Maria Schildknecht

	Maria Schildknecht
	Maria Schildknecht 1920.
Född	31 mars 1881; Stockholm, Sverige
Död	19 februari 1977 (95 år); Göteborg, Sverige
Aktiva år	1899–1957
Make	Helge Wahlgren ; (1918–1958; hans död)
	IMDb

Maria Schildknecht, även Maria Schildknecht-Wahlgren, född 31 mars 1881 i Stockholm, död 19 februari 1977 i Göteborg,^[1] var en svensk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Schildknecht studerade vid Dramatens elevskola 1898–1899. Hon var därefter anställd hos Ottilia Littmarck 1899–1900 och vid Oskar Textorius och Gustav Adolf Gardts lyrisk-dramatiska turné 1900–1901. Schildknecht fortsatte därefter sina studier dels under ledning av Karl Nygren dels August Lindberg och Betty Hennings och debuterade därefter på Dramaten 1905, där hon var verksam som uppläsare och deltog i kortare turnéer.^[2] Under 1908–1909 var hon engagerad vid Intima teatern, som drevs av August Falck, och spelade bland annat i August Strindbergs Påsk.

Under sin tid på Dramaten 1910–1936 etablerade hon sig som en ledande karaktärsskådespelare. Bland rollerna i Strindbergs pjäser kan nämnas Kristina i Mäster Olof 1910, Tekla i Fordringsägare 1915, Abel i Kamraterna 1916, titelrollen i Fröken Julie 1917, Alice i Dödsdansen och lagmanskan i Advent 1926. Andra berömda kvinnoporträtt är Rebecka i Rosmersholm 1914 och titelrollen i Hedda Gabler, båda av Ibsen, liksom rollen som Iokaste i Konung Oidipus 1919, Klytaimestra i Agamemnon 1919 och som amman i Medea 1936. Schildknecht hade en modern osentimental, närmast frän, framtoning i sitt skådespeleri. Hon avskedades från Dramaten av dess chef Olof Molander tillsammans med maken Helge Wahlgren på julafton 1935.

Schildknecht flyttade därefter till Stadsteatern i Göteborg, där hon sammanlagt spelade 62 roller fram till avskedet 1957.

Hon var även verksam som pedagog och präglade Dramatens utbildning åren 1916–1936. I Göteborg grundade hon Maria Schildknechts elevskola 1941 och ledde den i sex år, varefter den bytte namn till Göteborgs Stadsteaters elevskola då den sammanfördes med stadsteatern.

Maria Schildknecht medverkade endast i en film, Flickornas Alfred 1935.

Schildknecht mottog Göteborgs stads förtjänsttecken den 4 juni 1948.^[3]

Hon gifte sig 1918 med regissören och skådespelaren Helge Wahlgren och var gift med honom fram till hans död 1958. Makarna är begravda på Södra kyrkogården i Kalmar.^[4]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

1935 – Flickornas Alfred

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Minnesbilder. Göteborg: Bergendahls boktr. 1959. Libris 1391391

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1915	Fru de Verceil	Äventyret Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers	Karl Hedberg	Dramaten
1920	Elfrida	Paradsängen Gunnar Heiberg	Karl Hedberg	Dramaten
1921	Ella Almkvist	Svenskt folk Ivar Thor Thunberg	Gustaf Linden	Dramaten
	Alice	Dödsdansen August Strindberg	Gustaf Linden	Dramaten
	Elektra	Elektra Hugo von Hofmannsthal	Tor Hedberg	Dramaten
1922	Henriette Storm	Erna Einar Fröberg	Gustaf Linden	Dramaten
1923	Lady Brocklehurst	Den beundrandsvärde Crichton J. M. Barrie	Karl Hedberg	Dramaten
1926	Fru Inger	Fru Inger till Östråt Henrik Ibsen	Helge Wahlgren	Helsingborgs stadsteater
1931	Fru Falken	Thalias barn Tor Hedberg	Gustaf Linden	Dramaten
	Jemima	Karusellen George Bernard Shaw	Gustaf Linden	Dramaten
	Lisa Anell	Jag har varit en tjuv! Sigfrid Siwertz	Olof Molander	Dramaten
	Miss Rachel	Pickwick-klubben František Langer efter Charles Dickens	Olof Molander	Dramaten
1932	Fru Klara Sang	Över förmåga Björnstjerne Björnson	Alf Sjöberg	Dramaten
1933	Olofs moder	Mäster Olof August Strindberg	Olof Molander	Dramaten
1934	Åse	Per Gynt (Peer Gynt) Henrik Ibsen	Per Lindberg	Kungliga Operan^[5]
1935	Skräcktanten	Kvartetten som sprängdes Birger Sjöberg	Rune Carlsten	Dramaten
1936	Fru Scharling	Gösta Berlings saga Selma Lagerlöf		Dramaten
1940	Farmor	Farmor och vår Herre Hjalmar Bergman	Knut Ström	Göteborgs stadsteater, 29 november 1940
1947	Fru Åström	Dagen slutar tidigt Ingmar Bergman	Ingmar Bergman	Göteborgs stadsteater^[6]
	Portvakterskan	Ett drömspel August Strindberg	Olof Molander	Göteborgs stadsteater, 13 september 1947
	Mormor	Mig till skräck Ingmar Bergman	Ingmar Bergman	Göteborgs stadsteater^[7]
1948	Mrs. Lavinia Penniman	Arvtagerskan Henry James	Helge Wahlgren	Göteborgs stadsteater, 6 november 1948
1949		Brott och brott August Strindberg	Knut Ström	Göteborgs stadsteater, 22 januari 1949
1950	Tiggerska Juana	Guds ord på landet Ramón del Valle-Inclán	Ingmar Bergman	Göteborgs stadsteater^[8]
1950	Fru Tarve	Kärlek Kaj Munk	Torsten Hammarén	Göteborgs stadsteater, 24 november 1950
1951	Mrs Crane	Det kommer ett skepp Samson Raphaelson	Helge Wahlgren	Göteborgs stadsteater, 24 november 1951
1952		Dans under stjärnorna Jean Anouilh	Helge Wahlgren	Göteborgs stadsteater
1953	Tante	Fröken Rosita eller Blommornas språk Federico Garcia Lorca		Dramaten, januari 1953
1954		Karmelitersystrarna Georges Bernanos	Helge Wahlgren	Göteborgs stadsteater, 1 april 1954

Källor[redigera | redigera wikitext]

Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 13, Rundr-Tall. Höganäs: Bra böcker. 1993. Libris 7665091. ISBN 91-7752-271-0

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
^ Schildknecht, Maria i Svenska män och kvinnor (1949)
^ Anföranden av stadsfullmäktiges ordförande vid utdelning av Göteborgs stads förtjänsttecken 1948–1952.
^ ”Schildknecht-Wahlgren, Maria och Wahlgren, Helge Richard”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/153991453. Läst 14 januari 2023.
^ B. B-n (14 april 1934). ”Gösta Ekman-Per Gynt: Ibsen-reprisen på Operan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-04-14/99/1. Läst 23 mars 2024.
^ ”Dagen slutar tidigt”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/dagen-slutar-tidigt. Läst 16 oktober 2015.
^ ”Mig till skräck”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mig-till-skräck. Läst 16 oktober 2015.
^ ”Guds ord på landet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/guds-ord-på-landet. Läst 17 oktober 2015.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Hundrade och en Göteborgskvinnor / Lisbeth Larsson (red). Arkiv i väst, 0283-4855 ; 22. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg. 2018. sid. 188-189. Libris 22682935. ISBN 9789198465747
Ek, Sverker R: Maria Schildknecht (-Wahlgren) i Svenskt biografiskt lexikon (2000-2002)
Maria Schildknecht i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Maria Schildknecht på Internet Movie Database (engelska)
Maria Schildknecht i Dramatens rollbok
Wikimedia Commons har media som rör Maria Schildknecht.
Bilder & media

[1] Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231

[2] Schildknecht, Maria i Svenska män och kvinnor (1949)

[3] Anföranden av stadsfullmäktiges ordförande vid utdelning av Göteborgs stads förtjänsttecken 1948–1952.

[4] ”Schildknecht-Wahlgren, Maria och Wahlgren, Helge Richard”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/153991453. Läst 14 januari 2023.

[5] B. B-n (14 april 1934). ”Gösta Ekman-Per Gynt: Ibsen-reprisen på Operan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-04-14/99/1. Läst 23 mars 2024.

[6] ”Dagen slutar tidigt”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/dagen-slutar-tidigt. Läst 16 oktober 2015.

[7] ”Mig till skräck”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mig-till-skräck. Läst 16 oktober 2015.

[8] ”Guds ord på landet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/guds-ord-på-landet. Läst 17 oktober 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]