Magnus Roosmann

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Magnus Roosmann
FöddNils Magnus Bjurström
11 juni 1963 (59 år)
Katarina församling, Stockholm, Sverige Sverige
Betydande roller
Advokat Fredrixon i Johan Falk
IMDb SFDb

Nils Magnus Roosmann, född Bjurström 11 juni 1963 i Katarina församling i Stockholm[1], är en svensk skådespelare.

Roosmann studerade vid Teaterhögskolan i Stockholm och efter studierna har han varit engagerad vid Wasa Teater i Finland, Malmö musikteater, Uppsala Stadsteater samt Dramaten. På film har han gjort flera uppmärksammade roller, bland annat som hovstallmästare Adolf Fredrik Munck i Gustav III:s äktenskap.

Magnus Roosmann är även ett namn inom ljudboksuppläsning och hans röst förknippas bland annat med Lee Childs karaktär Jack Reacher.

2018 tilldelades han Carl Åkermarks stipendium.[2]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Magnus Roosmann har tre döttrar, varav en av dem, Emilia Roosmann, också är skådespelare.[3]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1991 Zorba!
Fred Ebb, John Kander och Joseph Stein
Georg Malvius Riksteatern[4]
1997 Babbybobby Krymplingen på Inishmaan (The Cripple of Inishmaan)
Martin McDonagh
Peter Dalle Dramaten
1998 Rugby
Camille Chandebise
Leva loppan (La puce à l'oreille)
Georges Feydeau
Terje Mærli Dramaten
Billing Folkets fiende (En folkefiende)
Henrik Ibsen
Stein Winge Dramaten
1999 Hardy Ett lysande elände
Staffan Göthe
Staffan Göthe Dramaten
Soljonyj Tre systrar (Три сeстры, Tri sestry)
Anton Tjechov
Staffan Valdemar Holm Dramaten
Mårten Klas Klättermus (Klatremus og de andre dyrene i Hakkebakkeskogen)
Thorbjörn Egner
Eva Dahlman Dramaten
2000 Laurent Tartuffe (Tartuffe, ou l'Imposteur)
Molière
Åsa Melldahl Dramaten
2001 Aleksej Sergejevitj Bulanov Skogen (Лес, Les)
Alexander Ostrovskij
Joakim Groth Dramaten
2002 Antonio Salieri Amadeus
Peter Schaffer
Eva Molin Uppsala stadsteater
2003 Medverkande Ord om krig Staffan Valdemar Holm Dramaten
Ejlert Lövborg Hedda Gabler
Henrik Ibsen
Christian Tomner Dramaten
Johann Det kalla barnet (Das kalte Kind)
Marius von Mayenburg
Staffan Valdemar Holm Dramaten
2004 Michal Kuddmannen (The Pillowman)
Martin McDonagh
Stefan Larsson Dramaten
2006 Banquo Macbeth
William Shakespeare
Staffan Valdemar Holm Dramaten
Dr Franz Schöning
Jack
Lulu
Frank Wedekind
Ole Anders Tandberg Dramaten
2007 Krogstad Ett dockhem (Et Dukkehjem)
Henrik Ibsen
Sofia Jupither Dramaten
2008 Jan Security
Richard Hobert
Richard Hobert Dramaten
Kasimir Kasimir och Karoline (Kasimir und Karoline)
Ödon von Horvath
Michael Thalheimer Dramaten
2009 Oidipus Döden i Thebe (Døden i Teben)
Jon Fosse
Annika Silkeberg Dramaten
Man 2 Flicka i gul regnjacka (Jente i gul regnjakke)
Jon Fosse
Gunnel Lindblom Dramaten
2010 Man E Om kärlek
Lars Norén
Sara Giese Dramaten
Jermolag Lopachin Körsbärsträdgården (Вишнёвый сад eller Visjnjovyj sad)
Anton Tjechov
Mats Ek Dramaten
2011 Job Jobs Lidande (יסורי איוב, Ysurei 'Yov)
Hanoch Levin
Philip Zandén Judiska teatern
2013 Kaptenen Woyzeck
Georg Büchner
Michael Thalheimer Dramaten
2014 Owen Musser Kom igen, Charlie (The Foreigner)
Larry Shue
Peter Dalle Oscarsteatern[5]
2015 Mortimer Maria Stuart
Friedrich Schiller
Peter Konwitschny Dramaten
2016 Nikolaj Fäder och söner (Fathers and Sons)
Brian Friel
Runar Hodne Dramaten
2017 Doktor Wangel Frun från havet (Fruen fra havet)
Henrik Ibsen
Sofia Jupither Dramaten
2018 Orgon Tartuffe (Tartuffe, ou l'Imposteur)
Molière
Staffan Valdemar Holm Dramaten
SAFE
Falk Richter
Falk Richter Dramaten
2019 Hugh Hugh och Nancys många världar
Lars Rudolfsson
Lars Rudolfsson Dramaten
Vi som fick leva om våra liv
Mattias Andersson
Mattias Andersson Backa Teater/
Dramaten
2021 Jevgenij Måsen (Чайка, Tjajka)
Anton Tjechov
Lyndsey Turner Dramaten
2022 Brott och straff (Преступление и наказание, Prestuplenije i nakazanije)
Fjodor Dostojevskij
Oliver Frljić Dramaten

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Teater
2012 Flicka i frack
August Strindberg
Dramaten

Ljudböcker (uppläsare)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990: Roosmann, Nils Magnus (1963-06-11)
  2. ^ ”Carl Åkermarks stipendium | Svenska Akademien”. www.svenskaakademien.se. https://www.svenskaakademien.se/press/carl-akermarks-stipendium-12. Läst 4 januari 2020. 
  3. ^ Mattias Bergqvist (26 januari 2022). ””Familjetraditionen att gestalta psykopater””. Expressen. https://www.expressen.se/noje/spoiler-alert/maskineriet-viaplay-roosman/. Läst 23 mars 2022. 
  4. ^ Marcus Boldemann (22 juli 1991). ”Grekisk livsaptit på svensk scen”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1991-07-22/196/15. Läst 12 juni 2016. 
  5. ^ ”Kom igen, Charlie”. Oscarsteatern. Arkiverad från originalet den 11 september 2015. https://web.archive.org/web/20150911083845/http://www.komigencharlie.se/. Läst 3 september 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]