Naturkulturmetoden

Naturkulturmetoden är en metod som innebär att man anpassar åtgärden efter trädgruppen, vars storlek bestäms av räckvidden hos trädens inbördes konkurrens. Konkurrensen räckvidd är 4 m på mycket bördig mark och 10 m på mycket mager mark. Vanligtvis kan man räkna med radien 5 m. Trädgruppen är behandlingsenheten vid val av träd, inte beståndet.

Metod.

Trädgruppen väljs efter att man bestämt vilka träd som är mogna för avverkning, dvs träd som är så stora att de inte ger acceptabel ränta på sitt eget värde. Träd som är mogna har i Mellansverige en diameter på ungefär 32–40 cm. Efter att de mogna träden markerats med färg, som innebär avverkning, väljs ett stort och bra träd till ”Dominant”. Den står mitt i gruppen som också skall innehålla två halvstora ”Rekryter” med goda egenskaper. Trädgruppens småträd och plantor, dvs föryngringen, lämnas orörda. Den goda effekten av denna ordning blir att dominanten, och i viss mån rekryterna tar åt sig nästa all näring i trädgruppen. Detta gör att hela skogens värdeökning hamnar på de största och värdefullaste träden.

Tyvärr föreligger en kontrovers med Skogsstyrelsen. Lagen säger att skogen måste innehålla en viss mängd kubikmeter per hektar. Skälet till detta är den gängse uppfattningen att skog skall vara tät för att producera mycket virke. Detta är vetenskapligt testat och befunnet vara falskt, (Hagner o Holm 2003).(Hagner 2922) Mest virke produceras om trädgruppen har en naturlig struktur, dvs består av både stora och små träd. Den stående kubikmassan i en sådan grupp blir ungefär 50 kubikmeter per hektar. Den omoderna uppfattningen har resulterat i att Mats Hagner, vars forskning resulterat i Naturkulturmetoden, har drabbats av bortgallring av alla sina vetenskaliga rappoter i SLU:s databas SLUpub.

Varning

Om plockhuggning utförs av en tjänsteman från en skogsägareförening eller ett skogsbolag, som äger ett sågverk, väljer han troligen att plocka bort de träd som ger bäst avkastning i sågverket. Beståndet domineras därefter av träd med dålig kvalitet, som får barn med dålig kvalitet. Detta leder till ”Skogsträdsförsämring” i stället för ”Skogsträdsförädling”.

Den svenska skogens dåliga egenskaper på 1940-talet förorsakades av fel typ av plockhuggning. Tillståndet ledde till att en ny skogsvårdslag antogs. Den tillät endast trakthyggesbruk. Den typ av hyggesfritt som nu 2025 är tillåten, förbjuder tyvärr inte att man plockar ut de kvalitetsmässigt bästa träden. Sätter man inte stopp för detta, blir vi åter tvingade till ”trakthyggesbruk”.

REFERENSER

Hagner Mats 2022, Läroboken Naturkultur 2022, URL, https://drive.google.com/file/d/1ITmKRIJ1PevNnF16un7tKOyZOxHZ-mYY/view?usp=sharing

Fallet Harald Holmberg

Naturkulturmetoden blev uppmärksammad i medierna när skogsägaren Harald Holmberg i Norrbäck på Stöttingfjället 2007 anmälde att han ville avverka ett bestånd enligt principen naturkultur i ett svårföryngrat område där avverkningstillstånd krävdes. Skogsstyrelsen nekade avverkningstillstånd med motivering att metoden inte ansågs ändamålsenlig för uppkomst av ny skog. Holmberg överklagade. Skogsstyrelsen polisanmälde avverkningen eftersom man menade att Holmberg dels gallrat ut för mycket.(Skogsvårdslagen 10§). Åklagaren lade ner förundersökningen efter att tre professorer på SLU yttrat sig. De menade att skogsvårdslagen har utformats på felaktig grund.