Niall Ferguson

Från Wikipedia
Niall Ferguson
Niall Ferguson november 2017.
Född18 april 1964[1][2][3] (59 år)
Glasgow
Medborgare iStorbritannien och USA[4]
Utbildad vidMagdalen College,
Oxfords universitet, filosofie doktor,
The Glasgow Academy
SysselsättningEkonomhistoriker, nationalekonom[5], universitetslärare, historiker, journalist[5]
ArbetsgivareUniversitetet i Cambridge (1989–1992)
Oxfords universitet (1992–2002)
New York University (2002–2004)
Harvard University (2004–2016)
London School of Economics and Political Science (2010–2011)[6]
Hoover Institution (2016–2018)
MakaSue Douglas
(g. 1994–2011)
Ayaan Hirsi Ali
(g. 2011–)
Utmärkelser
Ludwig-Erhard-Preis für Wirtschaftspublizistik (2013)
Webbplatsniallferguson.com
Redigera Wikidata

Niall Campbell Douglas Ferguson, född 18 april 1964 i Glasgow i Skottland,[7] är en brittisk historiker och innehavare av Laurence A. Tischs professur i historia vid Harvard University. Han är även permanent gästföreläsare vid Jesus College i Oxford och Hoover Institution vid Stanford University.[8]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och studier[redigera | redigera wikitext]

Ferguson föddes i den skotska staden Glasgow, fadern var läkare och modern lärare i fysik.[9][10] Barndomshemmet var ateistiskt och Ferguson är än idag icke troende[11], men har på senare tid kommit att tvivla på ateismen och besöker ibland gudstjänster tillsammans med sina barn.[12] Hans tidigare ateistiska hustru Ayaan Hirsi Ali betecknar sig numera som kristen.[13]

Efter gymnasiestudier i Glasgow fick Ferguson ett 50%-stipendium till Magdalen College i Oxford. Han tog ut Master of Arts i historia 1985 och erövrade doktorsgraden 1989 med avhandlingen "Business and Politics in the German Inflation: Hamburg 1914–1924".[14]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Ferguson är ekonomihistoriker, med specialisering på världshistoria och ekonomisk historia, särskilt hyperinflation och obligationsmarknadsteori samt brittisk och amerikansk imperialism.[8] Han är känd för ett populärvetenskapligt författarskap i finanshistoria med influenser från till exempel Thomas Hobbes, Norman Stone, A.J.P. Taylor, Kenneth Clark, Adam Smith, Friedrich Hayek, John Maynard Keynes och David Landes.

I Niall Fergusons författarskap ingår böcker som Empire: How Britain Made the Modern World, Pengarnas tid (The Ascent of Money: A Financial History of the World) och Civilization: The West and the Rest; samtliga har gått som dokumentärer på brittiska Channel 4. 2004 utnämndes Ferguson till en av de 100 mest inflytelserika personerna i världen av amerikanska tidskriften Time. Sedan 2011 har han ingått i redaktionen för Bloombergs kabeltvkanal för affärsnyheter i USA[15][16] och kolumnist på Newsweek. Under 2012 har Ferguson arbetat på en officiell biografi om Henry Kissinger, ett arbete som inleddes i samarbete med Kissinger 2003.[17][18]

Ferguson ingick som rådgivare i John McCains presidentvalskampanj 2008 och har under 2012 uttryckt sitt officiella stöd för Mitt Romneys kandidatur.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Sedan september 2011 är Ferguson gift med Ayaan Hirsi Ali.[19][20][21][22]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 2001 – The Cash Nexus
  • 2005 – Colossus och Empire
  • 2006 – War of the World
  • 2008 – The Ascent of Money
  • 2011 – Civilization: The West and the Rest

Biografi i två band om släkten Rothschild:

  • The House of Rothschild: Volume 1: Money's Prophets: 1798–1848[23]
  • The House of Rothschild: Volume 2: The World's Banker: 1849–1999[24]

För verket tilldelades Ferguson "the Wadsworth Prize for Business History".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Internet Movie Database, läst: 16 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ Internet Speculative Fiction Database, Niall Ferguson, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Babelio, Niall Ferguson.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.thetimes.co.uk .[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ LSE IDEAS appoints Professor Niall Ferguson to chair in international history (på engelska), läs online, läst: 6 januari 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Biografi Arkiverad 20 juli 2018 hämtat från the Wayback Machine. Niall Ferguson
  8. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121005110955/http://history.fas.harvard.edu/people/faculty/ferguson.php. Läst 19 oktober 2012. 
  9. ^ Smith, David (18 juni 2006). ”Niall Ferguson: The empire rebuilder”. The Observer (Guardian News and Media). http://www.guardian.co.uk/education/2006/jun/18/academicexperts.highereducation. 
  10. ^ Templeton, Tom (18 januari 2009). ”This much I know: Niall Ferguson, historian, 44, London”. The Observer (Guardian News and Media). http://www.guardian.co.uk/lifeandstyle/2009/jan/18/niall-ferguson-historian-interview. 
  11. ^ Ferguson, Niall (4 januari 2008). ”Niall Ferguson on Belief”. Big Think. http://bigthink.com/ideas/3896. Läst 17 juni 2012. ”Inspelat: 31 oktober, 2007” 
  12. ^ ”Niall Ferguson on the gods of history”. https://www.thepullrequest.com/. 29 december 2023. https://www.thepullrequest.com/p/niall-ferguson-on-the-gods-of-history. Läst 29 december 2023. 
  13. ^ ”Why I am now a Christian”. https://unherd.com/. 29 december 2023. https://unherd.com/2023/11/why-i-am-now-a-christian/. Läst 29 december 2023. 
  14. ^ Dissertation abstracts international: The humanities and social sciences, vol. 53, ss. 3019-3391 University Microfilms., 1993. s. 3318
  15. ^ ”Niall Ferguson Says China `Hard Landing' Unlikely”. bloomberg.com. 29 september 2011. Arkiverad från originalet den 19 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140319000309/http://www.bloomberg.com/video/76303932-niall-ferguson-says-china-hard-landing-unlikely.html. Läst 17 juni 2012. 
  16. ^ ”Spain Bank Crisis Is Not Over, Niall Ferguson Says”. bloomberg.com. 11 juni 2012. Arkiverad från originalet den 15 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120615205501/http://www.bloomberg.com/video/94425365-spain-bank-crisis-is-not-over-niall-ferguson-says.html. Läst 17 juni 2012. 
  17. ^ Nedelkoff, Robert (18 september 2011). ”Niall Ferguson On Interviewing Henry Kissinger”. Arkiverad från originalet den 12 september 2015. https://web.archive.org/web/20150912220827/http://blog.nixonfoundation.org/2011/09/niall-ferguson-on-interviewing-henry-kissinger/. Läst 17 juni 2012. ”for eight years on a biography of Henry Kissinger” 
  18. ^ Hagan, Joe (27 november 2006). ”The Once and Future Kissinger”. New York Magazine. http://nymag.com/news/people/24750/. Läst 14 juli 2008. 
  19. ^ Eden, Richard (18 december 2011). ”Henry Kissinger watches historian Niall Ferguson marry Ayaan Hirsi Ali under a fatwa”. The Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/news/celebritynews/8770965/Henry-Kissinger-watches-historian-Niall-Ferguson-marry-Ayaan-Hirsi-Ali-under-a-fatwa.html. Läst 27 september 2011. 
  20. ^ Numann, Jessica (30 december 2011). ”Ayaan Hirsi Ali (42) bevalt van een zoon”. Elsevier. Arkiverad från originalet den 7 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120107172452/http://www.elsevier.nl/web/Stijl/Society/326446/Ayaan-Hirsi-Ali-42-bevalt-van-een-zoon.htm. Läst 30 december 2011. 
  21. ^ ”Ayaan Hirsi Ali gives birth to baby boy”. DutchNews.nl (nättidning). 30 december 2011. http://www.dutchnews.nl/news/archives/2011/12/ayaan_hirsi_ali_gives_birth_to.php. Läst 9 juni 2012. 
  22. ^ ”Ayaan Hirsi Ali is bevallen van zoon Thomas”. Volkskrant. 30 december 2011. http://www.volkskrant.nl/vk/nl/2686/Binnenland/article/detail/3099200/2011/12/30/Ayaan-Hirsi-Ali-is-bevallen-van-zoon-Thomas.dhtml. Läst 9 juni 2012. 
  23. ^ Ferguson, Niall (1999). The House of Rothschild: Money's Prophets, 1798–1848. "vol. 1". New York: Penguin Books. ISBN 0-14-024084-5 
  24. ^ Ferguson, Niall (2000). The House of Rothschild: The World's Banker 1849–1998. "vol. 2". New York: Penguin Books. ISBN 0-14-028662-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]