Lista över supernovor

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Resterna efter Keplers stjärna (SN 1604)

Listan över supernovor innehåller objekt som är av historisk betydelse. Den innehåller även supernovor som blivit observerade före teleskopets och kamerans tidevarv. Den innehåller också supernovor som på olika sätt bidragit till forskningens slutsatser om supernovorna.

Lista[redigera | redigera wikitext]

Supernova
designation
(årtal)
Stjärnbild Skenbar
magnitud
Avstånd
(ljusår)
Typ Galax Kommentarer
SN 185 Kentauren −4 (?) 8 200 Ia (?) Vintergatan RCW 86 är förmodligen lämningar efter supernovan.
SN 386 Skytten +1,5 14 700 II Vintergatan  
SN 393 Skorpionen –0 34 000   Vintergatan  
SN 1006 Vargen –7,5 7 200 Ia Vintergatan Observerad över stora delar av jorden. Vad gäller skenbar magnitud den ljusstarkaste supernovan i historien.[1]
SN 1054 Oxen –6 6 500 II Vintergatan Lämningen heter Krabbnebulosan
SN 1181 Cassiopeja 0 8 500   Vintergatan  
SN 1572 Cassiopeja –4,0 8 000 Ia Vintergatan Tychos nova
SN 1604 Ormbäraren –3 14 000 I Vintergatan Keplers stjärna; den senaste synliga supernovan i Vintergatan
Cas A,
cirka 1680
Cassiopeja +5 9 000 IIb Vintergatan Observerades inte under utbrottet, på grund av interstellärt stoft. Lämningen Cas A är däremot den starkaste radiokällan i rymden bortsett från solen
SNR G1.9+0.3,
cirka 1868
Skytten 25 000 Vintergatan Upptäckt i efterhand 1985; utbrottets ålder fastställt 2008
SN 1885A (S Andromedae) Andromeda +7 2 400 000 Ipec Andromedagalaxen Den först observerade extragalaktiska supernovan
SN 1940B Berenikes hår +12,8 38 000 000 II-P NGC 4725 Första observationen av en supernova av typ II
SN 1961V Perseus +12,5 30 000 000 II? NGC 1058  
SN 1972E Kentauren +8,7 10 900 000 Ia NGC 5253 Supernovan följdes under mer än ett år. Den blev prototyp för supernova typ Ia
SN 1983N Vattenormen +11,8 15 000 000 Ib Messier 83 Den först observerade supernovan av typ Ib
SN 1986J Andromeda +18,4 30 000 000 IIn NGC 891 Stark strålning inom radiofrekvenserna
SN 1987A Svärdfisken +2,9 160 000 IIpec Stora Magellanska Molnet Intensiv strålning nådde jorden den 23 februari 1987, 7:35:35 UT. Stjärnan som fick utbrottet gick att återfinna på äldre fotografier.
SN 1993J Stora björnen +10,8 11 000 000 IIb Messier 81 En av de ljusstarkaste supernovorna på norra stjärnhimlen sedan 1954
SN 2002bj Vargen +14,7 160 000 000 .Ia NGC 1821 Utbrott av typen AM Canum Venaticorum.[2]
SN 2003fg Björnvaktaren 4 000 000 000 Ia Okänd galax Känd under namnet "Champagnesupernovan"
SN 2005ap Berenikes hår 4 700 000 000 II ? Angavs 2007 som ljusstarkast av alla kända supernovautbrott.
SN 2005gj 865 000 000 Ia/II-n ? Hade kännetecken typiska både för typ Ia och typ IIn.
SN 2005gl Fiskarna +16,5 200 000 000 II-n NGC 266 Stjärnan kunde återfinnas på gamla fotografier.
SN 2006gy Perseus +15 240 000 000 IIn (*) NGC 1260 Observerad av NASA,
*med en uttalad ljustopp som varade i 70 dygn, möjligen en ny typ av supernova.
SN 2007bi Jungfrun +18,3 Ic?   Extremt ljusstark och långlivad[3]
SN 2008D Lodjuret 88 000 000 Ibc NGC 2770 Den första supernovan att observeras medan den gick in i sitt utbrott.
SN 2011dh Stora björnen +12,5 23 000 000 IIp Messier 51 Supernovan var synlig i ett medelstort teleskop.
SN 2011fe Stora björnen +10,0 21 000 000 Ia Messier 101 En av ytterst få extragalaktiska supernovor som varit synliga i en vanlig fältkikare.
SN 2014J Stora björnen +10,5 11 500 000 Ia Messier 82 Den närmaste sn typ Ia sedan prototypen SN 1972E i NGC 5253
ASAS-SN-15lh (SN 2015L) Indianen +16,9 3 800 000 000 Ic APMUKS(BJ) B215839.70−615403.9 Den mest luminiösa supernovan någonsin.
IPTF14hls Stora björnen +17,7 509 000 000 okänd ? dvärggalax Ovanlig form av supernova

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Astronomers Peg Brightness of History’s Brightest Star”. NOAO Press Release. National Optical Astronomy Observatory. http://www.noao.edu/outreach/press/pr03/pr0304.html. Läst 11 september 2013. 
  2. ^ ”Rapid supernova could be new class of exploding star”. University of California Newsroom. Arkiverad från originalet den 13 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110613215023/http://www.universityofcalifornia.edu/news/article/22291. Läst 11 september 2013. 
  3. ^ ”Superbright Supernova Is First of Its Kind”. Science Daily. http://www.sciencedaily.com/releases/2009/12/091202153939.htm. Läst 11 september 2013.