Herdesångare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Herdesångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Western Orphean Warbler.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSylvior
Sylviidae
SläkteSylvia
ArtHerdesångare
S. hortensis
Vetenskapligt namn
§ Sylvia hortensis
Auktor(Gmelin, 1789)
Synonymer
  • Curruca hortensis
Hitta fler artiklar om fåglar med

Herdesångare[2] (Sylvia hortensis) är en tätting i familjen sylvior som häckar i sydvästra Europa och övervintrar i Afrika söder om Sahara.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Ägg av herdesångare.

Herdesångaren mäter 15–16 centimeter – något större än svarthättan – vilket gör den till en av de största av sylviderna. Näbben är lång och spetsig, och benen svarta. Adult hane har helgrå rygg och vitaktig undersida, mörkgrått huvud, svart ögonmask och vit strupe. Den har vit iris. Honor och juvenila individer har ljusare huvud, sandfärgad undersida och dess gråa rygg har en brunaktig ton. Hos juvenila fåglar är iris mörk. Sången är ett skyttlande liroo-liroo med enstaka skrällande läten.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Herdesångaren är en flyttfågel som häckar i sydvästra Europa och Nordafrika. Den flyttar vintertid till Afrika söder om Sahara samt Mauretanien.[3] Den observeras sällsynt i norra och nordvästra Europa.

Systematik [redigera | redigera wikitext]

Tidigare behandlades herdesångare som gemensam art med den östliga arten mästersångare (Sylvia crassirostris), men dessa behandlas idag som två arter.[4][5]

Herdesångares närmaste släkting är förutom mästersångare förmodligen arabisk sångare, och den är även nära besläktad med sorgsångare och jemensångare som tidigare placerades i släktet Parisoma. Tillsammans med gruppen av ärtsångare verkar den utgöra en distinkt klad med typiska sångare. Arterna inom klasen verkar vid en första anblick inte så lika men har alla framträdande vita hakor, saknar brunröda områden på vingarna och har ofta mörka huvudsidor.[4][5]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar också att typarten för släktet Sylvia, trädgårdssångare, samt även svarthätta står närmare några afrikanska arter i andra släkten, än med övriga Sylvia-arter.[6] Detta medför att man antingen måste expandera Sylvia eller så måste herdesångaren med släktingar, föras till släktet Curruca.[7]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Herdesångaren är en insektsätare som förekommer i öppna lövskogsbiotoper. Den lägger fyra till sex ägg i ett bo som placeras i en buske eller i ett träd.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Sylvia hortensis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-11.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b] Helbig, A. J. (2001). Phylogeny and biogeography of the genus Sylvia, in: Shirihai, Hadoram: Sylvia warblers, s:24-29. Princeton University Press, Princeton, N.J. ISBN 0-691-08833-0
  5. ^ [a b] Jønsson, Knud A. & Fjeldså, Jon (2006). A phylogenetic supertree of oscine passerine birds (Aves: Passeri). Zool. Scripta 35(2): 149–186. doi:10.1111/j.1463-6409.2006.00221.x (HTML abstract).
  6. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  7. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]