Niall Ferguson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Niall Ferguson
Niall Ferguson 2009.
Niall Ferguson 2009.
Född18 april 1964 (54 år)
Glasgow, Skottland, Storbritannien
Medborgarskapbrittiskt
Nationalitetskotsk
Forskningsområdeekonomisk historia
Alma materMagdalen College, Oxford
Känd förpopulärvetenskapligt författarskap i finanshistoria
Influerad avThomas Hobbes, Norman Stone, A.J.P. Taylor, Kenneth Clark, Adam Smith, Friedrich Hayek, John Maynard Keynes, David Landes

Niall Campbell Douglas Ferguson, född 18 april 1964 i Glasgow i Skottland,[1] är en brittisk historiker och innehavare av Laurence A. Tischs professur i historia vid Harvard University. Han är även permanent gästföreläsare vid Jesus College i Oxford och Hoover Institution vid Stanford University, med specialisering på världshistoria och ekonomisk historia, särskilt hyperinflation och obligationsmarknadsteori samt brittisk och amerikansk imperialism.[2]

I Niall Fergusons författarskap ingår böcker som Empire: How Britain Made the Modern World, Pengarnas tid (The Ascent of Money: A Financial History of the World) och Civilization: The West and the Rest; samtliga har gått som dokumentärer på brittiska Channel 4. 2004 utnämndes Ferguson till en av de 100 mest inflytelserika personerna i världen av amerikanska tidskriften Time. Sedan 2011 har han ingått i redaktionen för Bloombergs kabeltvkanal för affärsnyheter i USA[3][4] och kolumnist på Newsweek. Under 2012 har Ferguson arbetat på en officiell biografi om Henry Kissinger, ett arbete som inleddes i samarbete med Kissinger 2003.[5][6]

Ferguson ingick som rådgivare i John McCains presidentvalskampanj 2008 och har under 2012 uttryckt sitt officiella stöd för Mitt Romneys kandidatur. Sedan september 2011 är Ferguson gift med Ayaan Hirsi Ali.[7][8][9][10]

Uppväxt och studier[redigera | redigera wikitext]

Ferguson föddes i den skotska staden Glasgow, fadern var läkare och modern lärare i fysik.[11][12] Barndomshemmet var ateistiskt och Ferguson är än idag icke troende.[13]

Efter gymnasiestudier i Glasgow fick Ferguson ett 50%-stipendium till Magdalen College i Oxford. Han tog ut Master of Arts i historia 1985 och erövrade doktorsgraden 1989 med avhandlingen "Business and Politics in the German Inflation: Hamburg 1914–1924".[14]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Böcker[redigera | redigera wikitext]

  • Utgiven 2001 book, The Cash Nexus
  • Utgiven 2005 Colossus och Empire,
  • Utgiven 2006 War of the World,
  • Utgiven 2008, The Ascent of Money
  • Utgiven 2011, Civilization: The West and the Rest

Priser[redigera | redigera wikitext]

Ferguson har skrivit en biografi i två band om släkten Rothschild:

  • The House of Rothschild: Volume 1: Money's Prophets: 1798–1848[15]
  • The House of Rothschild: Volume 2: The World's Banker: 1849–1999[16]

För verket tilldelades Ferguson "the Wadsworth Prize for Business History".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Allmänna referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Biografi Niall Ferguson
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121005110955/http://history.fas.harvard.edu/people/faculty/ferguson.php. Läst 19 oktober 2012. 
  3. ^ ”Niall Ferguson Says China `Hard Landing' Unlikely”. bloomberg.com. 29 september 2011. Arkiverad från originalet den 19 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140319000309/http://www.bloomberg.com/video/76303932-niall-ferguson-says-china-hard-landing-unlikely.html. Läst 17 juni 2012. 
  4. ^ ”Spain Bank Crisis Is Not Over, Niall Ferguson Says”. bloomberg.com. 11 juni 2012. Arkiverad från originalet den 15 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120615205501/http://www.bloomberg.com/video/94425365-spain-bank-crisis-is-not-over-niall-ferguson-says.html. Läst 17 juni 2012. 
  5. ^ Nedelkoff, Robert (18 september 2011). ”Niall Ferguson On Interviewing Henry Kissinger”. Arkiverad från originalet den 12 september 2015. https://web.archive.org/web/20150912220827/http://blog.nixonfoundation.org/2011/09/niall-ferguson-on-interviewing-henry-kissinger/. Läst 17 juni 2012. ”for eight years on a biography of Henry Kissinger” 
  6. ^ Hagan, Joe (27 november 2006). ”The Once and Future Kissinger”. New York Magazine. http://nymag.com/news/people/24750/. Läst 14 juli 2008. 
  7. ^ Eden, Richard (18 december 2011). ”Henry Kissinger watches historian Niall Ferguson marry Ayaan Hirsi Ali under a fatwa”. The Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/news/celebritynews/8770965/Henry-Kissinger-watches-historian-Niall-Ferguson-marry-Ayaan-Hirsi-Ali-under-a-fatwa.html. Läst 27 september 2011. 
  8. ^ Numann, Jessica (30 december 2011). ”Ayaan Hirsi Ali (42) bevalt van een zoon”. Elsevier. Arkiverad från originalet den 7 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120107172452/http://www.elsevier.nl/web/Stijl/Society/326446/Ayaan-Hirsi-Ali-42-bevalt-van-een-zoon.htm. Läst 30 december 2011. 
  9. ^ Ayaan Hirsi Ali gives birth to baby boy”. DutchNews.nl (nättidning). 30 december 2011. http://www.dutchnews.nl/news/archives/2011/12/ayaan_hirsi_ali_gives_birth_to.php. Läst 9 juni 2012. 
  10. ^ Ayaan Hirsi Ali is bevallen van zoon Thomas”. Volkskrant. 30 december 2011. http://www.volkskrant.nl/vk/nl/2686/Binnenland/article/detail/3099200/2011/12/30/Ayaan-Hirsi-Ali-is-bevallen-van-zoon-Thomas.dhtml. Läst 9 juni 2012. 
  11. ^ Smith, David (18 juni 2006). ”Niall Ferguson: The empire rebuilder”. The Observer (Guardian News and Media). http://www.guardian.co.uk/education/2006/jun/18/academicexperts.highereducation. 
  12. ^ Templeton, Tom (18 januari 2009). ”This much I know: Niall Ferguson, historian, 44, London”. The Observer (Guardian News and Media). http://www.guardian.co.uk/lifeandstyle/2009/jan/18/niall-ferguson-historian-interview. 
  13. ^ Ferguson, Niall (4 januari 2008). ”Niall Ferguson on Belief”. Big Think. http://bigthink.com/ideas/3896. Läst 17 juni 2012. ”Inspelat: 31 oktober, 2007” 
  14. ^ Dissertation abstracts international: The humanities and social sciences, vol. 53, ss. 3019-3391 University Microfilms., 1993. s. 3318
  15. ^ Ferguson, Niall (1999). The House of Rothschild: Money's Prophets, 1798–1848. "vol. 1". New York: Penguin Books. ISBN 0-14-024084-5 
  16. ^ Ferguson, Niall (2000). The House of Rothschild: The World's Banker 1849–1998. "vol. 2". New York: Penguin Books. ISBN 0-14-028662-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]