Andromeda (stjärnbild)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser se Andromeda.
Andromeda
Andromeda
Klicka för större bild.
Lista över stjärnor i Andromeda
Latinskt namn Andromeda
Förkortning And
Rektascension 1[1] h
Deklination 40[1]°
Area 722 grad² (19)
Huvudstjärnor 4
Bayer/
Flamsteedstjärnor
65
Stjärnor med exoplaneter 4
Ljusa stjärnor 3
Stjärnor nära solsystemet 5
Ljusaste stjärnan Alpheratz, Sirrah, Alfa Andromedae (2,1m)
Närmaste stjärnan Ross 248 (10,32 )
Messierobjekt 3
Meteorregn Andromedids
Närliggande
stjärnbilder
Cassiopeja
Ödlan
Pegasus
Fiskarna
Triangeln
Perseus
Synlig vid latituder mellan +90° och −40°
Bäst synlig klockan 21:00 under November (New York).

Andromeda (samma på latin) är en stjärnbildnorra stjärnhimlen.[2][3] Den är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella astronomiska unionen.[4]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Andromeda var en av de 48 konstellationerna som listades av astronomen Klaudios Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest.

Mytologi[redigera | redigera wikitext]

Enligt grekisk mytologi var Andromeda en prinsessa, dotter till Kefeus och Kassiopeia. Andromeda kedjades fast vid en klippa för att offras till ett havsmonster som straff för sin mors fåfänga. Andromeda räddades dock av Perseus, som sedan blev hennes make, och efter sin död fick hon sin plats på himlavalvet.[5]

Läge[redigera | redigera wikitext]

Stjärnbilden Andromeda som den kan ses med blotta ögat.

För att hitta Andromeda är det enklast att utgå från Karlavagnen och de två stjärnor som bildar själva vagnens bakdel. Tänk en linje genom dessa och gå uppåt från Karlavagnen, till nästa starka stjärna. Det är Polstjärnan i Lilla björnen. Fortsätt med blicken tills man ser stjärnor som bildar ett W. Detta är Cassiopeja. Gå nu ungefär lika långt till, där är Andromeda.

Stjärnor[redigera | redigera wikitext]

Ett foto av Gamma Andromedae.
En principskiss av stjärnsystemet Gamma Andromedae.

Andromeda är en välkänd stjärnbild med relativt starka stjärnor, där de ljusstarkaste bildar ett utdraget V.[3]

De ljusstarkaste stjärnorna är:[6][7]

Några ljussvagare stjärnor är:

  • ν - Nu Andromedae är en dubbelstjärna av magnitud 4,53. Huvudstjärnan är en gulvit underjätte och följeslagaren är en röd dvärgstjärna.
  • R Andromedae är en röd jätte och Miravariabel. Dess magnitud varierar mellan 5,8 och 15,2 med en period av 409 dygn.
  • Ross 248 (HH Andromedae) är en röd dvärg av magnitud 12.28 som ligger omkring 10,3 ljusår från jorden och som därmed är den nionde närmaste stjärnan. Om 33 000 år kommer Ross 248 att komma närmare oss än Proxima Centauri och blir då vår allra närmaste stjärna.

Djuprymdsobjekt[redigera | redigera wikitext]

Andromedagalaxen, en spiralgalax av typ Sb.
Blå snöbollsnebulosan.

Stjärnhopar[redigera | redigera wikitext]

Galaxer[redigera | redigera wikitext]

Stjärnbilden innehåller tre Messierobjekt och bland dessa vår närmaste granngalax.[11][3]

  • Andromedagalaxen (Messier 31, NGC 224) är en spiralgalax och vår närmaste granngalax. Den befinner sig på ett avstånd av ungefär 2,5 miljoner ljusår. Den är det avlägsnaste objekt som är synligt för blotta ögat och har en magnitud av 3,4, vilket också gör den till ett av de ljusstarkaste Messierobjekten på stjärnhimlen. Den består av 200-400 miljarder stjärnor.
    Inuti Andromedagalaxen finns stjärnhopen NGC 206 och 14 kända dvärggalaxer.
  • Messier 32 (NGC 221) är en dvärggalax, tillika satellitgalax till Andromedagalaxen och är av magnitud 8,1. Den befinner sig på ett avstånd av 2,65 miljoner ljusår. M32 var den först upptäckta elliptiska galaxen (1749). M32 är 6500 ljusår i diameter och består mest av äldre stjärnor. I centrum har den ett supermassiv svart hål med en massa som uppskattas till mellan 1,5 och 5 miljoner solmassor.
  • Messier 110 (NGC 205) är också en elliptisk galax på 2,9 miljoner ljusårs avstånd, magnitud 8,1. M110 visar tecken som stjärnbildning.
  • NGC 891 (Caldwell 23) är en spiralgalax av magnitud 9,9.

Nebulosor[redigera | redigera wikitext]

Landskapsstjärnbild[redigera | redigera wikitext]

Andromeda är Gästriklands landskapsstjärnbild.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Andromeda, constellation boundary”. The Constellations. International Astronomical Union. http://www.iau.org/public/themes/constellations/#and. Läst 23 maj 2015. 
  2. ^ ”De nutida stjärnbilderna”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/denutidastjarnbilderna.2277.html. Läst 23 maj 2015. 
  3. ^ [a b c] ”Andromeda Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/Andromeda-constellation/. Läst 20 maj 2015. 
  4. ^ http://www.iau.org/ The International Astronomical Union (IAU)
  5. ^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9 
  6. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/ SIMBAD Astronomical Database
  7. ^ http://www.aavso.org/vsx/ The International Variable Star Index
  8. ^ ”Basic data: * Variable Star of alpha2 CVn type”. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Alpha+Andromedae&submit=SIMBAD+search. Läst 23 maj 2015. 
  9. ^ T. A. Ryabchikova, V. P. Malanushenko, and S. J. Adelman; Orbital elements and abundance analyses of the double-lined spectroscopic binary alpha Andromedae, Astronomy and Astrophysics 351 (November 1999), pp. 963–972, (bibcode: 1999A&A...351..963R). Se §4 för komponentparametrar och Table 3, §5 för elementförekomster.
  10. ^ Alpheratz, Stars, Jim Kaler.
  11. ^ Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. ISBN 978-3-8331-4371-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]