Natalia Ginzburg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Natalia Ginzburg
Natalia Ginzburg.jpg
FöddNatalia Levi
14 juli 1916[1][2][3] eller 14 juli 1914[4]
Palermo
Död7 oktober 1991[3][5][6] eller 8 oktober 1991[7]
Rom
BegravdCampo Verano[8]
Andra namnAlessandra Tornimparte[9]
MedborgarskapItalien och Kungariket Italien
Utbildad vidUniversitetet i Turin Arbcom ru editing.svg
SysselsättningSkribent[6][4], skådespelare, politiker, dramatiker
BefattningUnderhusledamot i Italienska republiken
Redaktör
ArbetsgivareGiulio Einaudi editions
Politiskt partiItalienska kommunistpartiet
ReligionJudendom
MakeLeone Ginzburg
(g. 1938–1944)
Gabriele Baldini
(g. 1950–1969)
BarnCarlo Ginzburg (f. 1939)
FöräldrarGiuseppe Levi
UtmärkelserCharles Veillon-priset i italienska (1952)
Stregapriset (1963)
Baguttapriset
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata

Natalia Ginzburg, född Levi 14 juli 1916 i Palermo, död 7 oktober 1991 i Rom, var en italiensk författare som i sina verk utforskade familjerelationer, politik och filosofi.

Natalia Levi föddes på Sicilien men tillbringade det mesta av sin ungdom i Turin. Hon publicerade sin första berättelse, I Bambini, 1933 i tidskriften Solaria. 1938 gifte hon sig med Leone Ginzburg, och använde därefter namnet Natalia Ginzburg (ibland även stavat Ginzberg) när hon gav ut sina verk. Hennes första roman, La strada che va in città (Vägen som går till staden) gavs dock ut under pseudonymen Alessandra Tornimparte 1942, under det fascistiska Italiens mest antisemitiska period.

Ginzburgs far, Giuseppe Levi, var av judisk härkomst. Hennes mor, Livia Tanzi, var katolik. Trots att Ginzburg kunde leva ganska fritt utan trakasserier under andra världskriget, tvingades hennes man att tillbringa mycket tid i en by i Abruzzo. Som oppositionella till den fascistiska regimen, reste hon och hennes man i hemlighet till Rom och gav ut en antifascistisk tidning, tills Leone Ginzburg arresterades och mördades i fängelse 1944.

Ginzburg ägnade en stor del av 1940-talet åt att arbeta för förläggaren Einaudi i Turin; hennes andra roman, È stato così (Så var det) publicerades 1947. 1950 gifte hon sig med Gabriele Baldini. Detta var början på den mest kreativa perioden i Ginzburgs litterära karriär, då hon publicerade de flesta av sina mest kända verk. Hon hade 1963 en stor framgång med Lessico famigliare (Familjen) och vann Stregapriset. Den berättar om hennes familj och vänner från 20- till 50-talen. Hennes andra make dog 1969.

Hon skrev även teaterpjäser och medarbetade med artiklar och essäer i många tidskrifter och tidningar. Vidare arbetade hon som översättare och översatte bl.a. den första delen av Marcel Prousts À la recherche du temps perdu till italienska 1946 med titeln La strada di Swann. Hon spelade rollen som Maria från Betania i Pier Paolo Pasolinis film Matteusevangeliet 1964.

Hon intresserade sig under hela sitt liv för politik och var under en period medlem av italienska kommunistpartiet. 1983 valdes hon in i italienska parlamentet.

Tillsammans med Leone Ginzburg fick hon tre barn, varav sonen Carlo Ginzburg blev historiker.

Svenska översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Alla våra gårdagar (Tutti i nostri ieri) (översättning Karin Alin, Norstedt, 1956)
  • Kvällens röster (Le voci della sera) (översättning Åsa Styrman, Bonnier, 1965)
  • Kära Michele (Caro Michele) (översättning Karin Alin, Tiden, 1974)
  • Familjen (Lessico famigliare ) (översättning Ingalisa Munck, Bromberg, 1981)
  • Att bo i världen: essäer och artiklar (Ur Le piccole virtú) (urval och översättning: Vibeke Emond och Gunnel Mitelman) (Perla, 2010)
  • Familjelexikon (Lessico famigliare) (nyöversättning: (Johanna Hedenberg) (Bonniers, 2021)

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0320187co0047972, läst: 14 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, data.bnf.fr : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Natalia-Ginzburgtopic/Britannica-Online, omnämnd som: Natalia Ginzburg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 145553, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ FemBio : Frauendatenbank, omnämnd som: Natalia Ginzburg, FemBio-ID: 11174, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] BeWeB, BeWeB person-ID: 1710, läst: 12 februari 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0320187co0047972, läst: 28 november 2019.[källa från Wikidata]
  8. ^ Find A Grave, Find A Grave-ID: 93257492, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990002693, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]