Lysekilsbanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lysekilsbanan
Lysekils station 20030731.JPG
Lysekils järnvägsstation
Allmänt
Plats Bohuslän Sverige
Sträcka LysekilMunkedal
Anslutande järnvägslinjer Bohusbanan
Organisation
Invigd 1913
Ägare Lysekils järnvägs ab 1910–1939
Svenska Staten 1939–
Banoperatör Lysekils järnvägs ab 1910–1939
Trafikverket (Statens Järnvägar, Banverket) 1939–
Tekniska fakta
Längd 35 kilometer
Antal spår Enkelspår
Spårvidd 1435 millimeter (Normalspår)
Största tillåtna axellast 6,4[1] ton
Största tillåtna vikt per meter 22,5[1] ton/m
Största lutning 25[2] 
ATC Nej[1]
Fjärrblockering Nej, System S[1]
Hastighet 40 km/h
Elektrifierad 1950-06-10[3]
Matning 15 kV 1 fas 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)
Lastprofil A[1]
Linjekarta
Abbreviated in this map
BohusbananUddevalla C
Station on track
-4 Munkedal
Unknown BSicon "eBHF"
0 Smedberga  1911–
Transverse abbreviated in this map Junction to right
BohusbananStrömstad
Unknown BSicon "eHST"
2 Håbygårda  1913–
Small arched bridge over water
Färlev älv
Unknown BSicon "eHST"
6,2 Gläborga  1913–
Station on track
10,5 Hallindena b  1913–
Unknown BSicon "eBHF"
15,8 Brodalena  1913–
Station on track
19,9 Brastada bLökebacken 1913–
Unknown BSicon "eHST"
25,5 Häggvalla  1913–
Station on track
27,7 Lysea b  1913–
Unknown BSicon "eHST"
30,2 Buahöjda  1913–
Unknown BSicon "KBHFxe"
34,8 Lysekila b  1913–
Unused track end end
Lysekil hamn
Transverse water
Gullmarsfjorden
a Ursprunglig stationstyp
b I drift som BSicon lBST.svg
Källor[4][5]
Teckenförklaring
Ett demonstrationståg har stannat i Brastad på Lysekilsbanan för släppa av/på passagerare

Lysekilsbanan, tidigare Lysekils järnväg (LyJ), är en järnväg i Bohuslän mellan Smedberg och Lysekil, som öppnade för trafik 1913. Den är enkelspårig, elektrifierad, normalspårig och 35 kilometer lång. Den går till större delen på Stångenäset.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det första förslaget för en järnväg till Lysekil fick koncession redan 1886, som en sidobana från Lysekil till Bergslagsbanan vid Frändefors i Dalsland. Man kunde emellertid inte hitta tillräckligt med finansiella medel, varför koncessionen förföll.

Riksdagen beslöt att bygga Bohusbanan 1898 mellan Göteborg och Skee[6], senare förlängd till Strömstad), och då blev det lättare att finansiera projektet. En kommitté bildades 1897 och efter några års uppehåll inlämnades 1907 en koncessionsansökan för en sidobana från Bohusbanan. Koncessionen beviljades den 8 maj 1908 och efter aktieteckning för 1,2 miljoner kronor bildades Lysekils järnvägsaktiebolag (LyJ) den 7 maj 1910. Bolaget tecknade ett statslån på 1,2 miljoner. Järnvägen började byggas i juni 1911 och invigdes den 14 juni 1913 till en kostnad av 2,2 miljoner kronor.

Banan avvek från Statens Järnvägars spår vid Smedberg men anslutningsstationen var Munkedal fyra kilometer söderut. Bohuslän är starkt kuperat och för att spara pengar på sprängningar vid byggnaden, tilläts upp till 25 promilles lutning på vissa sträckor. Banan har några av de största lutningarna på järnvägar i Sverige, på flera ställen längs banan. Detta har gjort att hastigheten och antalet godsvagnar aldrig har kunnat vara stort. Vid banans öppnade var hastigheten 50 kilometer per timme.

Svenska staten köpte järnvägen från bolaget 1939 och den 1 juli 1939 övertogs driften av Statens Järnvägar. Banan elektrifierades 1950 och blev länsjärnväg enbart för godstrafik 1988. Underhållet var eftersatt under 1970-talet men banan rustades upp för fortsatt godstrafik. Trafikverket upphörde med underhållet på banan 2012[7]. Underhållet har senare återupptagits.

Fordon[redigera | redigera wikitext]

Inför trafikstarten köpte bolaget köpte två nya tanklok från Nydqvist & Holm i Trollhättan och 1914 ytterligare ett nytt tanklok från samma företag. Ett begagnat lok tillverkat av Motala Verkstad 1889 köptes från Statens Järnvägar 1920. Loket sattes i drift 1924 och skrotades 1937. Det började med tre personvagnar och 1925 fanns det sju. Antalet godsvagnar var 1925 39 stycken. En dieselelektrisk motorvagn köptes först 1932 även om det fanns i planerna från början[8].

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Förutom att frakta personer, fraktade man även stora mängder Bohusgranit, som var en viktig exportnäring för Bohuslän under den första hälften av 1900-talet. Men även fisk var en viktig transportvara på Lysekilsbanan.

Persontrafiken nedlades den 9 september 1983 men hade i praktiken upphört redan den 28 september 1981. Järnvägen hade svårt att locka resenärer från Lysekil mot Uddevalla och Göteborg som hellre tog den betydligt kortare vägen med buss eller bil över Bokenäset och Vägverkets färja över Gullmarsfjorden mellan Finsbo och Skår.[källa behövs]

Godstrafiken för Stora Enso lades ned i februari 2010 eftersom de valde en annan utskeppningshamn än Lysekil[9]. Efter det slutade Green Cargo att erbjuda godstrafik till Lysekil[10].

Stationshus[redigera | redigera wikitext]

Stationshusen längs Lysekilsbanan är/var inte lika påkostade som stationshusen längs Bohusbanan. Anledningen till att Bohusbanans var så påkostade, sägs vara att man ville satsa ordentligt ifall Bohusbanan skulle förlängas till Norge, och därmed bli en viktig internationell bana. Lysekilsbanan byggdes däremot som en privat bana. Med åren har stationshusen övertagits av företag och privatpersoner, och en del har rivits. Ett stationshus som har fått förfalla länge var Hallindens. 2003 köptes huset av en privat intressent, som hade planer på bl.a. ett café, främst med tanke på att Hallinden numera är en knutpunkt för busstrafiken i området, vilket gör att många människor rör sig vid stationsområdet. Resenärer mellan Sotenäs och Lysekils kommuner får byta här. Men en brand natten mellan den 9 och 10 oktober 2004 förstörde stationshuset fullständigt och satte stopp för planerna. Under 2005 byggdes ett nytt hus på platsen, detta stod klart i början av 2006 och inhyser ett ambulansgarage.[källa behövs]

Nutid[redigera | redigera wikitext]

Underhåll av Lysekilsbanan i december 2016

Under sommaren 2014 trafikerade Västtrafik sträckan med reguljär persontrafik.[11] Till denna trafik användes ett fordon som annars hade blivit över under den generellt minskade sommartrafiken. Avsikten är att fortsätta med tågen till Lysekil ytterligare några år.[12]
Under 2015 sträckte sig sommartrafiken från 18 juni till 9 augusti med två dagliga avgångar i vardera riktningen med uppehåll i Brastad och Hallinden.[13]

Trafikverket och Västtågen har beslutat att inte köra persontåg under sommaren 2016.

En tradition sedan millennieskiftet är också att låta enstaka veterantåg trafikera sträckan Uddevalla - Munkedal - Hallinden - Lysekil med ett par avgångar under en helg under sommaren varje år i samband med festligheter i Lysekil[14].

Med början under våren 2015 används Lysekils hamn som importhamn för järnvägsräls. Denna körs sedan vidare med tåg via Lysekilsbanan till Hallsberg. Även andra företag önskar använda järnvägen för godstransporter.[15]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”Bilaga 3.4 Banstandarddata”. Järnvägsnätsbeskrivning, JNB. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 15 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130115180258/http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/Jarnvagsnatsbeskrivning/Jarnvagsnatsbeskrivning-2013/. Läst 5 april 2013. 
  2. ^ ”Göteborgs linjebok Munkedal till Lyseil”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/System-och-verktyg-for-jarnvag/Underlag-till-linjebok/Goteborgs-Linjebok1/. Läst 4 maj 2013. 
  3. ^ ”Elektrifiering och elektrisk drift”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html. Läst 5 april 2013. 
  4. ^ ”Lysekil–Smedberg”. Banvakt.se. http://banvakt.se/lysekil-smedberg/. Läst 4 maj 2013. 
  5. ^ ”Trafikledningsområdeskartor (Göteborg)”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 7 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130507133230/http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/Drift/Driftsomradeskartor/. Läst 4 maj 2013. 
  6. ^ ”Statsbanan Göteborg - Skee - (Strömstad)”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_g_stromstad/sb_g_stromstad_snabbf.html. Läst 4 maj 2013. 
  7. ^ ”Avvikelsemeddelande 2 Järnvägsnätsbeskrivning 2012”. Trafikverket. 31 mars 2011. sid. 2. http://www.trafikverket.se/PageFiles/27681/2011-03-31_Beslut_avvikelsemeddelande_2_2012.pdf. Läst 5 maj 2013. [död länk]
  8. ^ En stor dag för Lysekil”. Dalpilen: ss. 3. 17 juni 1913. http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:154656&sequence_number=3&recordNumber=&totalRecordNumber=. Läst 5 maj 2013. 
  9. ^ Thomas Andersson (4 februari 2011). ”Snart ett år sedan godstågen slutade gå på Lysekilsbanan”. Lysekilsposten. http://www.lysekilsposten.se/cms/index.php?mact=News,cntnt01,detail,0&cntnt01articleid=2480&cntnt01returnid=52. Läst 5 maj 2013. [död länk]
  10. ^ Thomas Andersson (9 juli 2010). ”Tågtrafiken på Lysekilsbanan ligger helt nere”. Lysekilsposten. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820024804/http://www.lysekilsposten.se/cms/index.php?mact=News%2Ccntnt01%2Cdetail%2C0&cntnt01articleid=1745&cntnt01returnid=52. Läst 5 maj 2013. 
  11. ^ Tåg till Lysekil i sommar
  12. ^ [1] Göteborgs-Posten: Nu går det att ta tåget till Lysekil
  13. ^ [2] tidtabell
  14. ^ Åk veterantåg till Tändkulemotorns dag i Lysekil![död länk]
  15. ^ Bohusläningen: Nya spår rullar från Lysekil

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Lüsch, Fritz (1938). Lysekils järnväg 25 år i trafik 15/6 1913-15/6 1938 : Ett minnesblad. Lysekil: Lysekilsposten. Libris 1378227 
  • Lysekils järnväg - Lysekilsbanan : järnvägens dag den 12 september 1999  : en sammanställning av text och bild ur egna och andra källor ([Ny utg.]). Lysekil: Stångenäs hembygdsförening. 2000. Libris 7454514. ISBN 91-630-9151-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]