Natalja Gontjarova

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Natalja Nikolajevna Gontjarova (1812–1863), konstnär, gift med Aleksandr Pusjkin.
Natalia Gontjarova
Natalia Sergeyevna Goncharova.jpg
FöddНаталья Сергеевна Гончарова
3 juli 1881[1][2][3] ​eller ​16 juni 1881[3][4]
Tula oblast
Död17 oktober 1962[5][6][7]
Paris[2]
Begravdcimetière parisien d'Ivry
MedborgarskapKejsardömet Ryssland och Frankrike
Utbildad vidMoskvas skola för måleri, skulptur och arkitektur Arbcom ru editing.svg
SysselsättningMålare[8], tecknare[9], modeskapare, illustratör, scenograf, kostymtecknare, författare
MakeMichail Larionov
(g. 1955–)
FöräldrarSergej Gontjarov
Redigera Wikidata

Natalja Sergejevna Gontjarova, född 3 juli 1881 i byn Nagajevo i närheten av Tula, Ryssland[10][11], död 17 oktober 1962 i Paris, var en rysk bildkonstnär och scenograf.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Barndomen tillbringade Gontjarova i guvernementet Tula. Hennes far Sergej ägde flertalet byar och gårdar, bland annat Nagajevo, byn som Natalja föddes i. Hon trivdes väl på landsbygden och skulle senare i livet beklaga att hon valt stadslivet före livet på landet[12]. Konflikten mellan de två, och resandet mellan familjens gods på landet kom även att ta sig uttryck i hennes konst.

Flytten till Moskva gick 1892, eftersom Gontjarova då började i Moskvas fjärde kvinnogymnasium, vid vilket hon avlade examen 1898. Efter gymnasiet påbörjade hon så småningom studier vid Moskvas institut för måleri, skulptur och arkitektur.[13]

Gontjarova studerade för skulptören Pavel Trubetskoj i Moskva. I den ryska huvudstaden lärde hon även känna Michail Larionov, som kom att bli hennes livskamrat och konstnärskollega.[14] De gifte sig först 1955. Gontjarovas verk utmärks av ett intresse för ikonmåleri och folkkonst. Detta syns också i skisser till Ryska balettens uppsättningar av Guldtuppen (1914), Les Noces (1923) och hennes scenografi till en senare version av Eldfågeln.

1906 visade hon för första gången verk utomlands, på Salon d'Automne i Paris. Tillsammans med Michail Larionov deltog hon därefter i en lång rad utställningar utomlands före första världskriget, bland annat Der Blaue Reiter 1912 i München och Erster Deutscher Herbstsalon 1913 i Berlin.

När hon 1914[15] lämnade Moskva för att bosätta sig i Paris, var hon välkänd i Ryssland i egenskap av företrädare för futurismen och rayonismen.

I slutet av augusti 1937 beslagtog Propagandaministeriet i Nazityskland fyra exemplar av en färglitografi av Gontjarova på några tyska museer, inom ramen för en kampanj mot så kallad Entartete Kunst. Den ingick i en samlingsportfolio med italienska och ryska konstnärer utgiven av Bauhaus 1924.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Verk[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, doi: 10.1515/AKL, Artists of the World Online konstnärs-ID: 00054991T, omnämnd som: Natalija Sergeevna Gončarova.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Stora ryska encyklopedin, Большая Российская энциклопедия, no value, ISBN 978-5-85270-320-0, Stora ryska encyklopedin-ID: 2369890, läs online, läst: 15 oktober 2021, licens: verk skyddade av upphovsrätt.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Art UK website, Art UK, omnämnd som: Natalia Goncharova, Art UK-id: goncharova-natalia-18811962, läst: 15 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 32580, läst: 15 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Natalia Sergeevna Goncharova, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 32580, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Natalia Gontcharova, CLARA (på engelska), CLARA-id: 3137, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6ww7p17, omnämnd som: Natalia Goncharova, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 17804, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Abstracte figuur (på engelska), läs online, läst: 7 september 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Sharp, Jane A. (2000). Natalia Goncharova, Amazons of avant garde. sid. 155 
  11. ^ Anne Blood. ”Natalia Goncharova: Rüsselsheim, Lübeck, Erfurt”. The Burlington Magazine. 
  12. ^ Tsvetajeva, Marina (2019). Proza (sbornik) 
  13. ^ Amazons of the avant-garde: Alexandra Exter [and others]. Guggenheim Museum. 2000. sid. 156. ISBN 0-8109-6924-6. OCLC 43879449. https://www.worldcat.org/oclc/43879449. Läst 4 mars 2020 
  14. ^ Amazons of the avant-garde: Alexandra Exter [and others]. Guggenheim Museum. 2000. sid. 158. ISBN 0-8109-6924-6. OCLC 43879449. https://www.worldcat.org/oclc/43879449. Läst 4 mars 2020 
  15. ^ Natalja Gontarova i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 22 mars 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]