Hoppa till innehållet

Maria Schildknecht

Från Wikipedia
Maria Schildknecht
Maria Schildknecht 1920.
Maria Schildknecht 1920.
Född31 mars 1881
Stockholm, Sverige
Död19 februari 1977 (95 år)
Göteborg, Sverige
Aktiva år1899–1957
MakeHelge Wahlgren
(1918–1958; hans död)
IMDb
Maria Schildknecht som Ofelia i Hamlet 1914.
Sven Miliander och Maria Schildknecht i GengångareGöteborgs stadsteater 1937.

Maria Schildknecht, även Maria Schildknecht-Wahlgren, född 31 mars 1881 i Stockholm, död 19 februari 1977 i Göteborg,[1] var en svensk skådespelare.

Schildknecht studerade vid Dramatens elevskola 1898–1899. Hon var därefter anställd hos Ottilia Littmarck 1899–1900 och vid Oskar Textorius och Gustav Adolf Gardts lyrisk-dramatiska turné 1900–1901. Schildknecht fortsatte därefter sina studier dels under ledning av Karl Nygren dels August Lindberg och Betty Hennings och debuterade därefter på Dramaten 1905, där hon var verksam som uppläsare och deltog i kortare turnéer.[2] Under 1908–1909 var hon engagerad vid Intima teatern, som drevs av August Falck, och spelade bland annat i August Strindbergs Påsk.

Under sin tid på Dramaten 19101936 etablerade hon sig som en ledande karaktärsskådespelare. Bland rollerna i Strindbergs pjäser kan nämnas Kristina i Mäster Olof 1910, Tekla i Fordringsägare 1915, Abel i Kamraterna 1916, titelrollen i Fröken Julie 1917, Alice i Dödsdansen och lagmanskan i Advent 1926. Andra berömda kvinnoporträtt är Rebecka i Rosmersholm 1914 och titelrollen i Hedda Gabler, båda av Ibsen, liksom rollen som Iokaste i Konung Oidipus 1919, Klytaimestra i Agamemnon 1919 och som amman i Medea 1936. Schildknecht hade en modern osentimental, närmast frän, framtoning i sitt skådespeleri. Hon avskedades från Dramaten av dess chef Olof Molander tillsammans med maken Helge Wahlgren på julafton 1935.

Schildknecht flyttade därefter till Stadsteatern i Göteborg, där hon spelade sammanlagt 62 roller fram till avskedet 1957.

Hon var även verksam som pedagog och präglade Dramatens utbildning åren 1916–1936. I Göteborg grundade hon Maria Schildknechts elevskola 1941 och ledde den i sex år, varefter den bytte namn till Göteborgs Stadsteaters elevskola då den sammanfördes med stadsteatern.

Maria Schildknecht medverkade endast i en film, Flickornas Alfred 1935.

Schildknecht mottog Göteborgs stads förtjänsttecken den 4 juni 1948.[3]

Hon gifte sig 1918 med regissören och skådespelaren Helge Wahlgren och var gift med honom fram till hans död 1958. Makarna är begravda på Södra kyrkogården i Kalmar.[4]

  • Minnesbilder. Göteborg: Bergendahls boktr. 1959. Libris 1391391 

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
ÅrRollProduktionRegiTeater
1915Fru de VerceilÄventyret (La Belle aventure)
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl HedbergDramaten
1920ElfridaParadsängen
Gunnar Heiberg
Karl HedbergDramaten
1921Ella AlmkvistSvenskt folk
Ivar Thor Thunberg
Gustaf LindenDramaten
AliceDödsdansen
August Strindberg
Gustaf LindenDramaten
ElektraElektra
Hugo von Hofmannsthal
Tor HedbergDramaten
1922Henriette StormErna
Einar Fröberg
Gustaf LindenDramaten
1923Lady BrocklehurstDen beundrandsvärde Crichton (The Admirable Crichton)
J. M. Barrie
Karl HedbergDramaten
1926Fru IngerFru Inger till Östråt (Fru Inger til Østeraad)
Henrik Ibsen
Helge WahlgrenHelsingborgs stadsteater
1928MaggieVad varje kvinna vet (What Every Woman Knows)
J. M. Barrie
Oscar TengströmÅbo Svenska Teater[5][6]
1931Mrs ArbuthnotEn kvinna utan betydelse (A Woman of No Importance)
Oscar Wilde
Oscar TengströmÅbo Svenska Teater[7]
Gästspel
RaimundaMors rival (La Malquerida)
Jacinto Benavente
Oscar TengströmÅbo Svenska Teater[8]
Gästspel
Fru FalkenThalias barn
Tor Hedberg
Gustaf LindenDramaten
JemimaKarusellen (The Apple Cart)
George Bernard Shaw
Gustaf LindenDramaten
Lisa AnellJag har varit en tjuv!
Sigfrid Siwertz
Olof MolanderDramaten
Miss RachelPickwick-klubben (The Pickwick Club)
František Langer efter Charles Dickens
Olof MolanderDramaten
1932Fru Klara SangÖver förmåga (Over ævne)
Bjørnstjerne Bjørnson
Alf SjöbergDramaten
1933Olofs moderMäster Olof
August Strindberg
Olof MolanderDramaten
1934ÅsePer Gynt (Peer Gynt)
Henrik Ibsen
Per LindbergKungliga Operan[9]
1935SkräcktantenKvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Rune CarlstenDramaten
1936Fru ScharlingGösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
Dramaten
1940FarmorFarmor och vår Herre
Hjalmar Bergman
Knut StrömGöteborgs stadsteater,
29 november 1940
1947Fru ÅströmDagen slutar tidigt
Ingmar Bergman
Ingmar BergmanGöteborgs stadsteater[10]
PortvakterskanEtt drömspel
August Strindberg
Olof MolanderGöteborgs stadsteater,
13 september 1947
MormorMig till skräck
Ingmar Bergman
Ingmar BergmanGöteborgs stadsteater[11]
1948Mrs. Lavinia PennimanArvtagerskan (The Heiress)
Henry James
Helge WahlgrenGöteborgs stadsteater,
6 november 1948
1949Brott och brott
August Strindberg
Knut StrömGöteborgs stadsteater,
22 januari 1949
1950Tiggerska JuanaGuds ord på landet (Divinas palabras)
Ramón del Valle-Inclán
Ingmar BergmanGöteborgs stadsteater[12]
Fru TarveKärlek (Kærlighed)
Kaj Munk
Torsten HammarénGöteborgs stadsteater,
24 november 1950
1951Mrs CraneDet kommer ett skepp
Samson Raphaelson
Helge WahlgrenGöteborgs stadsteater,
24 november 1951
1952Dans under stjärnorna (L’Invitation au château)
Jean Anouilh
Helge WahlgrenGöteborgs stadsteater
1953TanteFröken Rosita eller Blommornas språk (Doña Rosita la soltera o el lenguaje de las flores)
Federico Garcia Lorca
Dramaten,
januari 1953
1954Karmelitersystrarna (Dialogues des carmélites)
Georges Bernanos
Helge WahlgrenGöteborgs stadsteater,
1 april 1954
  1. Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
  2. Schildknecht, Maria i Svenska män och kvinnor (1949)
  3. Anföranden av stadsfullmäktiges ordförande vid utdelning av Göteborgs stads förtjänsttecken 1948–1952.
  4. ”Schildknecht-Wahlgren, Maria och Wahlgren, Helge Richard”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/153991453. Läst 14 januari 2023.
  5. ”Teater och Musik: Kvällens premiär: Maria Schildknechts gästspel”. Åbo Underrättelser: s. 4. 8 februari 1928. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1714217?page=4. Läst 11 augusti 2025.
  6. Hj. T. (9 februari 1928). ”En stor roll i en rolig komedi”. Åbo Underrättelser: s. 1. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1714212?page=1. Läst 11 augusti 2025.
  7. O.H-n. (24 januari 1931). ”Scen och Drama”. Åbo Underrättelser: s. 4. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/2668343?page=4. Läst 23 augusti 2025.
  8. O.H-n. (31 januari 1931). ”Scen och Drama”. Åbo Underrättelser: s. 4f. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/2668618?page=4. Läst 23 augusti 2025.
  9. B. B-n (14 april 1934). ”Gösta Ekman-Per Gynt: Ibsen-reprisen på Operan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-04-14/99/1. Läst 23 mars 2024.
  10. ”Dagen slutar tidigt”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/dagen-slutar-tidigt. Läst 16 oktober 2015.
  11. ”Mig till skräck”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mig-till-skräck. Läst 16 oktober 2015.
  12. ”Guds ord på landet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/guds-ord-på-landet. Läst 17 oktober 2015.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]