Neon Genesis Evangelion

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Neon Genesis Evangelion
EV2.JPG
新世紀エヴァンゲリオン
(Shin Seiki Evangerion)
Genre Apokalyptisk, Drama, Mecha, Post-apokalyptisk, Psykologisk, Science fiction
Manga
Författare Yoshiyuki Sadamoto
Förlag Japan Kadokawa Shoten
Publicerat Shonen Ace
Första pub. Februari 1995 – Pågår
Volymer 10
TV-anime
Regissör Hideaki Anno
Studio Gainax
Sändes på Japan TV Tokyo
Första sändning 4 oktober 199527 mars 1996
Avsnitt 26
Filmer

Neon Genesis Evangelion (新世紀エヴァンゲリオン Shin Seiki Evangerion?) är en kommersiellt framgångsrik och populär japansk anime från år 1995, producerad av Gainax och regisserad av Hideaki Anno, samt en manga av Yoshiyuki Sadamoto. Namnet (νέον γένεσις εὐαγγέλιον) består av de grekiska orden för "nytt", "skapelsen" och "evangelium".[1] Serien är en apokalyptisk och post-apokalyptisk mecha-anime med referenser till kristna symboler från Första Moseboken och de bibliska apokryferna.[2] Senare fokuserar handlingen mer på huvudkaraktärernas psykiska och mentala problem.[3] Hideaki Anno själv hade varit drabbad av klinisk depression innan arbetet med serien började,[4] vilket återspeglas i seriens psykologiska aspekter.[5] Enligt Sponichi Annex, Evangelion har dragit in mer än 150 miljarder yen i försäljningsintäkter.[6]

Neon Genesis Evangelion består av 26 avsnitt som först sändes på den japanska kanalen TV Tokyo mellan 4 oktober 1995 och 27 mars 1996. Senare sändes den över hela Japan på satellitkanalen Animax. Serien följdes av tre filmer: Death and Rebirth, The End of Evangelion och Revival of Evangelion varav de första två visades 1997. Death and Rebirth är en kraftigt sammanfattad version av serien (Death) samt första hälften av The End of Evangelion (Rebirth). The End of Evangelion är en alternativ version av seriens slut och kan ses som antingen ett tillägg till eller en ersättning av de två sista avsnitten i serien. År 1998 bearbetades de två filmerna och släpptes som en enda, Revival of Evangelion.[7]

År 2003 offentliggjorde seriens amerikanska distributör ADV Films sina planer på att skapa en spelfilm av serien, men varken regissör eller när produktionen ska påbörjas är ännu känt.[8]

Den 9 september 2006 bekräftade Gainax den pågående produktionen av ett nytt projekt, Rebuild of Evangelion, som består av fyra filmer som släpptes 2007 och 2008. De första tre filmerna utgör en alternativ version av serien, med nya scener, miljöer, bakgrunder och rollfigurer, medan den fjärde filmen är ett helt nytt slut på berättelsen.[9]

Handling[redigera | redigera wikitext]

Evangelion handlar huvudsakligen om den paramilitära organisationen NERV och dess kamp för att förhindra att staden Tokyo-3, och den så kallade Geofronten under den, förstörs av monstruösa varelser som kallas apostlar. För att lyckas med detta anlitar NERV tre tonåringar, Shinji Ikari (sonen till NERV:s befälhavare, general Gendo Ikari), Rei Ayanami och Asuka Langley Soryou. Dessa ska styra enorma kamprobotar som kallas Evangelions i de våldsamma slagen mot apostlarna. Under seriens gång avslöjas det att NERV:s, Evangelions och apostlarnas egentliga syfte är att tvinga fram en evolution av mänskligheten. Huvudfigurernas kamp med sina personliga problem och konflikter mellan olika personligheter får stor betydelse för händelserna i serien och blir avgörande för dess slut.

Trots att det inte avslöjas förrän senare i serien börjar Evangelions handling år 2000 när en expedition till Antarktis upptäcker en massiv varelse av ljus, som de döper till Adam, eller den första "aposteln". När de experimenterade med aposteln fick det Adam att löpa amok och utlösa en massiv explosion (under vilken han själv reducerades till ett embryo). Detta orsakade en katastrof som senare kom att kallas Second Impact, "det andra nedslaget". Antarktis förintades och jordens rotationsaxel förändrades, vilket påverkade klimatet och orsakade stor förödelse med miljarder döda som följd. Under det följande året dog hälften av världens befolkning till följd av krig innan fred nåddes. Sanningen bakom Second Impact hölls hemlig för allmänheten genom en bortförklaring - det påstods att en meteorit med ljusets hastighet slagit ner i Antarktis.

Seriens egentliga handling börjar år 2015, femton år efter Second Impact, och under tiden har mänskligheten återhämtat sig från katastrofen. Då handlingen börjar attackeras Tokyo-3, en militariserad stad i ett av de sista landområdena i Japan, av den första i en rad av apostlar. Konventionella vapen visar sig vara ineffektiva, men med organisationen NERV:s "biomekaniska" mechas, Evangelions (EVA), är mänskligheten kapabel att möta apostlarna i strid.

Då handlingen skrider fram avslöjas att NERV har band till tre andra organisationer: GEHIRN, SEELE och Mardukinstitutet. Tidigare känt som GEHIRN är NERV:s huvuduppgift att försvara jorden från apostlarna, under SEELE:s ständiga kontroll. Men NERV har sin egen hemliga agenda som drivs av dess befälhavare Gendo Ikari: Human Instrumentality Project, som enligt general Ikaro, är vägen till att förena alla mänskliga medvetanden i en global själslig enhet. Mardukinstitutets uppdrag är att välja ut Evangelions piloter, varav de bäst lämpade är fjorton år gamla barn födda strax efter Second Impact. Institutet består av general Ikari och forskningsledaren Ritsuko Akagi samt 108 företag, som senare visar sig inte existera.

Varje Evangelion har sin egen utvalda pilot och fungerar genom att "synkronisera" pilotens och Evangelions själar med varandra genom den gåtfulla, flytande substansen LCL (i sammanhanget refererar "själ" snarare till en individs medvetande, mentala struktur och identitet än den vanliga övernaturliga själen). Omgiven av LCL binds pilotens nervsystem, medvetande och kropp till Evangelions kontroller, vilket gör det möjligt att styra en Evangelion med hjälp av tankar och rörelser. Ju högre en pilots synkroniseringsvärde är, desto bättre och mer effektivt kan piloten kontrollera sin Evangelion. Till exempel hade huvudkaraktären Shinji problem med att vid 40% synkronisering få sin Evangelion att gå framåt, men med högre värden kunde han utföra akrobatiska rörelser.

100% synkronisering ger Evangelions massiv kapacitet, men även högre värden som 400%, som troddes vara omöjliga, kan uppnås av piloterna. Shinji fick dock tillbringa en månad i upplöst tillstånd i sin Evangelion efter att ha nått denna gräns. Nackdelen med föreningen via LCL är att piloten upplever fysisk och psykisk smärta i nivå med vad dess Evangelion upplever; vid en tillräckligt hög synkronisering kan därför skador på Evangelion medföra skador på och potentiell död för piloten. Nästan samtliga piloter hamnar på sjukhus en eller flera gånger under seriens lopp som ett resultat av skador de ådragit sig på detta sätt.

Huvudkaraktären Shinji Ikari är Gendo Ikaris enda son. Innan seriens början kallar generalen på Shinji för att göra honom till pilot i Evangelion 00, efter att dess pilot Rei Ayanami skadats. Ovetande om sin fars planer anländer Shinji till Tokyo-3 just när den tredje aposteln attackerar staden. Shinji accepterar motvilligt sitt uppdrag och börjar som pilot i Evangelion 01 och flyttar in hos major Misato Katsuragi. Tillsammans med Rei slåss han mot apostlarnas successiva avancemang och de får senare även sällskap av Evangelion 02s pilot, Asuka Langley Soryu, som anländer från Tyskland.

Forskningsledare Ritsuko nämner, i början av serien, att Evangelions har vissa biologiska komponenter inom sig, men i hur hög grad de är biologiska varelser är till en början inte känt. Evangelion 01 är bunden till Yui Ikari, general Ikaris fru och Shinjis mor, vars själ och kropp absorberades i ett misslyckat experiment. Piloten Rei sägs delvis vara en klon av Yui Ikari och bär dessutom på själen av Lilith, den andra aposteln.[10]

Senare visar sig Evangelions vara levande, enligt seriens skapare "biomekaniska" organismer snarare än vanliga robotar. Mot slutet av serien avslöjas att de är organismer skapade av människor samt kloner av apostlarna (Evangelions 00, 02, 03 och 04 är skapade av Adam, Evangelion 01 av Lilith) i vilka man byggt in mekaniska komponenter för att tämja och kontrollera dem. Denna kontroll är inte perfekt vilket gör att en del Evangelions under seriens lopp går bärsärkagång när deras egna vilja släpps loss, oberoende av externa energikällor.

Under tidens gång får huvudpersonerna reda på NERV och SEELE:s andra mål, Human Instrumentality Project. Dess syfte är att tvinga fram fullbordandet av ett nytt mänskligt evolutionssteg och därmed rädda mänskligheten från att utplåna sig själv. För att uppnå detta planerar de att bryta ner de "AT-fält" som separerar människa från människa och gör oss till enskilda individer. Genom detta förväntas alla individer upplösas till LCL, "urhavet", den grundläggande komponenten i mänskligt varande, och därmed uppgå i en gemensam enhet. All LCL skulle då förenas till en högre stående varelse, mänsklighetens nästa utvecklingssteg, och därigenom avsluta all konflikt, ensamhet och smärta orsakad av individuell existens. Mot seriens slut hamnar organisationerna SEELE och NERV i direkt konflikt om hur detta projekt ska utföras.

I de sista två avsnitten av Neon Genesis Evangelion påbörjar general Ikari och Rei tillsammans Human Instrumentality Project, vilket tvingar flera karaktärer att konfrontera sina personliga tvivel och rädslor. Handlingen fokuserar framför allt på Shinji, särskilt under sista avsnittet. Till en början försöker Shinji fly från denna inre konfrontation, men accepterar till slut sig själv för den han är. Detta slut kan vara ett uttryck för Hideki Annos avvisande av otaku-kulturen, då Shinji avvisar en enkel, tom och smärtfri värld till den verkliga världens fördel. Detta slut, som utgörs av flashback-sekvenser, annorlunda skisser och snabbt blinkande texter, lämnade många fans förvirrade och missnöjda. Seriens yttre huvudhandling - slaget mot apostlarna - löses aldrig, och endast Shinjis personliga konflikter får en lösning, som dessutom tittarna själva får tolka. Ett år senare släpptes därför ett alternativt slut.

The End of Evangelion[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: The End of Evangelion

Filmen The End of Evangelion börjar strax efter slutet av avsnitt 24. SEELE beordrar den japanska armén att attackera NERV:s högkvarter. Asuka inser att hon har ett djupare band till Evangelion 02 och inte enbart är dess bemästrare, vilket ger henne styrkan att ta upp kampen mot de serieproducerade Evangelions som SEELE skapat. Denna styrka hjälper henne föga då Evangelion 02s AT-fält genomborras av "Longinus lans" (den heliga lansen) och hon dödas av sina fiender. Under tiden kämpar Misato sig förbi SEELE:s soldater för att hjälpa Shinji till hans Evangelion.

General Ikari försöker påbörja "Instrumentality-projektet" genom att förena Adams embryo med Rei. Men Rei tar kontroll över processen och återförenas med Lilith, den andra aposteln, som därigenom återfår sin själ och skapar ett anti-AT-fält. Detta orsakar att människornas AT-fält bryter samman och deras kroppar upplöses och förenas i LCL-substansen. Instrumentality fortsätter som planerat då all substans absorberas av Liliths kropp, som växer sig större än jorden själv.

Rei överlämnar kontrollen över processen till Shinji. Till en början, på grund av sina erfarenheter av emotionellt lidande och ensamhet, accepterar Shinji denna nya form av liv, då han upplever att det aldrig kan finnas glädje i den verkliga världen. Men genom en serie av mentala uppenbarelser inser han att utan smärta kan det inte finnas någon glädje, och att leva med andra är att uppleva både glädje och smärta. Lilith förstörs och faller i bitar, och anti-AT-fältet slutar att existera. I förstörelsen visas Shinji och Asuka återskapade vid LCL-havet, och i sista scenen ligger de på stranden bland ruinerna av Tokyo-3.

Hur The End of Evangelion ska tolkas är omdiskuterat och huruvida det var menat att vidare förklara händelserna i de sista två avsnitten (vilket skulle betyda att dessa avsnitt visade Shinjis inre under tiden han befann sig i gemensamt medvetande med Lilith) eller att ersätt dem är inte säkert. En del ser The End of Evangelion som ett alternativt slut till serien skapat för att tillfredsställa de fans som var missnöjda med seriens slut. Assisterande regissören Tsurumaki har sagt att han känner att serien var fullbordad som den var.[11]

Avsnitt[redigera | redigera wikitext]

Rollfigurer[redigera | redigera wikitext]

Rollfigurerna i Evangelion kämpar hela tiden med relationerna till varandra,[3] sina inre demoner och med traumatiska händelser i det förflutna, vilket skapar ett komplext mönster av relationer.[12][13]

Regissören Hideaki Anno beskrev huvudpersonen, Shinji Ikari, som en pojke som "krymper av mänsklig kontakt" och har "övertygat sig själv om att han är en onödig person, till den grad att han inte ens kan ta sitt liv." Han beskriver Shinji och Misato Katsuragi som "extremt rädda för att bli sårade" och "inte passande - då de saknar den positiva attityden - att vara det som folk kallar hjältar i ett äventyr".[14] Rei Ayanami och Asuka Langley Soryou, de andra huvudfigurerna, har liknande dåliga egenskaper och svårigheter att relatera till andra personer.

Enligt Anno var Evangelion ett försök att av alla rollfigurernas karaktärer skapa ett gemensamt perspektiv, och samtidigt att skapa rollfigurer som representerar olika saker för olika individer i publiken och därigenom göra det omöjligt för alla att nå samma teori om och slutsats av serien. För vissa tittare är rollfigurerna psykologiska representationer, medan de för andra är filosofiska, religiösa eller till och med historiska.[15] Huvudmålet var att presentera rollfigurer som reflekterar den djupa depression och efterföljande återhämntning som Anno upplevde innan han påbörjade arbetet på Evangelion.[14] Kazuya Tsurumaki har sagt att "Om en person som redan kan leva och kommunicera normalt ser den, kommer hon inte att lära sig något."[16]

Designen av rollfigurerna har också bidragit till Evangelions popularitet. Den attraktiva designen av de kvinnliga huvudrollerna, Asuka, Rei och Misato, har blivit odödliggjord i dōjinshi-kulturen.[17]

Inspiration och symbolik[redigera | redigera wikitext]

Evangelion är fyllt av referenser till filosofiska, religiösa och psykologiska begrepp.[18] Serien innehåller också många hyllningar till andra show, såsom Ai to Gensou no Fascism av Ryū Murakami,[19][20] Döden från rymden, The Divine Invasion av Philip K. Dick, Mot nya världar av Arthur C. Clarke,[21] Liftaren, The Prisoner,[22] Thunderbirds, UFO,[23] Ultraman[24] och Ultraseven.[25]

Anno hämtade även inspiration från Devilman,[26][27] Mazinger Z, Densetsu kyojin Ideon,[28][29] och Mobile Suit Gundam.[30]

Psykologi och psykoanalytisk teori[redigera | redigera wikitext]

Evangelion innehåller många referenser till freudianska begrepp såsom Oidipuskomplex, orala fasen, dödsdrift[31], libido, och destrudo.[32][33] Shinji hatar sin far Gendo och han älskar Rei Ayanami.[34][35] Rei är en klon av sin mor Yui, så Evangelion kan betraktas som en berättelse om Oidipuskomplex.[36]

"Igelkottens dilemma" är ett koncept som beskrevs av filosofen Arthur Schopenhauer och senare anammades av Freud.[37] Det är namnet på seriens fjärde avsnitt[38][39] och nämns av kapten Misato Katsuragi som en beskrivning av hennes relation till Shinji.[40] Igelkottens dilemma innebär att ju närmre två individer kommer varandra desto större blir risken att de gör varandra illa. Alternativet är att istället känna ensamhetens smärta.[41]

Flera karaktärer, framför allt Shinji, Asuka, och Rei, har starka drag av olika personlighetsstörningar. Shinji är en oral personlighet, Rei är en schizofren karaktär,[42][43] och Asuka är en narcissist.[44] Anno inspirerades av Sigmund Freud i skapelseprocess av det episod 26[45]

Religion[redigera | redigera wikitext]

Seriens mest uppenbara symbolik är inspirerad av judisk-kristna företeelser och använder sig ofta av ikonografi och teman ur judendom, kristendom, gnosticism[46] och kabbalism.[47][48] Assisterande regissör Kazuya Tsurumaki har sagt att den kristna symboliken ursprungligen enbart användes för att ge projektet ett unikt tema i jämförelse med annan mechaanime och att den egentligen saknade betydelse.[49][50]

Bland de många referenserna kan följande återfinnas:

  • Eva skapades av ett av Adams revben enligt första Moseboken. På ett liknande sätt härstammar apostlarna i animen från den första aposteln Adam.
  • Det kristna korset visas ofta, främst som strålar av energi riktade mot himlen.[51]
  • Den andra aposteln Lilith är korsfäst djupt under Tokyo-3. I judisk folksägen var Lilith Adams första fru. Lilith spetsas av Longinus lans, som enligt traditionen användes för att skada Jesus när han korsfästes. Lilith representerar den första kvinnan och mänsklighetens moder.
  • Apostlarna kan vara en referens till guds änglar ur Gamla testamentet på japanska, ordet som används är det samma som för apostel (eller budbärare) i Nya testamentet. I öppningssekvensen benämns de som "änglar". De beskrivs ytligt att härstamma från Adam och som "en annorlunda evolutionär utvecklingsväg mänskligheten kunde ha tagit".
  • Superdatorn Magis tre delar är döpta efter Casper, Baltasar och Melchior, de tre bibliska vise männen som enligt Matteusevangeliet besökte det nyfödda Jesusbarnet.
  • Livets Träd, eller Sephiroths träd, ur Kaballahtraditionen nämns och visas under öppningssekvensen samt under taket på general Ikaris kontor.
  • Mardukinstitutet är namngett efter Marduk, den babylonska mytologins största gud och Babylons skyddsgud.
  • I avsnitt nio jämför Asuka dörren mellan henne och Shinji med Jerikos murar, som i Josuas bok föll efter att det israeliska folket sju gånger gått runt den[52] . Denna metafor är en vink (som Shinji inte förstår) om att Asuka egentligen vill att han ska gå in till henne.

Annan media[redigera | redigera wikitext]

Då Neon Genesis Evangelion är så populär lever den länge kvar i andra former än själva serien. Serien har gett upphov till ett flertal datorspel. En manga baserad på serien började skrivas av dess karaktärsdesigner Yoshiyuki Sadamoto redan i februari 1995, åtta månader innan seriens officiella premiär. Mangan utgör en separat entitet från animen och innehåller ett antal tydliga skillnader.[53] Två andra manga baserade på spelen har skrivits: Neon Genesis Evangelion: Angelic Days av Fumino Hayashi,[54] och Shinji Ikari Raising Project.[55]

Merchandise[redigera | redigera wikitext]

Merchandise av Evangelion släpps fortfarande regelbundet. Actionfigurer som föreställer Evangelions, apostlarna och piloterna finns i många former. En lång rad spel för PC och Sega Saturn har släppts runt seriens namn, inklusive rollspel och dating-simulatorer; dock så gott som enbart i Japan. Asuka och Rei[56][57] är populära som figurer och modeller.[58][59] En stor del av seriens merchandise har en mycket ljusare ton än serien vilket Anno har uttryckt missnöje över. Till skillnad från andra "stora namn" som medverkat i seriens skapande har han inte varit inblandad i produktionen av någon merchandise.

Efter serien[redigera | redigera wikitext]

Produktionsbolaget Gainax påbörjade ett projekt för att skapa en avslutande film till serien år 1997. Först släpptes Evangelion: Death and Rebirth som en sammanfattning av hela serien (Death) och första halvan av det nya slutet (Rebirth). Projektet avslutades senare samma år och släpptes som The End of Evangelion.[60][61]

Handlingen i de två sluten är liknande, men medan Shinji i filmen avvisar Instrumentality-projektet förblir hans beslut i serien okänt. I stillbilder i de sista två avsnitten visas Evangelion 01 med vingar samt Misatos och Ritsukos döda kroppar, vilket kan tyda på att dessa händelser redan var planerade. I den engelska versionen av Director's Cut, avsnitt 24, visas konceptbilder från striden mellan Asuka och de serieproducerade Evangelions, och i stället för att visa scener från nästa avsnitt visas titeln "Air", namnet på End of Evangelions första del.

I avsnitt 16 sker en förändring i seriens ton, delvis beroende på tidsbrist som drastiskt reducerade antalet bilder som kunde ritas för varje avsnitt,[16] och delvis på attacken med saringas mot Tokyos tunnelbana den 20 mars 1995, vilken inträffade under tiden serien producerades. Hideako Anno beslöt att utelämna vissa element ur serien som han tyckte liknade den verkliga attacken allt för mycket.[17] Anno har sagt att innan produktionen började visste han inte hur serien skulle sluta eller vad som skulle hända med rollfigurerna.[14]

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Stund innan serien var anime mer av en nisch intresse, anime som Neon Genesis Evangelion, tillsammans med andra såsom Sailor Moon och Dragon Ball Z , som ledde anime in i mainstream i länder som USA.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Cavallaro 2007, s. 54
  2. ^ «By drawing on particular Judeo-Christian mytho-religious sources, specifically the kabbalistic and "gnostic" interpretations of The Book of Genesis that inform Anno's script, I hope to address the series' strong generative thematics» (Ortega 2007, s. 217)
  3. ^ [a b] «The other strand of the [Evangelion] narrative is far more complex and provocative, as it becomes increasingly concerned with the problematic mental and emotional states of the main characters, all of whom carry deep psychic wounds and whose psychic turmoil is presented against an increasingly frenzied apocalyptic background» (Napier 2002, s. 425)
  4. ^ «After Nadia, Anno fell into deep depression, refused to work for four years. He returned to animation with Evangelion, gradually fashioning that series into a critique of anime otaku» (Lamarre 2009, s. 180)
  5. ^ «'Evangelion' offers a fascinatingly complex character study that is rare indeed, especially in popular animated entertainment. Returning to write and direct the series after an extended hiatus - reportedly due to depression - there is an acute sense that 'Evangelion' is a very personal statement» (Wong, Amos (1998). ”Interview with Hideaki Anno, director of 'Neon Genesis Evangelion'” (på engelska). Arkiverad från originalet den 16 maj 2008. http://web.archive.org/web/20080516072251/http://www.aoianime.hu/evangelion/index.php?page=interanno#bottom. Läst 2 november 2015. )
  6. ^ ”「ヱヴァ」総監督 劇場で“緊急声明”” (på japansk). Sponichi.co.jp. 12 februari 2007. Arkiverad från originalet den 14 februari 2007. http://web.archive.org/web/20070214063924/http://www.sponichi.co.jp/entertainment/news/2007/02/12/02.html. Läst 2 november 2015. 
  7. ^ ”新世紀エヴァンゲリオン - Story” (på japansk). Arkiverad från originalet den 27 april 2015. http://web.archive.org/web/20150427232818/http://www.gainax.co.jp/anime/eva/story.html#movie. Läst 2 november 2015. 
  8. ^ http://money.cnn.com/magazines/fortune/fortune_archive/2005/12/12/8363101/index.htm It's... Profitmón!
  9. ^ http://www.evangelion.co.jp/ Rebuild of Evangelion
  10. ^ http://www.evaotaku.com/html/glossary2.html#L The End of Evangelion - Theatrical Program: Glossary
  11. ^ http://www.evaotaku.com/html/Tsurumaki.html A Story of Communication: The Kazuya Tsurumaki Interview
  12. ^ Miller 2012, s. 85
  13. ^ Ishikawa 2007, s. 76
  14. ^ [a b c] Hideaki Anno, översatt av Mari Morimoto, engelsk version av Fred Burke (1995). ”What were we trying to make here?”. Neon Genesis Evangelion, Vol. 1. San Francisco: VIZ Media LLC. ISBN 1-56931-294-X 
  15. ^ Evangelion: Death and Rebirth; End of Evangelion DVD commentary track
  16. ^ [a b] http://www.evaotaku.com/html/Tsurumaki.html A Story of Communication: The Kazuya Tsurumaki Interview
  17. ^ [a b] http://www.nettime.org/Lists-Archives/nettime-l-9802/msg00101.html Towards a Cartography of Japanese Anime - intervju med Azuma Hiroki
  18. ^ Vice, Matthew (15 november 2009). ”DStv Pick of the week” (på engelska). Arkiverad från originalet den 5 maj 2010. http://web.archive.org/web/20100505191413/http://www.timeslive.co.za/sundaytimes/article183723.ece. Läst 2 november 2015. 
  19. ^ Fujie & Foster 2004, s. 9
  20. ^ Lamarre 2009, s. 153-154
  21. ^ Miller 2012, s. 189
  22. ^ Horn, Carl Gustav. ”Evangelion” (på engelska). J-pop. Arkiverad från originalet den 4 mars 2001. http://web.archive.org/web/20010304203436/j-pop.com/anime/archive/feature/03_evangelion/end1.html. Läst 2 november 2015. 
  23. ^ Sanenari 1997, s. 96
  24. ^ Clements, Jonathan (2010) (på engelska). Schoolgirl Milky Crisis: Adventures in the Anime and Manga Trade. A-Net Digital LLC. Sid. 124. ISBN 978-0-9845937-4-3 
  25. ^ Horn, Carl Gustav. ”Speaking Once as They Return: Gainax's Neon Genesis Evangelion” (på engelska). Stanford.edu. Arkiverad från originalet den 29 mars 2012. http://web.archive.org/web/20120329122552/http://www.stanford.edu/~fenn/eva/eva1.html. Läst 2 november 2015. 
  26. ^ Fujie & Foster 2004, s. 76
  27. ^ (på japansk) デビルマン解体新書. Kodansha. 1999. ISBN 978-4-06-330070-3. 
  28. ^ Murakami, Takashi (2005) (på engelska). Little Boy: The Arts Of Japan's Exploding Subculture. Yale University Press. Sid. 9-10, 40, 52-53, 70, 88. ISBN 978-0-300-10285-7 
  29. ^ Hornyak, Timothy N. (2006) (på engelska). 英文版ロボット: Loving the Machine. Kodansha International. Sid. 69-71. ISBN 978-4-7700-3012-2 
  30. ^ Aoyama, Takako; Akashita, Tomoko (2003) (på engelska). Anime Poster Art: Japan's Movie House Masterpieces. Jefferson: DH Publishing In. Sid. 108. ISBN 978-0-9723124-4-8 
  31. ^ (på engelska) Refrain of Evangelion booklet. Geneon Entertainment. 2003. https://dl.dropboxusercontent.com/u/5317066/eva/2003-refrain-evangelion-booklet.txt. 
  32. ^ Fujie & Foster 2004, s. 147-160
  33. ^ Haslem, Wendy; Ndalianis, Angela; Mackie, Chris (2007) (på engelska). Super/Heroes: From Hercules to Superman. New Academia Publishing. Sid. 116. ISBN 0-9777908-4-3 
  34. ^ Fontana, Andrea. ”Neon Genesis Evangelion: l'apoteosi dell'anime” (på italiensk). Nonsolomanga. Arkiverad från originalet den 29 februari 2008. http://web.archive.org/web/20080229123512/http://www.nonsolomanga.it/anime/eva_articolo-af.htm. Läst 2 november 2015. 
  35. ^ Justin (11 juli 2013). ”Neon Genesis Evangelion: The Legacy of Rei Ayanami”. The Artifice. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2013. http://web.archive.org/web/20130817113449/http://the-artifice.com/neon-genesis-evangelion-rei-ayanami-legacy. Läst 2 november 2015. 
  36. ^ Episode Commentaries” (på engelska). Neon Genesis Evangelion Platinum Edition booklet (ADV Films) 7. 2005. http://web.archive.org/web/20060516070356/http://www.evamonkey.com/platinum_vol7_episode_commentaries.htm. 
  37. ^ Rivero, Lisa (8 januari 2012). ”Social Media and the Hedgehog's Dilemma” (på engelska). Psychology Today. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2015. http://web.archive.org/web/20151016020224/https://www.psychologytoday.com/blog/creative-synthesis/201201/social-media-and-the-hedgehogs-dilemma. Läst 2 november 2015. 
  38. ^ Warwick, Hugh (2014) (på engelska). Hedgehog. Raktion Books. ISBN 978-1-78023-315-4. https://books.google.it/books?id=wtmKAwAAQBAJ&pg=PT101&dq=hedgehog+dilemma+evangelion&hl=it&sa=X&ei=Kqg-VIyuIsbMygP66IEQ#v=onepage&q&f=false 
  39. ^ Cannarsi, Gualtiero (1997). ”Explanation Files” (på italiensk). Evangelion Encyclopedia (Granarolo dell'Emilia: Dynamic Italia) 2: sid. 28. 
  40. ^ Episode Commentaries”. Neon Genesis Evangelion Platinum Edition booklet (ADV Films) 1. 2004. http://web.archive.org/web/20081007041135/http://www.evamonkey.com/platinum_vol1_episode_commentaries.htm. ”Shinji and Misato hurt each other with their thorns as they try to get closer, and yet even then, they need one another. The relationship between these two is indeed just like the “hedgehog’s dilemma” that Ritsuko had mentioned in Episode Three”. 
  41. ^ ”雨、逃げ出した後” (på japansk). Evangelion Chronicle (DeAgostini Japan) 2: sid. 23. 2006. 
  42. ^ (på japansk) 新世紀エヴァンゲリオン残酷な天使のように. Magazine Magazine. 1997. Sid. 32-33. ISBN 4-906011-25-X 
  43. ^ Episode Commentaries” (på engelska). Neon Genesis Evangelion Platinum Edition booklet (ADV Films) 5. 2005. http://web.archive.org/web/20080206170600/http://www.evamonkey.com/platinum_vol5_episode_commentaries.htm. 
  44. ^ Richmond, Kathy (2014) (på engelska). Narcissistic personality disorder 136 Success Secrets - 136 Most Asked Questions On Narcissistic personality disorder - What You Need To Know. Jefferson: Emereo Publishing. ISBN 978-1488800788 
  45. ^ «In the final episode, Anno is clearly referencing Freud and perhaps Lacan as the unseen voice inside Shinji's head explains to him that he creates his personality first through disassociating with the mother and then through distinguishing himself from others» (Napier 2002, s. 434)
  46. ^ Broderick, Mick (2002). ”"Anime's Apocalypse: Neon Genesis Evangelion as Millennarian Mecha” (på engelska). Intersections: Gender, History and Culture in the Asian Context (7). http://intersections.anu.edu.au/issue7/broderick_review.html. 
  47. ^ Tavassi 2012, s. 247
  48. ^ Azzano, Enrico; Fontana, Andrea; Tarò, Davide (2009) (på italiensk). Satoshi Kon. Il cinema attraverso lo specchio. Il Foglio. Sid. 101. ISBN 978-8876062162 
  49. ^ Cavallaro 2007, s. 59
  50. ^ Owen, Thomas. ”Amusing Himself to Death: Kazuya Tsurumaki speaks about the logic and illogic that went into creating FLCL”. Akadot. Arkiverad från originalet den 10 januari 2002. http://web.archive.org/web/20020110094207/www.akadot.com/article/article-tsurumaki2.html. Läst 2 november 2015. 
  51. ^ Cavallaro 2007, s. 58
  52. ^ Cannarsi, Gualtiero (1997). ”Explanation Files” (på italiensk). Evangelion Encyclopedia (Granarolo dell'Emilia: Dynamic Italia) 5: sid. 25. 
  53. ^ Thompson, Jason (2007) (på engelska). Manga: The Complete Guide. New York: Del Rey. Sid. 240. ISBN 0-345-48590-4 
  54. ^ ”新世紀エヴァンゲリオン 学園堕天録 第1巻” (på japansk). Arkiverad från originalet den 26 september 2015. http://web.archive.org/web/20150926041055/http://www.kadokawa.co.jp/comic/bk_detail.php?pcd=200711000023. Läst 29 november 2015. 
  55. ^ ”新世紀エヴァンゲリオン 碇シンジ育成計画” (på japansk). Arkiverad från originalet den 19 juni 2015. http://web.archive.org/web/20150619144330/http://www.gainax.co.jp/soft/shinji/index.html. Läst 29 november 2015. 
  56. ^ Lamarre 2009, s. 205
  57. ^ Fujie & Foster 2004, s. 98
  58. ^ Fujie & Foster 2004, s. 126
  59. ^ Fujie & Foster 2004, s. 39
  60. ^ Tavassi 2012, s. 275
  61. ^ Cavallaro 2007, s. 55

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sanenari, Oizumi (1997) (på japansk). 庵野秀明 スキゾ・エヴァンゲリオン. Otashuppan. ISBN 4-87233-315-2. 
  • Napier, Susan J. (2002). ”When the Machines Stop: Fantasy, Reality, and Terminal Identity in «Neon Genesis Evangelion» and «Serial Experiments Lain»” (på engelska). Science Fiction Studies (Greencastle: SF-TH Inc.) 29 (3). ISSN 0091-7729. 
  • Fujie, Kazuhisa; Foster, Martin (2004) (på engelska). Neon Genesis Evangelion: The Unofficial Guide. Tokyo: DH Publishing Inc. ISBN 0-9745961-4-0 
  • Cavallaro, Dani (2007) (på engelska). Anime Intersections. Tradition and Innovation in Theme and Technique. Jefferson: McFarland. ISBN 0-7864-3234-9 
  • Ishikawa, Satomi (2007) (på engelska). Seeking the Self: Individualism and Popular Culture in Japan. Peter Lang. ISBN 978-3-03910-874-9 
  • Ortega, Mariana (2007). ”My Father, He Killed Me; My Mother, She Ate Me: Self, Desire, Engendering, and the Mother in «Neon Genesis Evangelion»” (på engelska). Mechademia (Minneapolis: University of Minnesota Press) 2 (10). ISSN 2152-6648. 
  • Lamarre, Thomas (2009) (på engelska). The Anime Machine: A Media Theory of Animation. Minneapolis: University of Minnesota Press. ISBN 0-8166-5155-8 
  • Tavassi, Guido (2012) (på italiensk). Storia dell'animazione giapponese: Autori, arte, industria, successo dal 1917 ad oggi. Tunué. ISBN 978-88-97165-51-4 
  • Miller, Gerald Alva Jr (2012) (på engelska). Exploring the Limits of the Human Through Science Fiction. Palgrave Macmillan. ISBN 978-1-137-26285-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Neon Genesis Evangelion.
Wikiquote-logo.svg
Wikiquote har citat av eller om Neon Genesis Evangelion. (engelska)
Japanese Hiragana kyokashotai A.svg Denna artikel innehåller japansk text.
Utan stöd för viss teckenkodning kan frågetecken, boxar eller andra symboler visas i stället för kanji eller kana. Har du problem med detta bör du installera stöd för japanska tecken.

Officiella sidor[redigera | redigera wikitext]

Artiklar och information[redigera | redigera wikitext]