:38:43
1985 Jarl Gaute Aase Norge Norge 1:38:25
1986 Suleiman Nyambui Tanzania Tanzania 1:36:38
1987 Tommy Ekblom Finland Finland 1:38:17
1988 Tommy Ekblom Finland Finland 1:37:26
1989 Douglas Wakiihuri Kenya Kenya 1:36:10
1990 Simon Robert Naali Tanzania Tanzania 1:37:45
1991 Boniface Merande Kenya Kenya 1:38:41
1992 Benson Masya Kenya Kenya 1:37:12
1993 Josphat Ndeti Kenya Kenya 1:37:29
1994 Benson Masya Kenya Kenya 1:37:02
1995 Paul Evans Storbritannien Storbritannien 1:36:01
1996 William Musyoki Kenya Kenya 1:35:14
1997 Isaac Chemobo Kenya Kenya 1:35:16
1998 Isaac Chemobo Kenya Kenya 1:33:33
1999 Barnabas Kosgei Kenya Kenya 1:36:01
2000 Barnabas Kosgei Kenya Kenya 1:35:51
2001 Francis Kirwa Kenya Kenya 1:39:49
2002 Augustus Mbusya Kenya Kenya 1:36:51
2003 Mustafa Mohamed Sverige Sverige 1:37:29
2004 Mustafa Mohamed Sverige Sverige 1:40:47
2005 Silas Sang Kenya Kenya 1:37:39
2006 Johnstone Chebii Kenya Kenya 1:39:18
2007 Joseph Kimisi Kenya Kenya 1:40:44
2008 Mustafa Mohamed Sverige Sverige 1:37:10
2009 Japhet Kipkorir Kenya Kenya 1:39:42
2010 Japhet Kipkorir Kenya Kenya 1:36:30
2011 Lewis Korir Kenya Kenya 1:34:54
2012 Lewis Korir Kenya Kenya 1:35:26
2013 Lewis Korir Kenya Kenya 1:35:23
2014 Lewis Korir Kenya Kenya 1:37:13
2015 William Morwabe Kenya Kenya 1:37:37
2016 Japhet Kipkorir Kenya Kenya 1:37:52
2017 Napoleon Solomon Sverige Sverige 1:38:47
2018 Napoleon Solomon Sverige Sverige 1:37:42
2019 Robel Fsiha Sverige Sverige 1:37:54
2020 Linus Hultegård Sverige Sverige 1:43:45 "Elitloppet"
2021 Samuel Russom Eritrea Eritrea 1:36:55
2022 Samuel Tsegay Sverige Sverige 1:37:59

Damer 30 kilometer[redigera | redigera wikitext]

År Vinnare Nation Tid
1996 Malin Ewerlöf-Krepp Sverige Sverige 2:05:20
1997 Heléne Willix Sverige Sverige 1:56:55
1998 Maria Andersson Sverige Sverige 2:05:53
1999 Jennie Åkerberg Sverige Sverige 2:03:15
2000 Annelie Södergårds Sverige Sverige 2:10:26
2001 Malin Ewerlöf-Krepp Sverige Sverige 2:02:04
2002 Lena Gavelin Sverige Sverige 1:53:13
2003 Helena Olofsson Sverige Sverige 1:58:26
2004 Lena Gavelin Sverige Sverige 1:54:43
2005 Lena Gavelin Sverige Sverige 1:58:39
2006 Lena Gavelin Sverige Sverige 2:00:00
2007 Isabellah Andersson Sverige Sverige 1:57:34
2008 Anna Rahm Sverige Sverige 1:53:20
2009 Malin Ewerlöf-Krepp Sverige Sverige 1:57:46
2010 Ulrika Johansson Sverige Sverige 2:00:40
2011 Charlotte Karlsson Sverige Sverige 2:02:55
2012 Sandra Eriksson Finland Finland 1:59:54
2013 Therese Olin Sverige Sverige 1:57:50
2014 Annelie Johansson Sverige Sverige 1:57:28
2015 Annelie Johansson Sverige Sverige 1:58:15
2016 Maria Larsson Sverige Sverige 1:56:54
2017 Maria Larsson Sverige Sverige 1:55:19
2018 Sylvia Medugo Kenya Kenya 1:53:00
2019 Sylvia Medugo Kenya Kenya 1:51:56
2020 Hanna Kumlin Sverige Sverige 2:04:42
2021 Sylvia Medugo Kenya Kenya 1:55:02
2022 Sylvia Medugo Kenya Kenya 1:54:56
  • Notera: Fastän kvinnor tilläts delta i 30 kilometer även före 1996 hade de ingen officiell tävlingsklass.

Damer 10 kilometer[redigera | redigera wikitext]

År Vinnare Nation Tid
2002 Janet Ongera Kenya Kenya 35:06
2003 Flomena Chepchirchir Kenya Kenya 35:32
2004 Nancy Kiprop Kenya Kenya 34:24
2005 Susanne Wigene Norge Norge 33:27
2006 Ida Nilsson Sverige Sverige 34:22
2007 Tigist Tufa Etiopien Etiopien 34:44
2008 Pauline Njeri Kenya Kenya 34:16
2009 Benita Willis Australien Australien 34:19
2010 Isabellah Andersson Sverige Sverige 35:03
2011 Isabellah Andersson Sverige Sverige 35:26
2012 Perine Nengampi Kenya Kenya 35:11
2013 Perine Nengampi Kenya Kenya 34:13
2014 Ayantu Abera Etiopien Etiopien 35:18
2015 Webelam Ayele Etiopien Etiopien 34:29
2016 Sylvia Mmboga Medugu Kenya Kenya 34:50
2017 Sylvia Mmboga Medugu Kenya Kenya 33:54
2018 Alemtsehay Asefa Etiopien Etiopien 35:06
2019 Elisabet Clausén Sverige Sverige 37:13
2021 Sofia Öberg Sverige Sverige 38:21
2022 Madeleine Larsson Sverige Sverige 39:14

Damer 15 kilometer t.o.m 2001[redigera | redigera wikitext]

År Vinnare Nation Tid
1967 Barbro Tano Sverige Sverige 1:12:01
1968 Viola Ylipää Sverige Sverige 1:05:34
1969 Siv Larsson Sverige Sverige 1:03:34
1970 Siv Larsson Sverige Sverige 1:02:31
1971 Eva Olsson Sverige Sverige 1:02:13
1972 Irja Paukkonen-Pettinen Finland Finland 1:01:02
1973 Inger Knutsson Sverige Sverige 57:19
1974 Irja Paukkonen-Pettinen Finland Finland 1:01:17
1975 Inger Knutsson Sverige Sverige 58:02
1976 Grete Waitz Norge Norge 54:39
1977 Grete Waitz Norge Norge 53:05
1978 Grete Waitz Norge Norge 51:52
1979 Grete Waitz Norge Norge 53:05
1980 Grete Waitz Norge Norge 51:03
1981 Grete Waitz Norge Norge 53:20
1982 Grete Waitz Norge Norge 52:08
1983 Grete Waitz Norge Norge 52:07
1984 Grete Waitz Norge Norge 53:52
1985 Grete Waitz Norge Norge 53:20
1986 Grete Waitz Norge Norge 53:12
1987 Ingrid Kristiansen Norge Norge 51:58
1988 Grete Waitz Norge Norge 54:39
1989 Angela Tooby Wales Wales 54:49
1990 Angela Tooby Wales Wales 54:45
1991 Yan-fang Wang Kina Kina 54:17
1992 Tegla Loroupe Kenya Kenya 53:22
1993 Annemari Sandell Finland Finland 53:30
1994 Tegla Loroupe Kenya Kenya 53:23
1995 Annemari Sandell Finland Finland 52:34
1996 Sara Wedlund Sverige Sverige 51:15
1997 Annemari Sandell Finland Finland 52:19
1998 Annemari Sandell Finland Finland 53:52
1999 Annemari Sandell Finland Finland 54:35
2000 Stine Larsen Norge Norge 54:47
2001 Gunhild Haugen Norge Norge 56:08

Damer 15 kilometer från 2012[redigera | redigera wikitext]

MK15 - 15km Kvinnor motion t.o.m. 2011 (tävlingsklass dam från 2012)
2002 Mia Dahlqvist, Sköldinge IF Sverige Sverige 1.03.28
2003 Madeleine Ölfvingsson, Linköpings OK Sverige Sverige 1.06.20
2004 Katharina Sandström, IK Brånan Sverige Sverige 1.05.19
2005 Linda Forsström, Finland Finland Finland 1.04.03
2006 Juha Korri, Finland Finland Finland 1.04.02
2007 Juha Korri, Finland Finland Finland 1.04.30
2008 Eva Nyström, Team Herbalife Sverige Sverige 59.32
2009 Carin Rosjö, Jönköpings OK Sverige Sverige 1.05.55
2010 Minna Nummela, Finland Finland Finland 59.49
2011 Anne Jääskeläinen, Finland Finland Finland 1.01.05
2012 Anna Rahm, Rånäs 4H Sverige Sverige 57.51
2013 Sara Holmgren, Sävedalens AIK Sverige Sverige 1.00.06
2014 Therese Olin, Ullevi FK Sverige Sverige 58.46
2015 Sara Holmgren, Sävedalens AIK Sverige Sverige 57.00
2016 Alemi Tsegaye, Etiopien ETH 53.39
2017 Julie Larsson, Sarpsborg IL Sverige Sverige 57.28
2018 Kristine Eikrem Engeset, Tjalve Norge Norge 55.03
2019 Anastasia Denisova, Sävedalens AIK BLR 54.28
2020 Charlotta Fougberg, Ullevi Sverige Sverige 52.10 @Elit
2021 Anastasia Denisova, Sävedalens AIK BLR 54.02
2022 Kristine Eikrem Engeset, Norway Norge Norge 55.11

Män 15 kilometer[redigera | redigera wikitext]

MK15 - 15km Män motion t.o.m. 2011 (tävlingsklass herr  från 2012)
2001 Juha Helynen, Finland Finland Finland 55.54
2002 Johan Lindgren, FK 013 Athletics, Linköping Sverige Sverige 55.18
2003 Anders Hemmyr, IFK Umeå Sverige Sverige 55.53
2004 Anders Hemmyr, IFK Umeå Sverige Sverige 53.50
2005 Mads Jacobsen, Danmark Danmark 51.17
2006 Pål Norman, Fredrikshovs IF Sverige Sverige 55.31
2007 Mathias Fredriksson, AXA Sportsclub Sverige Sverige 53.52
2008 Tapani Virtanen, Helsingin Kisa-Veikot Finland Finland 51.52
2009 Fredrik Björklund, Hälle IF Sverige Sverige 52.23
2010 Niels Verwer, PricewaterhouseCoopers, Holland Holland 50.53
2011 Jonn Are Myhren, IFK Lidingö SOK Norge Norge 51.25
2012 Fredrik Uhrbom, Spårvägens FK Sverige Sverige 49.47
2013 Anders Kleist, IK Akele Sverige Sverige 47.53
2014 Mikael Ekvall, Strömstad Löparklubb Sverige Sverige 46.56
2015 Betesfa Ayele, Etiopien Etiopien Etiopien 46.07
2016 Betesfa Ayele, Etiopien Etiopien Etiopien 45.43
2017 David Nilsson, Högby IF Sverige Sverige 47.15
2018 Abraha Adhanom, Eskilstuna FI Sverige Sverige 46.06
2019 Emil Millán De La Oliva, Eskilstuna FI Sverige Sverige 47.06
2020 Samuel Russom, IS Göta ERI 45.37 @Elit
2021 Oliver Löfqvist, Spårvägens FK Sverige Sverige 47.26
2022 David Nilsson, Högby IF Sverige Sverige 46.45

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Deltagare[redigera | redigera wikitext]

År 2011 fanns det deltagare från 36 länder, varav 21 europeiska. Två tredjedelar av deltagarna kommer från orter utanför Storstockholm. En tredjedel av deltagarna är kvinnor.

Genomsnittslöparen i Lidingöloppet[redigera | redigera wikitext]

1980 gjorde Bosöns idrottsskola en undersökning hur den genomsnittlige löparens profil kunde se ut. Undersökningens resultat vad gäller de manliga deltagarna, ej inräknat elitlöpare:

  • Medelålder 32 år.
  • Löptränar regelbundet 2–3 gånger per vecka för motionens skull, för att hålla sig i fysisk trim.
  • Springer 30 km loppet på mellan 2,5 och 3 timmar.
  • Springer inte loppet i huvudsak för att vinna eller komma högt upp sin klass utan, för att det är roligt att delta och trimma sitt eget personliga rekord med draghjälp från andra deltagare.

Funktionärer[redigera | redigera wikitext]

Ungefär 2 500 funktionärer från arrangörsklubbarna och omkring 50 andra klubbar och organisationer hjälper till vid arrangemanget. Cirka 25 000 ideella arbetstimmar läggs.

Antalet anmälda deltagare[redigera | redigera wikitext]

Lidingöloppshelgen
(lördag–söndag)
År Antal anmälda
1965 644
1975 6 772
1985 22 758
1995 28 414
2005 26 938
2008 34 775
2009 38 047
2010 39 744
2011 43 230
2012 44 114
2013 43 510
2014 44 993
2015 44 915
2016 40 778
2017 37 033
2018 35 706
2019 34 243
2020 7291
2021 16 809
2022 23 265

Rekord efter deltagarens ålder, 30 kilometer[redigera | redigera wikitext]

Ålder År Namn Nationalitet Idrottsklubb Tid (h:m:s)
84 2015 Ingvar Nyqvist Sverige Sverige Växjö AIS 4:34:20
83 2004 Yngve Johansson Sverige Sverige Västerviks OK 6:00:59
82 1988 Erik Bergman Sverige Sverige IFK Lidingö 3:44:47
81 1987 Erik Bergman Sverige Sverige IFK Lidingö 3:22:21
80 1986 Erik Bergman Sverige Sverige IFK Lidingö 3:03:06
79 2003 Olan Martin Linge Johnsen Norge Norge Granli CK 2:58:35
78 1991 Arne Wahlqvist Sverige Sverige IFK Helsingborg 3:21:18
77 1998 Sverre Nilsen Sverige Sverige LFFI 2.53.14

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Ekonomi och organisation[redigera | redigera wikitext]

Lidingöloppet ägs och arrangeras av föreningarna IFK Lidingö Friidrottsklubb och IFK Lidingö Skid & Orienteringsklubb. Marknadsföringen handhas av Lidingöloppet Marknads AB. En startavgift tas ut för att få delta i Lidingöloppet. Ett 30-tal huvudsponsorer har avtal med Lidingöloppet Marknads AB, bland dessa ingår även Lidingö stad.

Liknande lopp[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2008 anordnas ett terränglopp motsvarande Lidingöloppet i Kina, i staden Changchun. Loppet kallades ursprungligen Lidingöloppet China[5] men bytte 2011 namn till Vasa Cross Country Running Festival.[6] 43 000 personer anmälde sig till detta lopp 2008 men man hade satt en gräns för antalet deltagare till 20 000. År 2009 deltog 12 000 löpare. Tävlingen i Kina har samma upplägg som det svenska Lidingöloppet, med ett terränglopp på 30 km i liknande terräng. Banan är dock mer kuperad än den i Sverige.[7] Loppet hålls vid midsommartid och efterföljs av traditionellt svenskt midsommarfirande.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]