Mensskydd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ett tidigt kommersiellt mensskydd i form av ett menstruationsbälte. Illustration från 1911.

Mensskydd är ett samlingsnamn för hygienartiklar, och till viss del naturprodukter, som används under menstruationen för att samla upp menstruationsblodet. Mensskyddens utseende, funktion och användning varierar mellan olika historiska kontexter och kulturer och är beroende av vilka behov som anses finnas för kvinnor att dölja sin menstruation och även vilka teknologiska och ekonomiska möjligheter som finns tillgängliga.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Instruktion för hur ett tygstycke viks för att användas som mensskydd, så kallad stoppduk. Nedtill demonstreras hur stoppduken fästs med snöre i linningen. Från den tyska boken "Kvinnan som husläkare", år 1911.

I forntida Egypten, Romarriket och Indonesien användes diverse naturmaterial, ull, gräs, papyrus, som tamponger. I forntida Japan var tampongen gjord av papper och hölls på plats av en särskild binda kallad kama, och byttes upp till tolv gånger per dag.[1]

I 1700-talets Sverige använde inte allmogesamhällets kvinnor något mensskydd och synliga mensfläckar på kläderna väckte ingen särskild uppmärksamhet. Ett vanligt uttryck för att menstruera var under denna tid att "ha på kläderna" eller "ha på särken".[2]

Det finns emellertid få uppgifter om menstruationsskydd från tiden innan industrialiseringen.[3] Som föremål har det som använts som mensskydd av olika slag inte i någon särskild mening sparats eller överlevt eftersom de tygstycken som använts har kastats när de blivit utslitna eller behovet av de upphört i samband med klimakteriet. Men i takt med den teknologiska utvecklingen introduceras även kommersiella hygienartiklar i form av dambindan, även kallad sanitetsbindan. I Sverige skedde detta i slutet av 1800-talet och har kopplats till ett ökat fokus på renlighet, personlig hygien och hälsa som skedde under den tidiga delen av 1900-talet i spåren av urbaniseringen.[4] I slutet av 1800-talet hade också den första kommersiella dambindan introducerats på den amerikanska marknaden av Johnson & Johnson. Det var en variant av dambinda gjord av flanell.[5]

Det är i huvudsak annonser och produktinformation för mensskydd som ligger till grund för den kunskap som finns om mensskyddens historia.[6]

Mensskydd under första hälften av 1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Hemstickad binda från år 1928.[7]

Sanitetsbindorna kunde vara gjorda av bomullstrikå, stickade eller virkade och fylld med trasor.[8] De kunde vara hemmagjorda för eget bruk eller för försäljning och fabriksproducerade, exempelvis i de svenska orterna som hade textilindustri.[9]

Menstruationsrecipienten var den allra tidigaste hygienartikeln som lanserades som mensskydd i Sverige, vilket skedde redan 1879. Den var gjord i gummi, som mycket av dåtidens hygienartiklar, och liknade ett skålformat hölje som skulle sitta utanpå underlivet. Menstruationsrecipienten bedöms inte vunnit någon vidare popularitet.[10]

Under första halvan av 1900-talet utvecklades också de tidiga intravaginala mensskydden som i det närmaste kan liknas vid menskoppen, och en tidig patent finns från 1903.[11]

Menstruationsbälten var en annan form som mensskydden tog och började dyka upp under slutet av 1800-talet. De var gjorda så att själva bindan låg inbäddad i en särskild hållare som fästes runt höften med hjälp av bältet. Bindan i dessa konstruktioner omnämns som sugdyna i patenttexterna, som exempelvis i "Sugdyna för menstruationer" ett patent från 1889.[12] Priset för ett menstruationsbälte kunde ligga mellan 2,75 - 3,50 kr och till det behövdes även dynor köpas för ca 4-5 kr styck, beroende på packstorleken. Av de prisuppgifter som finns tillgängliga har slutsatsen dragits att mensskydd var kostsamma inköp som inte var självklara för alla.[4]

Sanitetsgördel kan ses som en modern version av menstruationsbältet men mer utformad som en gördel. Gördelns funktion är att hålla bindan på plats och samtidigt ge användaren en större rörlighet.[13] Den introducerades i Sverige under 1940-talet och fanns i användning till in på 1960-talet.[14] Under 1970-talet introducerades den självhäftande remsan på bindans undersida som gjorde att den kunde fästas i underkläderna och hållas på plats utan hjälp av gördel, säkerhetsnål eller bälte.[15]

Hälsorisker[redigera | redigera wikitext]

Under senare delen av 1970-talet skedde ett skifte i de material som användes i tamponger. Från att ha varit gjorda av bomull gick producenterna över till syntetiska material, i ett sätt att möta kundernas önskemål om ökad absorption. Den dittills mest absorberande tampongen introducerades på marknaden under den tiden, i form av "Rely" från amerikanska Procter & Gamble.[16] Hälsovårdsmyndigheterna i USA kunde inom några år koppla den nya tampongen till flera fall av infektionssjukdomen Toxic shock syndrome, som år 1980 orsakade 38 dödsfall i USA[17], och de kunde fastslå att orsaken fanns i de ämnen som Rely innehöll, och produkten togs bort från marknaden.[18][19] Utbrottet av Toxic shock syndrome ledde till att myndigheterna införde hårdare kontroller av tampongindustrin och standardisering av produkternas absorptionsförmågan mellan olika märken och producenter, i ett led att underlätta för konsumenterna.[17]

Kommersiella bindor har uppmärksammats utifrån vilka hälsoeffekter de har för hud och slemhinnor, och även avsaknaden av innehållsdeklarationer.[20]

Marknadsföring[redigera | redigera wikitext]

Reklam för tamponger i en kanadensisk tidskrift för sjuksköterskor 1955. Rubriken "No need to be AWOL" refererar till militärens plikt att inte desertera från sin tjänstgöring.

Den tidiga reklamen för den första typen av kommersiella mensskydd gavs en undanskymd plats i tidningar riktade mot kvinnor. Både Svensk Damtidning och Idun hade speciellt avdelade sidor längst bak för dessa annonser framtill 1910-talet när reklamen började spridas ut i tidningarna.[21]

Under 1900-talet skiftade budskapet i marknadsföringen av kommersiella mensskydd i takt med att kvinnans roll i samhället förändrades. I krigstider låg fokus på att kvinnan måste kunna ta aktiv del i arbetslivet med hjälp av mensskydden, och marknadsföringen innehöll under den tiden längre meningar än den marknadsföring som riktade sig mot kvinnor senare under efterkrigstiden, som då i stället fokuserade på kvinnan knuten till hemmet. Hon omtalades i reklamen återigen som "flickan" i stället för "kvinnan" som hade använts under 1940-talet.[22] Inte förrän under senare delen av 1980-talet började reklamen åter tala om "kvinnan" igen.[23]

Ett tema i budskapet från den kommersiella marknadsföringen för mensskydd som går att spåra till tidiga 1900-talet är att berätta om risken med att bli påkommen med att ha mens och hur produkten i fråga effektivt och säkert kan lösa problemet, ofta med hänvisning till att lösningen är vetenskaplig. Amerikanska mensskyddsproducenten Kotex hade exempelvis en reklam 1925 med titeln "Your fear" (Din fruktan)[24]. Det var en del av den "kommersiella strategin" att underblåsa riskerna och de vardagliga problemen med menstruationen för att genom det skapa ett behov för sina produkter.[4]

Senare reklam för mensskydd utmärkte sig genom att betona psykologiska aspekter före produktens funktionalitet och tekniska sammansättning då ord som "fri" och "självsäker" var mycket mer frekvent än exempelvis ordet "absorberande".[25]

I marknadsföringen för mensskydd, från 1990-talet och framåt, är det vanligt att visa en idealiserad bild av kvinnan och reklam förekommer även ofta där kvinnor överhuvudtaget inte ingår.[26]

Miljöpåverkan[redigera | redigera wikitext]

Den som använder diverse engångsprodukter som mensskydd förbrukar under sin livstid ungefär 11 000 individuella mensskydd (bindor eller tamponger), vilket motsvarar 100-140 kilo avfall. [27] Kopplingen mellan mensskydd och miljöpåverkan har uppmärksammats när miljömedvetenheten blivit starkare, men så sent som under 1970-talet uppmanade reklamen för bindor att det enkelt gick att spola ner dem i toaletten och att det var en del av bekvämligheten med att använda produkten.[15] Andra miljöeffekter kommer av att tillverkningsprocessen av de konventionella mensskydden orsakar vattenföroreningar.[28]

Debatt om moms på mensskydd[redigera | redigera wikitext]

En hylla med förpackningar med bindor och tamponger i olika märken på ett Walmart-varuhus i USA.

I flera länder har kampanjer drivits som förespråkar slopad mervärdesskatt på mensskydd, ibland kallad tampongskatt, som ett sätt att sänka utgifterna för kvinnor och öka tillgängligheten på hygieniska mensskydd. Bakgrunden är ofta att mensskydd i dessa länder har en förhållandevis hög moms för att de räknas som lyxvara och inte som en nödvändig hälsoprodukt. Så är fallet exempelvis i Australien där en sådan omklassificering av mensskydden skulle innebära en lägre moms.[29] I Storbritannien har mensskydden en liknande klassificering som även där är grund för att mensskydd har en högre moms än exempelvis kängurukött, som enligt brittiska skattemyndigheten anses vara en nödvändig vara för ett välfungerande samhälle.[30] Momsdirektiven från Europaparlamentet ändrades i mars 2017 till att tillåta EUs medlemsländer att helt slopa moms på sansitetsprodukter som mensskydd.[31]

Indien[redigera | redigera wikitext]

2017 genomförde regeringen i Indien ändringar i momslagen och inför ändringarna hördes krav från politiker och allmänhet om att momsen skulle slopas för mensskydd.[32] I Indien beräknas 70% av de 355 miljoner menstruerande invånarna inte ha råd att köpa mensskydd.[33] Parlamentsledamoten Sushmita Dev startade en kampanj i februari 2017 inför momsreformen för att förespråka slopad moms på mensskydden.[34] Kampanjen fick över 2 miljoner underskrifter och var en av flera försök till att påverka lagstiftarna. Momsreformen i Indien slutade med att momsen sänktes från 14,5% till den näst högsta momssatsen på 12%.[35]

USA[redigera | redigera wikitext]

Karta över vilka delstater i USA som hade moms på mensskydd 2015, markerade i rött.

I USA har 40 delstater moms på mensskydd. Delstaten Kalifornien beräknar att momsintäkterna på försäljningen av olika typer av mensskydd uppgår till 20 miljoner dollar.[36] I delstaten Wisconsin är potensmedlet Viagra undantaget från moms medan mensskydd inte är det, vilket har fått demonstranter att kalla lagen för könsdiskriminerande och kräva att även mensskydd undantas momsen. I debatten har momsen på mensskydd, när den är grundad på klassificeringen som lyxvara, förklarats med att det tabu som varit knutet till menstruation hindrat samhället från att diskutera och ta fram förändrad lagstiftning. Frågan fick stor uppmärksamhet I USA i januari 2016 när dåvarande President Obama uttalade sig om att det var orättvist med moms på mensskydd och att han antog att det berodde på att det är män som skapat lagarna. Många av förespråkarna för att slopa moms på mensskydd i USA argumenterar för att det är felaktigt att räkna det som lyxvara i stället för grundläggande hälsoprodukt, som menstruerande kvinnor inte kan välja bort.[37]

Olika typer av mensskydd[redigera | redigera wikitext]

Tygstycke[redigera | redigera wikitext]

I de samhällen där kommersiella mensskyddsprodukter inte är tillgängliga för kvinnor, av ekonomiska, kulturella eller andra skäl, är ett enkelt tygstycke eller tygtrasa ett vanligt förekommande sätt att hantera och samla mensblodet. Tygstycket är det vanligaste mensskyddet i exempelvis Nigeria, och kräver tillgång till rent vatten för tvätt och underhållet av materialet som kan användas till upp i ett år innan det behöver ersättas.[38]

Binda[redigera | redigera wikitext]

Engångsbindor utan och med vingar

En binda består av absorberande material som sitter fästa i underkläderna och på så sätt absorberar mensflödet utanför kroppen. För att få bindan att sitta kvar har den ibland vingar eller en klistrad baksida. Engångsvarianter är tillverkade av cellulosamaterial medan bindor som återanvänds till exempel kan vara gjorda av bomull, flanell eller frotté.

Ett trosskydd fungerar efter samma princip som bindor men är mindre och tunnare och används vid lättare mens, mellanblödningar och flytningar, eller som komplement till exempelvis tampong.

Tampong[redigera | redigera wikitext]

Olika typer av tamponger och i mitten en menskopp. Tampongen längst till höger har en applikator.

En tampong består av absorberande material som förs in i slidan där mensblod och slidsekret absorberas. De flesta tamponger har ett snöre som underlättar uttagningen. Vissa tamponger, exempelvis Tampax, är försedda med en applikator som används för att sätta tampongen på plats.

På marknaden finns även tamponger impregnerade med mjölksyrabakterier i syfte att bevara den naturliga bakteriefloran i slidan, vars effekt och syfte har ifrågasatts av forskningen.[39]

Utöver tamponger finns även natursvamp som används som tampong och som går att återanvända.[40]

Menskopp[redigera | redigera wikitext]

Menskoppen är gjord av silikon, naturgummi eller plastmaterial som bärs i slidan där den samlar upp mensflödet. Många typer av menskoppar är återanvändningsbara, exempelvis DivaCup, Keeper, Mooncup och Lunette. Dessa töms när de är fulla och tvättas med tvål och vatten och efter mensturationen är slut rengörs den genom att kokas för att sedan användas i nästa menscykel. Som mensskydd är den återanvändingsbara menskoppen ett hållbart alternativ, både miljömässigt och ekonomiskt.[41] Andra menskoppar, som exempelvis av märket Instead, kastas efter användning. Preventivmedlet pessar kan även användas som menskopp.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Delaney, Janice, Mary Jane Lupton,Emily Toth (1988). The Curse: A Cultural History of Menstruation. University of Illinois Press. sid. 138. ISBN 978-0-252-01452-9 
  2. ^ Malmberg, Denise (1991). Skammens röda blomma - menstruationen och den menstruerande kvinnan i svensk tradition. Uppsala universitet. sid. 60-61. ISBN 91-506-0883-5 
  3. ^ Malmberg, Denise (1991). Skammens röda blomma - menstruationen och den menstruerande kvinnan i svensk tradition. Uppsala universitet. sid. 66. ISBN 91-506-0883-5 
  4. ^ [a b c] Malmberg, Denise (1991). Skammens röda blomma? Menstruationen och den menstruerande kvinnan i svensk tradition. Uppsala universitet. sid. 158. ISBN 91-506-0883-5 |
  5. ^ Wysocki, Susan (1 november 1997). ”New Options in Menstrual Protection on ADVANCE for Nurse Practitioners”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090524001435/http://nurse-practitioners.advanceweb.com/Editorial/Content/Editorial.aspx?CC=182215. Läst 11 juni 2017. 
  6. ^ Malmberg, Denise (1991). Skammens röda blomma - Menstruationen och den menstruerande kvinnan i svensk tradition. Uppsala universitet. sid. 114. ISBN 91-506-0883-5 
  7. ^ ”Sanitetsbinda”. Digitalt Museum. http://digitaltmuseum.se/011025174041?query=Sanitetsbinda&pos=0. Läst 22 januari 2016. 
  8. ^ ”Dambinda”. Digitalt Museum. http://digitaltmuseum.se/011023797437?query=menstruation&pos=10. Läst 1 december 2015. 
  9. ^ Malmberg, Denise (1990). Skammens röda blomma? Menstruationen och den menstruerande kvinnan i svensk tradition. Uppsala universitet. sid. 148. ISBN 91-506-0883-5 
  10. ^ Malmberg, Denise (1990). Skammens röda blomma? Menstruationen och den menstruerande kvinnan i svensk tradition. Uppsala universitet. sid. 138-139. ISBN 91-506-0883-5 
  11. ^ ”Patenttext Catamenial sack. 1903. https://www.google.com/patents/US737258?hl. 
  12. ^ ”Sugdyna för menstruationer”. Patent och registreringsverket. 1889. http://was.prv.se/spd/pdf/cIz3LvyOjNPP0tTkAJNoTg/SE2353.C1.pdf. 
  13. ^ ”Sanitetsgördel”. digitaltmuseum.se. http://digitaltmuseum.se/011023834898?query=menstruation&pos=9. Läst 12 december 2015. 
  14. ^ ”Sanitetsgördel - Digitalt museum”. http://digitaltmuseum.se/011023834899?query=sanitetsg%C3%B6rdel&pos=1. Läst 8 januari 2016. 
  15. ^ [a b] Bobel, Chris (2010). New Blood - Third-Wave Feminism and the Politics of Menstruation. Rutgers University Press. sid. 46. ISBN 9780813547541 
  16. ^ ”The question's absorbing: 'Are tampons little white lies'?”. The Daily Collegian. http://www.collegian.psu.edu/archives/article_452b372f-0f54-5d7b-a034-ffff9d824503.html. Läst 27 december 2015. 
  17. ^ [a b] Bobel, Chris (2010). New Blood - Third-Wave Feminism and the Politics of Menstruation. Rutgers University Press. sid. 53-54. ISBN 9780813547541 
  18. ^ ”Morbidity and mortality weekly report, Vol. 29, no. 37, September 19, 1980 - 1460 | Morbidity and Mortality Weekly Report (MMWR) | localhost”. stacks.cdc.gov. http://stacks.cdc.gov/view/cdc/1460/. Läst 27 december 2015. 
  19. ^ Hevesi, Dennis (10 september 2011). ”The New York Times”. ISSN 0362-4331. http://www.nytimes.com/2011/09/11/health/research/11dan.html. Läst 27 december 2015. 
  20. ^ ”Det är bisarrt att parfymera bindor”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/debatt/article20869736.ab. Läst 6 januari 2016. 
  21. ^ Malmberg, Denise (1990). Skammens röda blomma? Menstruationen och den menstruerande kvinnan i svensk tradition. sid. 19 
  22. ^ Delaney, Janice, Mary Jane Lupton,Emily Toth (1988). The Curse: A Cultural History of Menstruation. University of Illinois Press. sid. 131. ISBN 978-0-252-01452-9 
  23. ^ Delaney, Janice, Mary Jane Lupton,Emily Toth (1988). The Curse: A Cultural History of Menstruation. University of Illinois Press. sid. 133. ISBN 978-0-252-01452-9 
  24. ^ ”Your Fear”. Duke Digital Collections. http://library.duke.edu/digitalcollections/adaccess_BH0008/. Läst 13 december 2015. 
  25. ^ Delaney, Janice, Mary Jane Lupton, Emily Toth (1988). The Curse: A Cultural History of Menstruation. University of Illinois Press. sid. 132. ISBN 978-0-252-01452-9 
  26. ^ Erchull, Mindy J.. ”Distancing Through Objectification? Depictions of Women’s Bodies in Menstrual Product Advertisements” (på en). Sex Roles 68 (1-2): sid. 32-40. doi:10.1007/s11199-011-0004-7. ISSN 0360-0025. http://link.springer.com/article/10.1007/s11199-011-0004-7. Läst 13 oktober 2015. 
  27. ^ Elissa Stein och Susan Kim (2009). Flow: The Cultural Story of Menstruation. ISBN 031237996X 
  28. ^ Bobel, Chris (2010). New Blood - Third-Wave Feminism and the Politics of Menstruation. Rutger University Press. sid. 49. ISBN 9780813547541 
  29. ^ ”We Spoke to the Women Fighting Australia’s Tampon Tax” (på en-us). Vice. https://www.vice.com/sv/article/we-spoke-to-the-women-fighting-australias-tampon-tax. Läst 12 juni 2017. 
  30. ^ ”We Went to Yesterday’s Tampon Tax March on Downing Street” (på en-us). Vice. https://www.vice.com/en_uk/article/we-went-to-yesterdays-tampon-tax-march-on-downing-street. Läst 12 juni 2017. 
  31. ^ Johannes Waris. ”EU överens om ”tampongskatten”” (på sv). yle. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/03/18/eu-overens-om-tampongskatten. Läst 13 juni 2017. 
  32. ^ Sanitary Napkins Could Become Tax-Free If This MP Has Her Way” (på en-US). The Better India. 16 mars 2017. http://www.thebetterindia.com/91658/sanitary-napkins-tax-free-india/. Läst 12 juni 2017. 
  33. ^ Vishakha Goyal (2016). ”Scope and Opportunities for Menstrual Health and Hygien Products in India”. International Research Journal of Social Sciences. http://www.isca.in/IJSS/Archive/v5/i7/3.ISCA-IRJSS-2016-044.pdf. Läst 12 juni 2017. 
  34. ^ Sushmita Dev. ”#TaxFreeWings: Petition for removal of tax on sanitary napkins” (på en-US). Change.org. https://www.change.org/p/arunjaitley-taxfreewings-petition-for-removal-of-tax-on-sanitary-napkins. Läst 12 juni 2017. 
  35. ^ Godbole, Tanika (23 maj 2017). ”The Government Thinks Women Need Sindoor More Than Sanitary Napkins | #ThePadEffect”. Feminism in India. https://feminisminindia.com/2017/05/23/gst-sanitary-napkins-sindoor/. Läst 12 juni 2017. 
  36. ^ Sarah Larimer (2016). ”The ‘tampon tax,’ explained”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2016/01/08/the-tampon-tax-explained/. Läst 12 juni 2017. 
  37. ^ Jordan Gass-Poore' (2016). ”Citing Gender Bias, State Lawmakers Move To Eliminate 'Tampon Tax'”. NPR.org. http://www.npr.org/2016/03/06/467377295/citing-gender-bias-state-lawmakers-move-to-eliminate-tampon-tax. Läst 12 juni 2017. 
  38. ^ House S., Mahon T., Caville S. (2012). Menstrual hygiene matters. A resource for improving menstrual hygiene around the world.. WaterAid. sid. 64. http://www.wateraid.org/~/media/Publications/Menstrual-hygiene-matters-low-resolution.pdf. Läst 20 mars 2016 
  39. ^ Urban Forsum (2004). ”Varning för Ellen!”. Läkartidningen (nr 17 sid 1544). http://ltarkiv.lakartidningen.se/2004/temp/pda28482.pdf. 
  40. ^ ”A review of eco-minded feminine products, part two” (på en-US). Grist. http://grist.org/article/flow-and-tell/. Läst 8 januari 2016. 
  41. ^ Howard, Courtney; Rose, Caren Lee; Trouton, Konia. ”FLOW (finding lasting options for women)”. Canadian Family Physician 57 (6): sid. e208-e215. ISSN 0008-350X. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3114692/. Läst 24 november 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]