Vanlig snytbagge

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vanlig snytbagge
Hylobius abietis 3 bialowieza forest beentree.jpg
Snytbagge
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Klass Insekter
Insecta
Underklass Bevingade insekter
Pterygota
Ordning Skalbaggar
Coleoptera
Överfamilj Curculionoidea
Familj Vivlar
Curculionidae
Släkte Hylobius
Art Vanlig snytbagge[1]
H. abietis
Vetenskapligt namn
§ Hylobius abietis
Auktor Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Vanlig snytbagge (Hylobius abietis) är en skalbagge som tillhör familjen vivlar (Curculionidae). Baggen betraktas av skogsindustrin som en skadeinsekt då dess levnadssätt orsakar omfattande skador på nyplanterad skog. Färska hyggen där det finns gott om stubbar är bra habitat för baggen som förökar sig i stubbarna. De vuxna djuren orsakar skador genom att äta barken runt stammen på unga plantor, så kallad ringbarkning av trädplantan, något som vanligtvis resulterar i att plantan dör.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

En vuxen snytbagge blir ungefär 10-13 millimeter långa (utan snyte inräknat) och är mörkbruna med oregelbundna stråk av gula eller ljusbruna hår på sina täckvingar. Benen är svarta alternativt djupt röda med en distinkt tand på dess lårben och i slutet av skenbenet. De fullvuxna larverna är mellan 14-16 millimeter långa med typiska vävnader, apodala (saknar fötter), krökta och är vita med brunt huvud.[2]

Beteende[redigera | redigera wikitext]

Vuxna snytbaggar kan hittas året om även om dessa vanligtvis övervintrar under vintermånaderna. Baggar som är redo att reproducera sig lockas till områden med stubbar av barrträd i vilka ett ägg om gången läggs (en till två ägg om dagen) under marken invid tjocka rötter eller i jorden i närheten av dessa. Baggarna kan med stor precision genom olfaktoriska signaler hitta platser att gräva ner sig i. Parningen sker vanligtvis i marken.[3]

För att nå mognad äter vuxna snytbaggar på bark och floem av ungträd och nyplanterade barrträd (ibland äter baggen även på lövträd) något som hämmar trädets tillväxt eller gör att trädet dör.

Baggarna har en tendens att ge sig på artificiellt gödslade träd, i synnerhet sådana som som gödslats med fosfor. Eftersom fosforn gör att trädets floem blir mer näringskraftigt blir plantorna mer attraktiva för baggarna.[4]

Problem för kommersiellt skogsbruk[redigera | redigera wikitext]

Snytbaggen betraktas av skogsindustrin som en skadeinsekt då dess levnadssätt orsakar omfattande skador på nyplanterad skog, skador som leder till att företag förlorar pengar. Skadorna uppkommer främst då de nykläckta snytbaggarna på hösten gör ett så kallade näringsgnag innan de blir utfärgade och könsmogna. Totalt görs tre gnag per år, vår, sommar och höst. För att skydda plantornas bark mot baggarnas gnag används en rad olika motåtgärder som:

  • markberedning. Baggen undviker blottad mineraljord.
  • plantering av äldre och kraftigare barrotsplantor med större motståndskraft mot angrepp.
  • behandling av plantorna med kemiska bekämpningsmedel som Permetrin. Medlet, och andra liknande preparat, är dock ifrågasatta ur arbetsmiljösynpunkt och miljösynpunkt. Permetrin är förbjudet i Sverige och inom EU.
  • olika typer av mekaniska plantskydd.
  • hyggesvila, vilket innebär att man väntar med planteringen tills snytbaggarna dragit vidare.

Snytbaggeproblemet är ett resultat av trakthyggesbruket, dvs kalavverkning med efterföljande plantering. Hyggesdoften lockar flygande snytbaggar till platsen, de färska stubbarna utgör yngelplatser och nysatta plantor tjänar som föda för snytbaggarna. En del av dessa baggar finns kvar på hygget även under andra sommaren medan larverna utvecklas i stubbarnas rötter.

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk taxonomisk databas. TaxonId: 106448
  2. ^ naturnet.8k.com Arkiverad 2 maj 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Nordlander G, et all. (1997) Oviposition patterns of the pine weevil Hylobius abietis. Ent.Exp. Appl. 85:1-9] Nordlander G, et all. (1986)1Orientation of the pine weevil Hylobius abietis to underground sources of host volatiles Entomol. exp. appl. 41: 91-100
  4. ^ [HERBIVORÍA DE CORTEZA SOBRE CONÍFERAS DE INTERÉS FORESTAL, EL CASO DE Hylobius abietis. EFECTO DE LA FERTILIZACIÓN DE ESTABLECIMIENTO Y POSIBILIDADES DE SELECCIÓN DE PROGENIES RESISTENTES. Luis Sampedro1 y Rafael Zas] HERBIVORÍA DE CORTEZA SOBRE CONÍFERAS DE INTERÉS FORESTAL, EL CASO DE Hylobius abietis. EFECTO DE LA FERTILIZACIÓN DE ESTABLECIMIENTO Y POSIBILIDADES DE SELECCIÓN DE PROGENIES RESISTENTES. Luis Sampedro1 y Rafael Zas

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]