Mustafa Dzjemilev

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mustafa Dzjemilev
Mustafa Abdülcemil Kırımoğlu.jpg
Född13 november 1943
Ay-Serez
NationalitetSovjetunionen och Ukraina
Alma materTashkent Institute of Irrigation and Melioration Blue pencil.svg
SysselsättningPolitiker
BefattningMedlem av Verchovna Rada
Medlem av Verchovna Rada
3rd Verkhovna Rada (1998–2002)[1]
Medlem av Verchovna Rada
4th Verkhovna Rada (2002–2006)[2]
Medlem av Verchovna Rada
5th Verkhovna Rada (2006–2007)[3]
Medlem av Verchovna Rada
6th Verkhovna Rada (2007–2012)[4]
Medlem av Verchovna Rada
7th Verkhovna Rada (2012–2014)[5]
Medlem av Verchovna Rada
8th Verkhovna Rada (2014–)
Politiskt partiFolkrörelsen för Ukraina, Fäderneslandsförbundet, nonpartisanism och Europeisk solidaritet[6]
ReligionIslam och Sunniislam
UtmärkelserNansenpriset (1998)[7]
Order of the Republic Medal of Turkey (2014)[8]
Honorary Diploma of the Cabinet of Ministers of Ukraine (2003)[9]
Order "For Intellectual Courage" (2007)[10]
Order for Merits to Lithuania (2015)[11]
Light of Justice Award (2011)[12]
Hedersdoktor (2014)[13]
Hedersdoktor (2014)[14]
Hedersdoktor (1996)[15]
Solidarity Prize (2014)[16]
Victor Gollancz Prize (2005)[17]
Honoris causa (2016)[18]
Registered firearms
Order of Liberty (2018)[19]
Fjärde klass av Jaroslav den vises orden
Femte klass av Jaroslav den vises orden
Redigera Wikidata

Mustafa Abdülcemil Dzjemilev (krimtatariska: Mustafa Abdülcemil Cemilev, Мустафа Абдульджемиль Джемилев, ryska: Мустафа́ Абдулджеми́ль Джеми́лев, ukrainska: Мустафа́ Абдульджемі́ль Джемі́лєв), född 13 november 1943, Ai-Serez (nu Mizhritjtjya), Autonoma socialistiska sovjetrepubliken Krim, Ryska SFSR, Sovjetunionen, är en krimsk/ukrainsk politiker som under lång tid ansågs som folklig ledare för de 250 000 krimtatarerna, som numera leds av Refat Tjubarov. Dzjemilev sitter i Ukrainas parlament för Petro Porosjenko-blocket och satt tidigare för Folkrörelsen för Ukraina, Vårt Ukraina – Folkets självförvarsblock och Fäderneslandsförbundet.

Dzjemilev växte upp i Uzbekistan sedan krimtatarerna hade deporterat från Krim i slutet av det andra världskriget. Han återkom till Krim 1989.

Regeringen i Krim förklarade Dzjemilev för persona non grata på halvön.[20] Dzjemilev befann sig under Krims genomförda folkomröstning 2014 i Turkiet. Där höll han sedan, efter att det preliminära resultatet av folkomröstningen offentliggjorts, en gemensam presskonferens med Turkiets utrikesminister Ahmet Davutoğlu. Dzjemilev förklarade där att Krimtatarernas mejlis (krimtatarernas högsta beslutande organ) i likhet med Turkiet betraktade folkomröstningen som olaglig och hävdade att resultatet hade manipulerats av Ryssland.[21] Han hade innan valet uppmanad alla krimtatarer att bojkotta omröstningen.[22] Ryssland utfärdade 22 april 2014 ett förbud för Dzjemilev att besöka Krim i fem år för hets mot folkgrupper och extremism.[23]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online,
  2. ^ läs online,
  3. ^ läs online,
  4. ^ läs online,
  5. ^ läs online,
  6. ^ läs online,
  7. ^ läs online,
  8. ^ läs online,
  9. ^ läs online,
  10. ^ läs online,
  11. ^ läs online,
  12. ^ läs online,
  13. ^ läs online,
  14. ^ läs online,
  15. ^ läs online,
  16. ^ läs online,
  17. ^ läs online,
  18. ^ läs online,
  19. ^ läs online,
  20. ^ "The Russian government of Crimea announced Dzhemiliev persona non grata". Unian.ua, 2014-03-21. (engelska)
  21. ^ "Davutoğlu: Referandumun sonuçları kabul edilemez". Hürriyet, 2014-03-17. (turkiska)
  22. ^ Krimtatarer oroliga för massaker - SVT.se
  23. ^ Tatarledare förbjuden att besöka Krim - SVT.se