Hoppa till innehållet

Mustafa Dzjemilev

Från Wikipedia
Mustafa Dzjemilev
Född13 november 1943 (80 år)
Ay-Serez
Medborgare iUkraina
SysselsättningPolitiker, dissident
Befattning
Medlem av Mejlis for Krimtatarerne (1991–2013)
Medlem av Verchovna Rada
tredje Verchovna Rada (1998–2002)[1]
Medlem av Verchovna Rada
fjärde Verchovna Rada (2002–2006)[2]
Medlem av Verchovna Rada
femte Verchovna Rada (2006–2007)[3]
Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (2006–2015)[4]
Medlem av Verchovna Rada
sjätte Verchovna Rada (2007–2012)[5]
Medlem av Verchovna Rada
sjunde Verchovna Rada (2012–2014)[6]
Medlem av Verchovna Rada
åttonde Verchovna Rada (2014–2019)
Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (2015–)[4]
Medlem av Verchovna Rada
nionde Verchovna Rada (2019–)
Politiskt parti
Europeisk solidaritet
Utmärkelser
Hedersdoktor (1996)[7]
Nansenpriset (1998)[8]
Fjärde klass av Jaroslav den vises orden (2003)[9]
Hedersdiplom från Ukrainas ministerkabinett (2003)[10]
Victor Gollancz-priset (2005)[11]
Orden "För intellektuell tapperhet" (2007)[12]
Rättvisans ljus (2011)[13]
Republikorden (2014)[14][15]
Hedersdoktor (2014)[16]
Solidaritetspriset (2014)[17]
Hedersdoktor (2014)[18]
Litauens förtjänstorden (2015)[19]
Hedersdoktor (2016)[20]
Frihetsorden (2018)[21]
Medalj för diplomatisk förtjänst (2020)[22]
Tjeckiens förtjänstmedalj (2024)[23]
Folkets hjälte i Ukraina-orden
Namngivet skjutvapen
Redigera Wikidata

Mustafa Abdülcemil Dzjemilev (krimtatariska: Mustafa Abdülcemil Cemilev, Мустафа Абдульджемиль Джемилев, ryska: Мустафа́ Абдулджеми́ль Джеми́лев, ukrainska: Мустафа́ Абдульджемі́ль Джемі́лєв), född 13 november 1943, Ai-Serez (nu Mizhritjtjya), Autonoma socialistiska sovjetrepubliken Krim, Ryska SFSR, Sovjetunionen, är en krimsk/ukrainsk politiker som under lång tid ansågs som folklig ledare för de 250 000 krimtatarerna, som numera leds av Refat Tjubarov. Dzjemilev sitter i Ukrainas parlament för Petro Porosjenko-blocket och satt tidigare för Folkrörelsen för Ukraina, Vårt Ukraina – Folkets självförvarsblock och Fäderneslandsförbundet.

Dzjemilev växte upp i Uzbekistan sedan krimtatarerna hade deporterat från Krim i slutet av det andra världskriget. Han återkom till Krim 1989.

Den ryska ockupationsmakten i Krim förklarade Dzjemilev för persona non grata på halvön.[24] Dzjemilev befann sig under Krims genomförda folkomröstning 2014 i Turkiet. Där höll han sedan, efter att det preliminära resultatet av folkomröstningen offentliggjorts, en gemensam presskonferens med Turkiets utrikesminister Ahmet Davutoğlu. Dzjemilev förklarade där att Krimtatarernas mejlis (krimtatarernas högsta beslutande organ) i likhet med Turkiet betraktade folkomröstningen som olaglig och hävdade att resultatet hade manipulerats av Ryssland.[25] Han hade innan valet uppmanad alla krimtatarer att bojkotta omröstningen.[26] Ryssland utfärdade 22 april 2014 ett förbud för Dzjemilev att besöka Krim i fem år för hets mot folkgrupper och extremism.[27]

  1. ^ läs online, w1.c1.rada.gov.ua .[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, w1.c1.rada.gov.ua .[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, w1.c1.rada.gov.ua .[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Members A-Z since 1949, Europarådets parlamentariska församling, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, w1.c1.rada.gov.ua .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, w1.c1.rada.gov.ua .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.memleket.com.tr .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.unhcr.org .[källa från Wikidata]
  9. ^ Verchovna Radas databas, Verchovna Rada-ID: 1304/2003#Text.[källa från Wikidata]
  10. ^ Verchovna Radas databas, Verchovna Rada-ID: 1875-2003-п.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.gfbv.de .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.ji-magazine.lviv.ua .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, ucu.edu.ua .[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.tccb.gov.tr .[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, archive.is .[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.comu.edu.tr .[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, www.rp.pl .[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, uludag.edu.tr .[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, www.lrp.lt .[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.mruni.eu .[källa från Wikidata]
  21. ^ Verchovna Radas databas, Verchovna Rada-ID: 241/2018.[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, mzv.gov.cz .[källa från Wikidata]
  23. ^ Prezident republiky udělil státní vyznamenání (på tjeckiska), Office of the President of the Czech Republic, 28 oktober 2024, läs online, läst: 29 oktober 2024.[källa från Wikidata]
  24. ^ "The Russian government of Crimea announced Dzhemiliev persona non grata". Unian.ua, 2014-03-21. (engelska)
  25. ^ "Davutoğlu: Referandumun sonuçları kabul edilemez". Hürriyet, 2014-03-17. (turkiska)
  26. ^ Krimtatarer oroliga för massaker - SVT.se
  27. ^ Tatarledare förbjuden att besöka Krim - SVT.se