Såg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För den industriella verksamheten, se sågverk.
Kranbalksågning

En såg är ett verktyg för att kapa och klyva material. Den har oftast ett handtag, men kan ha flera. Det finns flera typer av sågar med sinsemellan olika användningsområden. Vanligast är sågar avsedda för att såga trä, men det finns också sågar avsedda för metall. En vanlig sådan kallas bågfil. Det finns också ett större antal sågar som är motordrivna, däribland motorsågen som är avsedd för att fälla och aptera träd. Ett annat slags motordriven såg är bandsågen, som är en vanlig syn i en slöjdsal i en skola. Numera förekommer de flesta sorters sågar som tidigare var handverktyg som motormanuella verktyg. Där elektricitet finns tillgänglig används ofta elanslutna verktyg, men det blir allt vanligare med sladdlösa verktyg som drivs med energi från uppladdningsbara batterier.

Sågens historia[redigera | redigera wikitext]

Egyptiernas inflytande på sågens utveckling[redigera | redigera wikitext]

Så snart människan började tillverka egna eggar på stenredskap fick dessa av slagtekniken tandade eggar. Det är dock tveksamt om de skall kallas "sågar". De användes främst för andra funktioner än att såga i trä. Egyptierna introducerade de första sågarna i brons. Dessa sågars största brist om man någon gång använde dem som träsågar var att klingan oturligt nog kilade fast sig i sågspåret, då klingan var alldeles ojämn och skrovlig. Detta bidrog även till att sågspånet blev kvar i spåret. Detta kom att bli en motgång för egyptierna vid deras byggarbeten. För att försöka motverka detta problem förstorade de sågspåret med fler kilar samt smörjde in spåret med olja vilket bidrog till en smärre förbättring.

Romarnas finslipning av sågen[redigera | redigera wikitext]

Under romarrikets storhetstid hittade man lösningen på egyptiernas problematik angående sågen, nämligen den så kallade skränkningen. Förbättringen var ganska enkel men mycket verkningsfull: sågspåret gjordes bredare än sågklingan genom att vinkla varannan tand åt höger respektive vänster. Med skränkningen minskade friktionen, och sågspånet följde nu med tänderna ut ur spåret vid sågning. Romarna utvecklade även nya typer av handsågar som till exempel bågsågen, vilket effektiviserade hantverksbranschen.

Sågklingans utveckling[redigera | redigera wikitext]

Sågklingans tillverkning har gradvis förändrats under sågens historia. Redan för över 6 000 år sedan tillverkades sågar av koppar, men 4 500 år senare tillät utvecklingen av metaller egyptierna att göra en såg av brons. Denna bronssåg var nu i en hårdare metall, men klingans tänder var fortfarande oregelbundna utan någon större struktur. Först senare tillverkades sågtänderna i material som tillät skränkning och de kunde ges en v-liknande form samt att sågen försågs med ett handtag. Dessa förändringar används fortfarande i de flesta av de moderna sågarna.

Sågens senaste historia[redigera | redigera wikitext]

Sågens utveckling såg nya förändringar först under senare hälften av 1800-talet fram till 1900-talets början. Med stålets utveckling försågs sågen med bättre material. Man kunde utnyttja utvecklingen av valsning av bandstål samt snabbstål, och senare även härdning av sågens tänder (tandspetshärdning). Helt i modern tid har man börjat belägga sågblad med teflon för att minska friktionen.

Handsågar[redigera | redigera wikitext]

  • Bågsåg används till tjockare grenar och ved samt annan grövre aptering av virke. Bågsågen har även tidigare använts till avverkning.
  • Fanersåg används till att såga faner och andra tunnare trämaterial och är därför fintandad.
  • Figursåg används till sågning av figurer och efter oregelbundna linjer. Kallas även rundsåg och karaktäriseras av ett smalt blad.
  • Fogsvans används för att såga av brädor, reglar och plank. Namnet är en försvenskning av tyskans "Fuchsschwanz" - den avsmalnande formen påminner om en rävsvans.
  • Sticksågen är formad som en mycket liten fogsvans, men starkt avsmalnande till en spets. Handtaget är något enklare gjort än fogsvansens. Sticksågen används då man från ett i arbetsstycket borrat hål ska såga upp ett större hål. När det upptagna spåret blivit tillräckligt stort kan man vid behov fortsätta med en ordinär fogsvans.
  • Geringssåg används för att kapa trälister i exakta vinklar, t.ex. vid tillverkning av tavelramar.
  • Gradsåg används vid sammanfogningsmetoden gradning. Den kan ställas in i bestämda vinklar mot det ämne som skall sågas och används i klyvriktning.
  • Grensåg används vid trädbeskärning. Den kan vara försedd med ett skaft, som ibland kan vara teleskopiskt. Bladet kan vridas i förhållande till bågen, så att man vid beskärningen kan komma åt att lägga snittet på ett beskärningsriktigt sätt.
  • Guldsmedssåg är en variant på lövsåg, där bågen kan ställas in för sågblad av olika längd.
  • Hålsåg används för att göra hål, ofta i trä eller plast samt metall. Hålsågens blad är cirkelformat.
  • Japansåg används när man vill ha ett rent snitt i tunna material. En japansågs blad är tunnare än de flesta andra sågar och man drar sågen mot sig vid dess användning.
  • Kranbalksåg kan även kallas kransåg, används för att såga upp timmer för hand. Stocken läggs på höga bockar och klyvsågas med lång tvåmanssåg genom att en står ovanpå stocken och en under och drar sågen upp och ner. Användes i Sverige för att tillverka bräder och plank fram till slutet av 1800-talet.
  • Lövsåg har samma användning som en figursåg.
  • Ryggsåg har förstärkning av en skena på ryggsidan. Används som geringssåg oftast tillsammans med en geringslåda.
  • Stocksåg äldre tvåmanssåg för avverkning av timmer. Ersatte på 1860-talet yxan i Sverige.
  • Timmersvans, enmanssåg för avverkning av timmer. Den har i ytteränden ett hål, avsett för fäste av ett extra handtag. Sågen kan då användas som tvåmanssåg för att underlätta avverkningen. Ersatte på 1890-talet i Sverige stocksågen för två man och var den rådande fram till 1950-talet då motorsågen slog igenom. Till timmersvansen kom sågkamraten cirka 1920 att underlätta fällning och kapning av timmer. Idag är timmersvansen väldigt ovanlig men det finns ett fåtal tillverkare kvar såsom Willhelm Putsch som går att anskaffa från Tyskland via t.ex. företaget Fine tools.

Elektriska handsågar[redigera | redigera wikitext]

  • Tigersåg är en sorts sticksåg att använda för arbete i de flesta material.
  • Sticksåg är en kontursåg för till exempel trä, metall eller plastmaterial.

Motordrivna sågar[redigera | redigera wikitext]

Hålsåg[redigera | redigera wikitext]

Hålsågar är cylindriska sågar för sågning i olika material.

Skränkning[redigera | redigera wikitext]

Skränkning hos sågklinga sedd uppifrån och från sidan

Skränkning kallas tändernas böjning i sidled på sågklingor. Tänderna böjs omväxlande åt vardera sidan för att snittet skall bli bredare än klingans tjocklek, detta för att inte sågen skall fastna på grund av friktionen. Klingor med någorlunda stora tänder, till exempel de hos vanliga fogsvansar eller cirkelsågar, måste då och då skränkas om. Detta görs med en skränktång. Det är viktigt att skränkningen blir lika stor åt båda håll för att sågningen i materialet ska bli rak.

Såg som musikinstrument[redigera | redigera wikitext]

En fogsvans kan även användas som ett musikinstrument. Tonerna uppstår genom att man knackar på klingan eller använder en stråke. Tonhöjden moduleras genom att man böjer klingan, mer eller mindre, i en S-form. Bland de sågar som tillverkas för att användas enbart som musikinstrument kan nämnas Sandvik Stradivarius.

Såg som musikinstrument

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]