Draken (stjärnbild)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Draken. För andra betydelser, se Drake (olika betydelser).
Draken
Draco
Klicka för större bild.
Lista över stjärnor i Draken
Latinskt namn Draco
Förkortning Dra
Symbologi Drake
Rektascension 17 h
Deklination 65°
Area 1083 grad² (8:e störst)
Huvudstjärnor 14
Bayer/
Flamsteedstjärnor
76
Stjärnor med exoplaneter 3
Ljusa stjärnor 3
Stjärnor nära solsystemet 6
Ljusaste stjärnan Eltanin (2,24m)
Närmaste stjärnan Struve 2398 (11,5 )
Messierobjekt 1
Meteorregn Draconiderna
Närliggande
stjärnbilder
Lilla björnen
Giraffen
Stora björnen
Björnvaktaren
Herkules
Lyran
Svanen
Cepheus
Synlig vid latituder mellan +90° och −15°
Bäst synlig klockan 21:00 under juli.

Draken (Dracolatin) är en lång och smal stjärnbild mellan Stora och Lilla björnen på norra stjärnhimlen. Draken är cirkumpolär sett från Sverige.[1][2] Den är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella astronomiska unionen.[3]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den antike astronomen Ptolemaios listade Draken som en av 48 stjärnbilder i sitt samlingsverk Almagest.

Mytologi[redigera | redigera wikitext]

Den här stjärnbilden fick representera olika drakar i olika sagor, till exempel:

Stjärnor[redigera | redigera wikitext]

Stjärnbilden Draken (Draco) som den kan ses med blotta ögat.

Här är en sammanställning på de stjärnor som har ett egennamn och de ljusstarkaste.[4][5]

  • γ - Eltanin (Etamin, Gamma Draconis) är den ljusstarkaste stjärnan med magnitud 2,36. Om ungefär 1,5 miljoner år kommer Eltanin att passera på bara 28 ljusårs avstånd från jorden och då vara den ljusstarkaste stjärnan på himlen – nästan lika ljusstark som Sirius är idag.
  • η - Eta Draconis (Aldibain) är en jättestjärna med magnitud 2,73.
  • β - Rastaban (Beta Draconis) är en gul stjärna med magnitud 2,79.
  • δ - Delta Draconis (Altais) är en gul jättestjärna med magnitud 3,07.
  • ζ - Zeta Draconis (Aldhibah) har magnitud 3,17. Den kallas ibland Nodus III eller “Tredje knuten” vilket anspelar på dess plats i Drakens svans.
  • ι - Jota Draconis (Edasich) är en orange jätte med magnitud 3,29. En exoplanet upptäcktes 2002, Jota Draconis b, vilket var den första upptäckten av en planet runt en jättestjärna.
  • α - Thuban (Alfa Draconis) är trots sin Bayer-beteckning inte alls den ljusstarkaste stjärnan I Draken, med magnitud 3,65. Den var polstjärna mellan 3942 och 1793 f. Kr.
  • χ - Chi Draconis (Batentaban Borealis) är en multipelstjärna med magnitud 3,68.
  • ξ - Xi Draconis (Grumium) har magnitud 3,75.
  • κ - Kappa Draconis (Shǎowèi) är en blå jättestjärna med magnitud 3,82. Den tros vara på väg att bli en röd jätte. Mellan 1793 och 1000 f. Kr. var den närmast himmelspolen bland de stjärnor som är synliga för blotta ögat, men ansågs aldrig som polstjärna, eftersom Kochab (Beta Ursae Minoris) är betydligt ljusstarkare och också låg ganska nära.
  • ε - Epsilon Draconis (Tyl) är en gul jätte med magnitud 4,0.
  • λ - Gianfar (Giausar, Lambda Draconis) har magnitud 4,1.
  • ν - Ny Draconis (Kuma) är en dubbelstjärna med magnitud 4,13.
  • φ - Fi Draconis (Batentaban Australis) är en multipelstjärna med magnitud 4,20.
  • σ - Sigma Draconis (Alsafi) finns på bara 18,77 ljusårs avstånd från Jorden och har magnitud 4,67.
  • μ - My Draconis (Arrakis) är en dubbelstjärna, med magnitud 4,92. Namnet känns igen från den amerikanske science fiction-författaren Frank Herberts romanserie om Dune.

Djuprymdsobjekt[redigera | redigera wikitext]

Galaxhopen Abell 2218 sedd med Hubbleteleskopet.
Kattögenebulosan genom en kombination av optiska bilder från Hubbleteleskopet och röntgenbilder från Chandra-teleskopet.

Det finns gott om intressanta objekt i Draken. Här är några exempel.[5][4]

Galaxer[redigera | redigera wikitext]

Galaxhopar[redigera | redigera wikitext]

  • Abell 2218 är en galaxhop som innehåller flera tusen galaxer.

Nebulosor[redigera | redigera wikitext]

Kvasarer[redigera | redigera wikitext]

Landskapsstjärnbild[redigera | redigera wikitext]

Draken är Södermanlands landskapsstjärnbild.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9 
  2. ^ ”De nutida stjärnbilderna”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/denutidastjarnbilderna.2277.html. Läst 23 januari 2014. 
  3. ^ http://www.iau.org/ The International Astronomical Union (IAU)
  4. ^ [a b] ”Draco Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/draco-constellation/. Läst 23 januari 2014. 
  5. ^ [a b] Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. ISBN 978-3-8331-4371-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]