Bohusbanan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bohusbanan
Map Bohusbanen.png
Allmänt
PlatsSverige
SträckaGöteborg - Strömstad
Anslutande järnvägslinjerVästra stambanan
Norge/Vänerbanan
Älvsborgsbanan
Lysekilsbanan
Organisation
Invigd1903 (Uddevalla C–Strömstad)
1907 (GöteborgUddevalla C)
ÄgareStaten
BanoperatörTrafikverket
TrafikoperatörSJ Götalandståg AB
Green Cargo
BiljettoperatörVästtrafik
Tekniska fakta
Längd180 kilometer
Antal spårEnkelspår med mötesspår
(Förutom dubbelspår Göteborg C-Olskroken 2km)
Spårvidd1435 millimeter (Normalspår)
Största tillåtna axellast22,5 ton
Största tillåtna vikt per meter6,4 ton/m
ATCJa, ATC-2
utom Uddevalla C-Strömstad
FjärrblockeringJa, System H
utom Uddevalla C-Strömstad, System M
Hastighet140 km/h
Elektrifierad1950[1]
Matning15 kV 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)
Tekniska fakta hämtade från järnväg.net och
Trafikverket
Om inget annat anges nedan så går det att
mötas på samtliga stationer/hållplatser
Linjekarta
km tid   v  r 
Head stop
180 2:35 StrömstadFärja till Sandefjord
Enter and exit tunnel
 Skeetunneln 550 m
Unknown BSicon "SKRZ-Ao"
 E6 210 m
Station on track
173 2:22 SkeeObevakad
Stop on track
163 2:15 Överby
Small non-passenger station on track
158          Kragenäs
Station on track
148 2:03 Tanum stn
Stop on track
131 1:50 Rabbalshede
Stop on track
126 1:45 Hällevadsholm
Stop on track
119 1:37 Dingle
Unknown BSicon "ABZg+r"
114          LysekilsbananLysekil
Station on track
109 1:30 Munkedal
Unknown BSicon "hKRZWae"
 Örekilsälven
Enter and exit short tunnel
 Norra Kärratunneln 89 m
Enter and exit tunnel
 Södra Kärratunneln 199 m
Enter and exit tunnel
 Sörvikstunneln 266 m
Unknown BSicon "STR+GRZq"
 Hinderfrihetsspårledning upphör
Station on track
89 1:09 Uddevalla CRegional- och fjärrtåg
Unknown BSicon "ABZgl"
 ÄlvsborgsbananÖxnered/Herrljunga
Enter and exit tunnel
 Södra Kålgårdsbergstunneln 167 m
Stop on track
87 1:05 Uddevalla Östra
Enter and exit short tunnel
 Norra Vadbacketunneln 33 m
Enter and exit short tunnel
 Södra Vadbacketunneln 41 m
Enter and exit tunnel
 Skeppsvikstunneln 448 m
Enter and exit short tunnel
 Hässlerödstunneln 34 m
Enter and exit short tunnel
 Ljungskiletunneln 107 m
Station on track
69 0:53 Ljungskile
Station on track
60 0:44 Svenshögen
Enter and exit tunnel
 Buatunneln 238 m
Enter and exit short tunnel
 Lahagentunneln 78 m
Enter and exit tunnel
 Amdalentunneln 220 m
Enter and exit tunnel
 Skårtunneln 242 m
Station on track
48 0:37 Stenungsund
Station on track
41 0:30 Stora Höga
Station on track
32 0:24 Kode
Station on track
22 0:17 Ytterby
Unknown BSicon "hKRZWae"
Nordre älv
Unknown BSicon "PSL"
15          Säve
Unknown BSicon "ABZg+r"
 Göteborgs hamnbana
Unknown BSicon "PSL"
4          Göteborg Kville
Unknown BSicon "hKRZWae"
4          Marieholmsbron 907 m Göta älv
Junction both to and from left
 Norge/VänerbananOslo/Karlstad
Unknown BSicon "ABZg+l"
 Västra Stambanan och Västkustbanan
End station
0 0:00 Göteborg CFjärr-, Regional- och lokaltåg, Spårvagn
Källor[2]
Teckenförklaring
Ett tåg på Ytterby station

Bohusbanan är en 180 km lång, i huvudsak enkelspårig järnväg i Bohuslän med sträckningen Göteborg – Strömstad.

Banan trafikeras av Västtrafiks regionaltåg som går från Göteborg C. För dessa är SJ Götalandståg AB operatör. Under sommarhalvåret går dessutom SJ:s Snabbtåg från Strömstad till Uddevalla och vidare till Stockholm.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Bohusbanan börjar i Gamlestaden i Göteborg med anslutning till Bergslagsbanan, Västra stambanan, Kust till kust-banan och Västkustbanan i Göteborg.

I Uddevalla ansluter Älvsborgsbanan. Norr om Munkedal (i Smedberg) avgrenas Lysekilsbanan, som saknar persontrafik. Strömstad är ändstation med ett tidstypiskt stationshus mitt i centrum av staden.

Bohusbanan korsar E6:an sex gånger. Banan har 14 tunnlar, varav tio söder och fyra norr om Uddevalla. De allra flesta korsningar med allmän väg är planskilda, medan det finns många enskilda vägar med plankorsningar. Detta följde av byggreglerna för statsbanor då banan byggdes, till skillnad från något årtionde tidigare då plankorsningar var regel vid järnvägsbyggen.

Samtliga stationshus ritades av SJ:s dåvarande chefsarkitekt Folke Zettervall.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bohusbanan var tänkt att bli en viktig pulsåder, en betydelse som den dock aldrig kom att få. Sedan tidigare fanns järnvägsförbindelse Göteborg–Oslo via Mellerud och Göteborg–Uddevalla via Öxnered, men det var privata järnvägar och staten ville ha en statlig stambana Göteborg–Uddevalla–Oslo. Staten hade tidigare inte velat bygga en sådan bana, enligt antikustprincipen, men hade ändrat sig kring år 1900. Tanken var att Västkustbanan skulle fortsätta från Göteborg och norrut längs västkusten in över Norge på en hög bro över Idefjorden vid gränsen, men unionsupplösningen 1905 stoppade dessa planer. För att rädda vad som räddas kunde bestämde sig SJ för att köpa in banan StrömstadSkee, och Strömstad blev därmed slutstationen. Efter unionsupplösningen fördes under många år framigenom diskussioner mellan Sverige och Norge om att bygga en järnvägsbro över Idefjorden, men oenighet i brons placering slutade med att det aldrig har byggts en järnvägsbro. Istället har det byggts två bilbroar över Idefjorden.

Vidare skulle bibanor från Bohusbanan, som var tänkt som en del av "västkustens kroppspulsåder", dras från Bohusbanan till anslutande samhällen som låg direkt vid kusten. Den enda bibana som byggdes blev dock Lysekilsbanan till Lysekil. Dessutom fanns det sedan 1895 den smalspåriga Munkedalsbanan till Munkedals bruk och Munkedals hamn. Stationen Tanum byggdes med avsikt utanför Tanumshede för att man tänkte sig dra anslutande banor dit, istället fick stationen äran att ha SJ:s första busslinje till stationen. Busslinjen mellan Grebbestad och Tanums station invigdes 1911.

Upprustning på 2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Under åren 2007–2010 rustades Bohusbanan upp mellan Göteborg och Uddevalla, bland annat installerades fjärrblockering och mötesspår återuppbyggdes i Säve, Kode, Stora Höga och Svenshögen.

På grund av bygget av nya E6 till motorväg genom Bohuslän (som genomfördes 2005–2015) var järnvägens framtid norr om Munkedal vid ett tillfälle ifrågasatt. Dåvarande Vägverket ville lägga ned banan eftersom de då skulle kunna slippa bygga broar och därmed göra en besparing på 250 miljoner kronor i ett annars väldigt dyrt bygge. Man beslöt dock att behålla banan men göra längre avstängningar på vissa sträckor. Mellan 2009 och 2012 stängdes den norra delen av banan av mellan Skee och Strömstad på grund av motorvägsbygget samt att en ny sydlig infart till Strömstad behövde använda delar av banvallen. Bohusbanan fick i samband med detta en ny kortare sträckning norr om Skee med en längre bro över E6 och en tunnel genom Kollekindsberget. Hela sträckan Skee-Strömstad fick också ny helsvetsad räls och ny kontaktledningsanläggning. Den gamla godsbangården strax söder om Strömstad revs också och numera finns bara huvudspåret kvar.

Årtal och händelser[redigera | redigera wikitext]

  • Uddevalla–Skee och Skee–Strömstad invigdes samtidigt i december 1903.
  • Göteborg Tingstad–Uddevalla öppnades 1907[4]
  • Sträckan Tingstads municipalsamhälleGöteborg C inklusive Marieholmsbron öppnades 1909.
  • Den enda sidobanan, Lysekilsbanan, öppnas 1913.
  • 1939 invigdes eldrift på sträckan Göteborg-Uddevalla och 1950 på Uddevalla-Strömstad.
  • Den 20 december 2006 skadades banan av ett jordskred vid Taske å söder om Munkedal (Smårödsraset), som också spärrade väg E6. Både persontrafiken till Strömstad och godstrafiken till Lysekil stoppades. Men redan den 24 februari 2007 kunde Bohusbanan återinvigas igen tack vare ett massivt arbete där dåvarande Vägverket och Banverket samordnade sina insatser. Den återuppbyggda banan är byggd med en liten förskjutning åt öster för att ligga på fastare mark.
  • 2009 infördes fjärrblockering på sträckan Göteborg–Uddevalla, vilket gör att trafiken kan höjas kraftigt från 9-10 tåg per riktning och dag till 16 tåg Stenungsund-Uddevalla och 22 tåg Göteborg–Stenungsund.
  • 2012 återöppnades sträckan Skee–Strömstad efter att ha varit avstängd sedan 2009 på grund av motorvägsbygge.
  • Den andra Marieholmsbron började byggas 2014 och invigdes mars 2016.[5] Det gav dubbelspår över älven. Bron är hårt trafikerad av tåg på Bohusbanan och Göteborgs hamnbana.

Historiska stationer och hållplatser[redigera | redigera wikitext]

Följande stationer och hållplatser är numera nedlagda och tågen stannar inte längre.[6] Avstånden är från Göteborgs centralstation.

Km Station/hållplats Nedlagd
4 Göteborg-Kville 1979
8 Lillhagen 1984
10 Tuve 1959
15 Säve 1978
27 Skårby 1975
37 Jörlanda 1984
52 Ödsmål 1984
55 Hällungen 1984
66 Skafteröd 1970
75 Resteröd 1968
79 Grohed 1968
84 Höjentorp 1948
87 Östertull 1961
96 Torsberg 1968
100 Hogstorp 1971
106 Saltkällan 1971
114 Smedberg 1975
139 Trättelanda 1964
144 Orrekläpp 1988
154 Mjölkeröd 1988
158 Kragenäs 1988
170 Varp 1988

Idag[redigera | redigera wikitext]

Stora Höga station.

Banan används för regionaltågstrafik och vissa godstransporter till och från Uddevalla och Stenungsund. Norr om Dingle finns enbart persontrafik.

Banan ingår i Trafikverkets nät.

I Strömstad ansluter busslinjen Gränspendeln som går via Svinesundsbron till Sarpsborg, Halden och Oslo i Norge. Busslinjer finns också parallellt längs hela banan, vilket beror på att det finns efterfrågan på högre turtäthet och stopp på andra ställen än vad banan kan erbjuda. Det är motorväg parallellt med större delen av banan, så bussar konkurrerar i restid.

Banans betydelse som transportled har idag till en relativt stor del övertagits av främst E6. Banan mellan Göteborg och Uddevalla har fått fjärrblockering installerat men det saknas på övriga sträckan. Antal tåg kunde därmed höjas kraftigt. De parallella bussarna har minskats från 25 till 15 per dag. De tar ungefär lika lång tid tid som tågen.

Norr om Munkedal, strax efter att banan grenat av sig mot Lysekil är Bohusbanan sämre med nedsatt hastighet till 40 km/h på sina ställen. Banan norr om Dingle har inte haft några reguljära godstransporter sedan 1961 medan godstrafiken till Lysekil lades ner 2010[7]. I Dingle lastas godståg med timmer.

Persontrafik[redigera | redigera wikitext]

Trafikhuvudmannen Västtrafik inledde i januari 2009 halvtimmestrafik mellan Göteborg och Stenungsund och entimmestrafik mellan Göteborg och Uddevalla.

Turerna Göteborg-Uddevalla och Uddevalla-Strömstad körs 2009 med tåg av typen Regina, medan de turer som bara går Göteborg-Stenungsund körs med tåg av typen X11 eller X61. Medelhastigheten för Göteborg-Uddevalla är 72 km/h och för Uddevalla-Strömstad är den 68 km/h.

Från december 2011 körs en tur per riktning Uddevalla-Göteborg via Trollhättan istället för Bohusbanan. De turerna går 10 minuter snabbare tack vare dubbelspåret Öxnered-Göteborg.

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Se även Göteborgs pendeltåg

Fler stationer[redigera | redigera wikitext]

Det finns förslag på fler stationer, dock inte något beslutat. Det är enkelspår, så om det blir längre restider kan få mötestider att ändras så att det inte går att ha avgång exakt varje halvtimme. Bland annat en ny station vid Brunnsbotorget på Hisingen eller omedelbart väster om det[8]. Många arbetsplatser finns i området. Resa Stenungsund-Brunnsbo/Backaplan sker idag med busslinjen Stenungsund Express. För det måste det vara dubbelspår mot Göteborg, vilket kräver en ny bro över Lundbyleden, något som planeras byggas 2021.[9]

Det diskuteras också tågstopp i Säve och Jörlanda. Det finns även planer på att bygga en ny station i Uddevalla över Västerlånggatan för att minska gångavståndet till centrum och ge bättre koppling till lokalbussar.[10]

Högre hastighet[redigera | redigera wikitext]

Ifall man rustar upp norra delen av Bohusbanan mellan Uddevalla och Strömstad så skulle man kunna få upp hastigheten från dagens maximala 90 km/h till runt 120 km/h och då skulle järnvägen på allvar kunna konkurrera med E6:an. Både SJ och Västtrafik ser potentialen med banan och vill ha kvar den och kör Snabbtåg och Reginatåg på banan som normalt sett inte är lämpad för det.[källa behövs]

Det finns önskemål om dubbelspår Göteborg-Stenungsund för att kunna köra tätare turer.[11] [12] Även en en station närmare Kungälv önskas.[källa behövs] Detta är ännu bara önskemål,[vem?] och är inte studerat av Trafikverket.

Förlängning till Norge[redigera | redigera wikitext]

Man har vid ett flertal tillfällen, ända sedan då banan byggdes, haft funderingar på att förlänga Bohusbanan från Strömstad in i Norge, men detta har aldrig blivit av. På grund av banans kurvighet skulle restiden bli klart längre än via dagens spår via Trollhättan. År 2008 tar Göteborg-Strömstad 2:35 medan Göteborg-Halden via Dalsland tar 2:00. Nyttan skulle i första hand vara för lokala resenärer, till exempel svenskar som arbetar i Fredrikstad och norrmän som handlar i Strömstad. På grund av löne- och prisskillnader går dessa reseströmmar i nämnd riktning. En nytta skulle också vara att godstrafiken skulle undvika den branta backen (2,5%) vid Halden. Det finns förslag om att bygga en helt ny höghastighetsbana hela vägen Oslo–Göteborg–Köpenhamn via Uddevalla.[13] Det skulle bli mycket höga kostnader och planeras för närvarande inte allvarligt av svenska staten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar - Elektrifiering och elektrisk drift
  2. ^ ”Trafikera järnväg (Trafikledningsområdeskartor och Underlag till linjebok)”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/. Läst 5 januari 2013. 
  3. ^ KulturNav: Zettervall, Folke
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813085914/http://www.ljungskileorten.se/historiskt_om_bohusbanan.htm. Läst 17 november 2010. 
  5. ^ Södra Marieholmsbron är invigd
  6. ^ Järnvägsdata med trafikplatser. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 83 ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Svenska järnvägsklubben. 2009. Libris 11731954. ISBN 91-85195-05-7 (inb.) 
  7. ^ [1]
  8. ^ http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=422592# Arkiverad 21 juli 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ E6.21, Lundbyleden, ombyggnad
  10. ^ Uddevalla kan få en mera central station
  11. ^ Hög tid att bygga ut Bohusbanan
  12. ^ Trafikverkets studie Södra Bohusbanan
  13. ^ http://8millioncity.com

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bohusbanan 75 år : ett försök till historiebeskrivning : artiklar och notiser kring banan : i går, i dag, i framtiden. Stenungsund: Stenungsund kulturnämnd. 1982. Libris 8903994 
  • Carlsson, Helene; Jansson, Claes; Niklasson, Bo (1995). Kulturhistoriska miljöer utmed Bohusbanan : kulturhistorisk utredning. Kulturhistoriska dokumentationer, 1102-528X ; 8. Uddevalla: Bohusläns museum. Libris 7657995. ISBN 91-7686-164-3 
  • Granholm, Axel (1909). Om byggnaden af Bohusbanans bro öfver Göta älf med tillstötande viadukter. Göteborg: Göteborgs handelstidning. Libris 20057128 
  • Görling, Thomas (1991). Alberts ofullbordade : en liten bok om Bohusbanan. Uddevalla: Järnvägsfrämjandet Väst. Libris 1265712 
  • Hillén, Märtha (1998). Medan dressinen rullade - genom fyra tunnlar : människor och händelser kring Bohusbanan. [Uddevalla]: [M. Hillén]. Libris 7453243. ISBN 91-630-7222-X 
  • Järnvägsstyrelsens svar på remisser från Statsutskottet beträfrande motioner vid 1936 års riksdag angående : 1. Elektrifiering av Bohusbanan : 2. Bohusbanan och Svinesunds-frågan : 3. Fortsatt elektrifiering av statsbanorna i Norrland ... Stockholm. 1936. Libris 1372729 
  • Norra Bohusbanan 80 år : 1903-1983 : historia, nutid och framtid för linjen Strömstad-Uddevalla. Tanums kulturnämnds skriftserie, 0281-3645 ; 1. Tanumshede: Tanums kulturnämnd. 1983. Libris 425716 
  • Ringius, Henrik Florus (1907). Med järnvägen inbryter en ny tid : predikan i Solberga pastorats kyrkor sommaren 1907 (3 uppl). Göteborg: Lindgren. Libris 3237816 
  • ”Statsbanan genom Bohuslän”. Statens järnvägar : 1856-1906. Del 2, Bana och byggnader. 1906. sid. 68-70. Libris 614583. http://runeberg.org/sj50/2/0096.html 
  • Thorén, Gunnar (1933-1935). Gamla Strömstad i ord och bild : anteckningar ur stadens och ortens krönika. Strömstad: [Förf.]. Libris 1364393 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]