Mästersångare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mästersångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Eastern Orphean Warbler - Uzbekistan S4E8419 (18675147404)-cropped.jpg
Mästersångare fotograferad i Uzbekistan
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSylvior
Sylviidae
SläkteCurruca
ArtMästersångare
C. crassirostris
Vetenskapligt namn
§ Curruca crassirostris
AuktorCretzschmar,1827
Synonymer
  • Sylvia hortensis crassirostris
  • Medelhavssångare
  • Östlig mästersångare
  • Sylvia crassirostris
Hitta fler artiklar om fåglar med

Mästersångare[2] (Curruca crassirostris) är en fågel i familjen sylvior inom ordningen tättingar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Mästersångaren mäter 15-16,6 cm, har lång svart stjärt med yttre vita stjärtpennor, mörkgrå till svart hjässa, svarta ögontäckare, grå rygg och vingovansida, vit strupe och smutsvitt bröst med svagt beigetonade kroppssidor.[4] Den adulta fågeln har ljust öga.[4] Den är mycket lik herdesångaren och går inte att skilja från denna utan sång eller längre närstudier.[4] Vidare påminner den också mycket om arabisk sångare (Curruca leucomelaena).

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Mästersångaren är en flyttfågel som häckar i södra Europa, sydvästra Asien och i norra Afrika. Den övervintrar i östra Afrika i Sudan, Etiopien och Eritrea och i södra Asien från Iran till Indien.[5]

Mästersångaren delas in i tre underarter med följande utbredning:[6]

Underarten balchanica inkluderas ibland i nominatformen.[7]

Arten har påträffats som tillfällig gäst i Storbritannien och två gånger i Norge 2004 och 2006, båda gånger i dåvarande Sør-Trøndelag.[8]

Tidigare behandlades den som underart till den mycket närbesläktade herdesångaren (S. hortensis) och taxonet kallades då för mästersångare.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Arten placeras traditionellt i släktet Sylvia.[6] Genetiska studier visar dock att Sylvia består av två klader som skildes åt för hela 15 miljoner år sedan.[9] Sedan 2020 delar BirdLife Sverige[10] och tongivande internationella auktoriteten International Ornithological Congress (IOC)[3] därför upp Sylvia i två skilda släkten, varvid mästersångaren förs till Curruca.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Mästersångaren trivs i samma typ av miljö som herdesångaren, det vill säga lövskog eller buskmark med inslag av träd. Den är även likt herdesångaren rätt skygg och svårsedd. Arten häckar i träd eller i en tät buske.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Sylvia crassirostris Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b c d] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 306-307. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  6. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  7. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  8. ^ Tarsiger.com Fynd av mästersångare i Västpalearktis
  9. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  10. ^ Asplund, G., Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2020). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (5). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2020/10/R11-hela-rapporten.pdf. Läst 14 oktober 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]